Stor variation i koldioxidutsläppen från etanol

Etanolen kramas ju av miljöbilisterna, då den påstås ge en ordentlig reduktion av den fossila koldioxiden. Men det är ett påstående som ibland ifrågasätts. Och ibland med rätta, för etanolens koldioxidreduktion varierar stort beroende på produktionsmetod. Den mesta av etanolen innebär ändå en rejäl koldioxidreduktion när den används som motorbränsle.

Förvirringen är nog stor bland etanolbilsägarna då uppgifterna om etanolens nytta som klimaträddare skiljer påtagligt. Det går att hitta livscykelanalyser som kommer fram till de mest skilda resultat om etanolens koldioxidreduktion, allt ifrån att det går åt mer fossila bränslen än den etanolenergi som produceras till att etanolproduktionen är i princip fossilfri.

Orsaken till att livscykelanalyserna visar så varierande resultat är att etanolen inte är en energikälla utan en energibärare. Precis som en elbil som tankas med el, producerad med kolkraft eller solkraft, orsakar väldigt varierande koldioxidutsläpp kan en bil som tankas med etanol, tillverkad av olika råvaror och med olika produktionsmetoder, ge varierande koldioxidutsläpp.

Dessa skillnader har ibland utnyttjas försÃ¥tligt i debatten. Vissa undersökningar görs till “sanningen” om all etanol. SÃ¥lunda har det skapats bÃ¥de positiva och negativa myter om etanolen generellt, genom att sanningen använts pÃ¥ ett manipulerande sätt.

Klimatfakta har letat upp olika rapporter som speglar livscykelanalyser kring etanoltillverkning som även omfattar koldioxiden. Denna artikel gör dock inte anspråk på att presentera den absoluta sanningen, för någon sådan finns inte. Det är helt enkelt komplicerat att göra helt rättvisande livscykelanalyser på etanol utifrån koldioxidreduktionen, eftersom det är många faktorer som kan räknas in. Dessutom kan det inte uteslutas att särintressen, för eller emot etanolen, haft ett finger med i spelet någonstans. Vår ambition är att presentera fakta och siffror om etanol som har stöd i forskning och som är allmänt accepterade.

Generellt kan man säga att produktionen av etanol från förnybar råvara ofta är energikrävande, vilket gör att den alstrar en hel del koldioxid. Det intressanta är tillskottet av fossil koldioxid, till skillnad från förnybar koldioxid ur biomassa. Här är skillnaderna stora beroende på produktionsmetod och typ av råvara. Dessutom bildas ofta restprodukter, vars användning och koldioxidreduktion rimligen måste tas med i kalkylen för att den ska bli rättvisande.

Metoderna att producera etanol är många, beroende på att det finns så många lämpliga råvaror och olika energikällor. Koldioxidreduktionen för etanol, jämfört med de traditionella fossilbränslena bensin och diesel, kan därför variera påtagligt. Det går alltså inte att generellt påstå att förnybar etanol är bra eller dåligt för klimatet. Man måste granska produktionen för den valda etanoltypen för att kunna säga något om effekterna på koldioxidutsläppen.

I rapporten Skattebefrielsen för biodrivmedel – leder den rätt?, som togs fram av naturvårdsverket och energimyndigheten, redovisades följande siffror:

  • Etanol frÃ¥n svenskt spannmÃ¥l producerad vid Agroetanols fabrik i Norrköping (använder biomassa som bränsle). 80 procents reduktion av fossil koldioxid jämfört med bensin.
  • Etanol frÃ¥n vinodlingar inom EU, om etanol betraktas som överskottsprodukt. (Etanolen tillverkas ofta av restprodukter som skal och kärnor.) 50 procents reduktion av fossil koldioxid jämfört med bensin.
  • Etanol frÃ¥n vinodlingar dÃ¥ hela livscykelanalysen beaktas. Vinodling kräver mycket fossil energi och energianvändningen är stor i procesen. Negativ eller ingen fossil koldioxidreduktion.

Mats Björsell vid naturvårdsverket, som skrivit rapporten, anser att vinetanol ska betraktas som en restprodukt, alltså med 50 procents reduktion.

