Den gångna vintern har inneburit ett antal nya värmerekord i Sverige. Senast slogs ett antal värmerekord under fyra dagar i mars, rapporterar SMHI.
Det var i genomsnitt 3–4 grader varmare än normalt. En försmak av framtidens varmare klimat, som vi kan vänta oss om kanske 50 år.
FN:s klimatpanel IPCC publicerade den 6:e april den andra av tre delrapporter i sin fjärde klimatrapport. IPCC:s detaljerade och sakliga rapporter från 1990, 1995 och 2001 har varit en guldgruva för alla som försökt navigera i flodvågen av vetenskapliga resultat, partsinlagor och desinformation om klimatförändringarna. Tyvärr visar den senaste rapporten på en ökad politisk kontroll av vilka vetenskapliga resultat och bedömningar som forskarna tillåts presentera genom IPCC.
ANALYS Klimatfrågan har på alla sätt blivit den stora frågan. Att vi måste göra väldigt mycket mot våra utsläpp av växthusgaser är uppenbart för de allra flesta, förutom några rabiata klimatskeptiker.
Privatpersoner, företag och organisationer funderar allt mer på vad som är möjligt för att minimera de egna utsläppen av växthusgaser.
Det allra viktigaste och grundläggande är sparsamhet och effektivisering av energin.
Kostnaden för att kompensera ett ton koldioxidutsläpp varierar rejält mellan olika aktörer. Det kan kosta allt mellan 90 kr upp till 350 kr per ton. Men så skiljer innehållet i tjänsten, de billigare har inte lika stor grad av granskning och investerar i trädplantering vars långsiktiga effekt är omdiskuterad.
Att som privatperson köpa utsläppsrätter har beskrivits som ett sätt att kompensera sina koldioxidutsläpp. Hittills har inte utsläppsrätterna givit de önskade effekterna, visar utvärderingarna, men de har ändå haft en viss betydelse anser forskaren Markus Åhman.
Expressen publicerade i dag en krönika av Ulf Nilsson: Växthuseffekten är bara nys. I den ger Ulf Nilsson ett antal argument till varför växthuseffekten inte är ett problem. Artikeln innehåller en rad felaktigheter och logiska feltänk, men det är ändå intressant att bemöta den, för de argument som Ulf använder är ganska lika de som många av oss använder för att motivera sig själv till att inte göra något.
(Läs mer)
Som privatperson kan man numera köpa tjänsten koldioxidkompensation. Säljaren utlovar att dina utsläpp kompenseras genom energibesparingar, förnybar energi eller genom trädplanteringar. Träd är dock en omtvistad metod, eftersom den långsiktiga effekten är högst osäker.
(Läs mer)
Långväga transporter och växthusodling av frukt och grönsaker orsakar stora koldioxidutsläpp. Men utsläppen varierar mycket kraftigt, det kan skilja över tusen gånger i koldioxidutsläpp för olika sorters grönsaker.
I SVT:s Plus visade Annika Carlson-Kanyama från KTH på ett pedagogiskt sätt skillnaden i koldioxidutsläpp mellan olika grönsaker och frukter. Till de värsta miljöbovarna hör frukt och grönsaker som fraktats med flyg eller odlats i växthus under vinterhalvåret. Frukt och grönsaker som fraktats långt, men med båt eller lastbil var jämförelsevis mycket bättre och orsakade betydligt lägre koldioxidutsläpp. De frukter och grönsaker som orsakade minst utsläpp var de som odlats lokalt och på sommaren.
(Läs mer)
Trots den sista tidens uppmärksamhet kring klimatförändringarna förblir de som forskar om detta ett anonymt släkte. Klimatfakta har sammanställt en översikt över de tio främsta forskarna inom detta område, deras arbetsområden och viktigaste resultat.
(Läs mer)
Etanolen kramas ju av miljöbilisterna, då den påstås ge en ordentlig reduktion av den fossila koldioxiden. Men det är ett påstående som ibland ifrågasätts. Och ibland med rätta, för etanolens koldioxidreduktion varierar stort beroende på produktionsmetod. Den mesta av etanolen innebär ändå en rejäl koldioxidreduktion när den används som motorbränsle.
(Läs mer)