Klimatbloggen är bra… Daniel översätter och förenklar artiklar även han, just för att allmänheten skall känna det som gripbart. Den sk tredje uppgiften för universiteten… så vad är skillnaden?

Dessutom är ju vem som helst välkommen att välja och inte välja att läsa bloggar. Ge exempel på andra bloggar som är kunniga i ämnet…

Att prognoser med låg sannolikhet inte skulle ha ngt värde alls tycker jag helt klart är fel, för läser man din exempelmening igen så står det även att det är 95% chans att det inte blir kallare, vilket absolut är en hög sannolikhet och till och med exemplarisk med dina definitioner.
:-)

Och de som gör detta prognoser har nog på fötterna att göra en sådan prognos, och om de dessutom publiceras i en vetenskaplig artikel så redogörs det hur man kommer fram till prognosen, vilket TV-meteorologerna slipper eftersom de köpt tjänsten av SMHI. Detta gör att man kan gå in på metoderna och upprepa beräkningarna och ge kritik för enstaka prognoser. Det ger dialog för att förbättra modellerna och förfina algoritmerna. Där känns kritiken relevant… inte att säga att prognoser ofta slår fel som om det vore en sanning.

Vad försäkringsbolagen anser om väderprognoser som visar små sannolikheter för ökad storm ses ganska omgående i premierna, så nog används dessa för beslut, även om de kan anses värdelösa av folk.

tjo

En prognos ska också bygga på kunskap. Om jag ger en prognos att nästa vinter kommer att vara den kallaste på 50 år i Sverige är det en gissning och ingen prognos. Hur man tolkar det är subjektivt men åtminstone över 50 % sannolikhet bör det vara med den formuleringen. Om jag insatt i ämnet och istället säger att nästa vinter kommer att vara den kallaste på 50 år med 5 % sannolikhet skulle det kunna vara en prognos. Oavsett hur utfallet blir nästa vinter kommer du inte kunna bedöma om jag är duktig på denna typ av prognoser - det krävs långa mätserier för det.

I detta fall försöker du blanda ihop korten med prat om korttidsprognoser för väder, aktier och påstår (indirekt) att jag inte vet vad en prognos är. Men det är väl också en prognos .

I aktiefallet är det helt annorlunda förutsättningar. Den som säkert kan ge prognoser för aktier som över tiden slår slumpen med bara några procent blir mycket rik om kunskapen utnyttjas. Till skillnad från en väderprognos som slår slumpen med ett par procent och då är tämligen väderlös. Nu har korttids- och medellångaprognoser (10 dagar) för väder betydligt bättre resultat än så.

Själv så tycker jag det verkar rimligt att tro att El Nino kan ha påverkan på Atlantens strömningar. Om El Nino påverkar västra USA, så borde i sin tur östra USA påverkas av läget på västkusten, som i sin tur pvåerkar nordatlanten och i sin tur nordEuropa, osv osv. Jag vet det verkar rimligt, men hur mycket påverkar det?

“I Europa finns mindre klara samband. Det finns emellertid flera indicier som tyder på att El Niño påverkar lågtrycksaktiviteten på Atlanten (norra oscillationen) vilket ger ovanligt milda vintrar under El Niño år, vilket också ökar risken för svåra stormar.”

Antingen är det fel i Wikipedia, eller så finns det delade meningar kring detta.

Vi vet däremot att västra USA påverkas och tom Sahel-savannen och östra Afrika i allmänhet.

Under perioder av flera år händer det att vi generellt har ett ovanligt starkt högtryck mellan Florida och Gibraltar och ett ovanligt djupt lågtryck över Island (positivt index). Detta skapar ovanligt blöta, vindiga och milda vintrar över Nordöstra USA och Nordeuropa, mycket av det som vi sett på senaste tiden.

Under andra år är motsvarande hög- och lågtryck försvagade (negativt index) och det ger utrymme för det sibiriska högtrycket att ge Sverige kallt och torrt väder.

Detta cirkulationsfenomen har från början inget med klimatförändringarna att göra utan är ett stående fenomen och ger oss stora delar av den variation som vi ser mellan vintrarna olika år.

Däremot diskuterar man om vi under senare decennium har sett ovanligt långa och intensiva positiva index i denna oscillation, och därigenom om de är påverkade av mänsklig aktivitet. Om Atlantens cirkulation till stor del drivs av ytvattnets temperatur (som ju blivit varmare) kan människan orsakat förändringar i oscillationen.

Fast det var riktigt roligt det där med Ola, speciellt med tanke på att många självpåtagna daytraders, bl a min far, var så kaxiga innan det hände..

Prognoser förbättras ständigt med mer kunskap och datorkraft. SMHIs monster till dator är väldigt imponerande, och som vanligt så är det “shit in, shit out”. Dvs förståelsen för indata och dess behandling i algoritmerna är det centrala, samt att kaoset i systemet troligtvis gör att vi aldrig kan prediktera med 100%.

Att sedan använda detta emot prognoser tycker jag personligen visar att man inte förstått vad en prognos är.

Jmf med ekonomer, aktiemarknaden, räntejusteringar och vinster… Man kan öka sannolikheten att bli rik genom kunskap, men man kan aldrig vara helt säker. Ett bolags styrelse kan ju vara korrupt… jag har för mig att ngt stort företag i USA gjorde alldeles för många människor bankrutta och utan pension.

Så… att prognoser ofta slår fel är fel. Om man tittar på jämförelse med en slumpmässig prognos (apa kastar pil på en väderkarta) så är prognoserna oftare rätt, och det är den jämförelsen man måste ha när man pratar om sannolikheter.

Å andra sidan så görs dessa prognoser ändå av media kanske är det bra att gå lite djupar i dom?

Den svåra frågan om hur (om) globala uppvärmningen påverkar El Nino kommer det nog att dröja länge innan vi får svar på. Bl.a. mätserierna kommer att ta lång tid att bygga upp. El Nino inträffar ju inte varje år.

Faran med att ge prognoser framåt i tiden (2007) är att de ofta slår fel. Jämför med att 2006 spåddes bli ett rekordår för orkaner i Atlanten. Det bidde en tummetott och misslyckad prognos. Orkanen Katrina, som “bara” var en cat 3:a vid landkänning, verkar ha förvridit huvud på media och en del mindre seriösa forskare. Klimatforskarna borde vara mer försiktiga i att spå vädret på årsbasis och istället titta på 10 års perioder eller längre. Varje misslyckad prognos gör att förtroendet för andra prognoser minskar.