– Man kan inte belasta etanolen med alla utsläpp från odlingen. De ska belasta vinproduktionen, som är den primära orsaken till överskottet, säger Björsell och påpekar också att vinetanol är en förhållandevis liten produkt jämfört med själva vinproduktionen.

  • Etanol frÃ¥n tropikerna, frÃ¥n äldre sockerrörsanläggningar i Brasilien. Gas och olja används i processen. 90 procents reduktion av fossil koldioxid.
  • Etanol frÃ¥n tropikerna, frÃ¥n nya sockerrörsanläggningar i Brasilien. Använder förnybart bränsle i processen. 100 procents reduktion av fossil koldioxid.
  • Etanol frÃ¥n USA. Naturgas som produktionsbränsle, och torkat foder som överskottsprodukt. 50 procents reduktion av fossil koldioxid.

Magnus Blinge, universitetslektor vid Chalmers, har sammanställt en rapport om miljöbränslen för Nätverket Transport och Miljö (NTM). NTM är en ideell förening som arbetar för att skapa en gemensam värdegrund för hur miljöprestanda för olika transportmedel ska beräknas.

Rapporten redovisar utsläpp av fossil koldioxid vid produktionen:

  • Svensk veteetanol alstrar 163 g koldioxid per liter vid produktionen.
  • Svensk sulfitetanol (frÃ¥n skogen) alstrar endast 58 gram koldioxid per liter.
  • Brasiliansk etanol frÃ¥n sockerrör alstrar 450 gram koldioxid per liter.
  • Vinetanol frÃ¥n EU alstrar 360 g koldioxid per liter.

Volymåtgången av etanol är högre, mellan 20–35 procent, jämfört med bensin eller diesel, varför siffrorna egentligen bör justeras upp i motsvarande grad för att bli helt jämförbara med dessa bränslen.

Till skillnad från fossila bränslen används här förnybara råvaror. Det blir alltså inte något ytterligare koldioxidtillskott vid förbränningen.

I NTM-rapporten kommer etanol från Brasilien ut som det sämsta alternativet. Dock är etanolen överlag betydligt mer klimatvänlig än fossila bränslen.

Magnus Blinge påpekar att NTM-rapporten redovisar dagens siffror, och inte skall användas för att bedöma om olika bränslen är bra eller dåliga att satsa på i framtiden. Nya produktionsmetoder gör att bilden måste uppdateras, menar han.

Vidare påpekar Blinge att NTM:s siffror inte bör jämföras med naturvårdsverkets rapport, eftersom den har en annan systemgräns. Bland annat är inte transport och distribution med i den rapporten.

Vad avser överskottsvinet, anser även Blinge att det kan ses som avfall.

– Det är EU:s jordbrukspolitik som är konstig, inte att vi kör fordon på avfall. Vi kan inte låta miljöbilar bli ett alibi för en onödig vinproduktion. Det gäller naturligtvis även veteetanol. Det är inte bra klimatpolitik att storskaligt satsa på europeisk veteetanol och raps. Då reduceras satsningen till jordbrukspolitik och miljöbilar som begrepp blir alternativbränslebilar, menar Blinge.

1997 gjordes “Livscykelanalys av drivmedel” vid Chalmers, och även där var Magnus Blinge involverad. Denna analys visade att svensk sulfitetanol (frÃ¥n SEKAB i Örnsköldsvik) hade de lägsta emissionerna av koldioxid (ca 30 g/kwh motor) när den användes i tunga fordon. Sulfitetanol hade även högsta värdet för rÃ¥varuverkningsgrad, med 40 procent. Dessa siffror för den svenska sulfitetanolen gäller ännu för SEKAB:s produktionsprocess i Domsjö, dÃ¥ den inte har förändrats.

Det gÃ¥r att hitta studier som visar pÃ¥ etanolproduktion med negativt utfall, alltsÃ¥ där den fossila energiinsatsen är större än den man fÃ¥r tillbaka i form av etanol. Ett sÃ¥dant exempel är en forskningsrapport frÃ¥n 2005, av David Pimentel vid Cornell universitet och Tad W. Patzek vid Berkeley universitet i Kalifornien, om energieffektiviteten vid etanolproduktion i USA. Den har bland annat publicerats i “Natural Resources Research” som ges ut av Springer, som är en stor publicist inom vetenskap och teknik.

Följande siffror redovisas:

  • Etanol av majs kräver 29 procent mer fossil energi än vad som erhÃ¥lls av det producerade etanolbränslet.
  • Energigräs av typen switchgrass kräver 50 procent mer fossil energi än vad som produceras med etanolen.
  • Biomassa frÃ¥n skogsrÃ¥vara kräver 57 procent mer fossil energi än den slutgiltiga etanolen.

Orsaken till det negativa resultatet är stora behov av energikrävande insatser, som konstgödsel, bekämpningsmedel, bevattning, dieseldrivna traktorer, elförbrukning samt transporter.

Denna rapport har ibland citerats i Sverige, men slutsatserna gäller alltså förhållanden i USA, och har troligen begränsad relevans för europeiska förhållanden. Rapporten har bland annat kritiserats i USA för att studierna bedrivits på ålderdomliga produktionsmetoder, som har ersatts av mycket effektivare sådana.

Intressant är då vilka etanolvarianter och vilka volymer som säljs i Sverige. Några exakta siffror har inte gått att få fram då det saknas en samlad statistik. Följande ungefärliga uppgifter har vi funnit:

  • Sulfitetanol. SEKAB i Örnsköldsvik tillverkar cirka 16 000 kubikmeter frÃ¥n svensk skogsrÃ¥vara.
  • SpannmÃ¥lsetanol frÃ¥n Agroetanol i Norrköping. Cirka 55 000 kubikmeter.
  • Vinetanol frÃ¥n EU. Under 2006 stod denna för stor del av importetanolen, dÃ¥ skatter och tullar var gynnsamma. SEKAB importerade under 2006 cirka 120 000 kubikmeter etanolrÃ¥vara, varav en del exporteras.
  • Sockerrörsetanol frÃ¥n Brasilien. Ingen större import under 2006 pÃ¥ grund av importtullar.

– Förra året var det mycket vinetanol på grund av priset, men i år tror jag att importen blir mer blandad även från Brasilien, säger Ylwa Alwarsdotter marknadschef vid SEKAB.

Mattias Goldman, talesman för Gröna Bilister, kommenterar:

– Gröna Bilister slår fast att tropisk sockerrörsetanol i nuläget är den effektivaste etanolen för att minska vår klimatpåverkan. Därför är det tråkigt att just den etanolen i praktiken är utestängd från svenska marknaden genom den ensidiga tull som Sveriges förra regering införde mot utomeuropeisk etanol. Det betyder att den väsentligt mindre klimateffektiva centraleuropeiska jordbruksetanolen dominerar produktionen av E85 tillsammans med sulfitmassan, medan svenskproducerad jordbruksetanol dominerar etanolen för låginblandning med 5 procent i all bensin.

— Björn Åslund

Fotnot

Siffrorna i artikeln gäller ren etanol. I verkligheten tankar vi E85 som normalt innehåller 15 procent bensin, under vintern upp till 30 procent bensin.

Källor

Kommentar

Livscykelanalyserna visar olika resultat för etanolproduktionen. Produktionsmetoderna varierar, mäktiga särintressen kan ha influerat resultatet i vissa rapporter och forskarna är inte alltid helt överrens om vilka avgränsningar som ska göras vid en livscykelanalys.

Ett problem med etanolen som bränsle är att om man ändå ska ställa om en del av jordbruket till att producera etanol så måste man ju ställa det i relation till andra alternativa användningsområden av jordbruksmarken. Här finns det många alternativ och en del av dessa kan möjligen ge en större koldioxidreduktion än etanol.

Ytterligare ett problem med etanolbränsle är att den stora mängd jordbruksprodukter som krävs hotar att driva upp världsmarknadspriserna på baslivsmedel som vete, soja och majs och därigenom orsaka problem för världens fattiga. Visserligen tror många att framtida tekniska genombrott, t.ex. tillverkning av etanol från cellulosa (växtrester) kan minska detta problem, men helt försvinner det nog inte.

Hela frågan är alltså synnerligen komplicerad och en vän av marknadsekonomi kan undra om det inte är ett misstag att gynna ett enskilt bränsle på det här sättet. Vore det inte bättre att beskatta alla bränslen efter hur mycket koldioxidutsläpp de faktiskt generarar oavsett vilken form bränslet tar? Varför har flygbränslen och diesel för yrkestrafik skattelättnader? Varför gynnas inte diesel för personbilar mer på bekostnad av bensin, då diesel ger mindre koldioxidutsläpp? Varför har vi tullar för att hindra import av den miljövänliga sockerrörsetanolen från Brasilien? Varför gör man först vin och sedan etanol av vinet? När man ser dessa regler så är det svårt att inte få intrycket att det hela handlar mer om industri- och jordbrukspolitik än miljöpolitik.

Trots dessa invändningar så möjliggör etanol till skillnad från fossila bränslen ett klimatvänligare sätt att driva våra bilar och är därför ett steg framåt jämfört med bensin. Däremot så finns det i dag inget sätt att alstra tillräckligt med förnyelsebar och klimatvänlig energi, vare sig från solkraft, vindkraft eller jordbruk för att driva någon större del av världens bilar. Etanolen måste därför ses som en del av större system, där vi antagligen kommer att använda oss av flera olika energibärare för bilar som el, etanol och vätgas, där vi måste finna fler och bättre sätt att framställa vår energi, och där vi också måste minska vår totala energiförbrukning, inklusive den energi som används av våra bilar.

— Jacob Wallström

15 thoughts on “Stor variation i koldioxidutsläppen frÃ¥n etanol”

  1. Jag har en föreställning om att etanolproduktion i tropiska länder (som t.ex.) Brasilien ofta innebär en ökad avhuggning av regnskog… är detta sant i dagsläget eller sker odlingen pÃ¥ ett kontrollerat sätt?

  2. Klart att om det finns ekonomi i att hugga ned regnskog så kommer det alltid att vara ett problem. Det stora problemet ligger dock i den nedhuggning pga specifika trädarter som det handlas med. I denna nedhuggning förstörs omgivande skog av andra trädarter.

    Brasilien startade det subventionerade etanolkonceptet för att rädda sin sockerindustri från kollaps när världsmarknadspriserna sjönk. Därav deras stora bilflotta som går på etanol.

    Vad det gäller arbetsvillkoren och regnskogsavverkningen sÃ¥ lär det fortsätta med eller utan ökad etanolefterfrÃ¥gan pÃ¥ världsmarknaden och det är givetvis viktigt att dessa problem inte kan fÃ¥ fortgÃ¥. Dock mÃ¥ste det ske pÃ¥ lokal nivÃ¥, dvs i Brasilien och andra berörda länder där detta sker. Eventuellt via världspolitiska Ã¥tgärder sÃ¥som handelshinder osv, men dÃ¥ inte bara pÃ¥ etanol för att de skall ha önskvärd effekt. Själv tror jag att det bästa sättet är att ge juridisk och politiskt bistÃ¥nd genom utbildning osv… Problemet försvinner inte bara för att vi slutar att efterfrÃ¥ga etanol. Annan produktion skulle i sÃ¥ fall ta över med samma problem som följd. Dessa bönder mÃ¥ste ocksÃ¥ livnära sig pÃ¥ nÃ¥got.

    F ö sÃ¥ var den stora regnskogsmarodören frÃ¥n början kaffe och boskap… sedan träslag och socker

    SÃ¥ slutsats: Problemet är större än etanolpolitiken…

    mvh
    L

  3. Jag såg en väldigt ingående analys över vad det är som gör att Amazonskogen fälls. Ska man tro denna källa så är det största problemet boskapsuppfödning, följt av småbönder som försöker försörja sig själva. Men det är klart att ytterligare sten på börda knappast gör saken bättre.

  4. Man skall också titta på marginalkostnader. Om vi köper upp etanol från Brasilien som är lönsam pga höga benskatter här och resultatet blir att man i Brasilien får brist på etanol och går tillbaka till att använda bensin har man inte gjort någon vinst.

    Det enklaste för att slippa sådan här kalkyler vore om man bara la på en koldioxidskatt lika över hela världen och tog bort alla jordbrukssubventioner*. Då skulle etanol som krävde mycket fossilbränslen för sin produktion automatiskt bli för dyr.

    * Undantag är stöd för landskapsvård. Vill vi att bönderna skall använda ekonomiskt mindre rationella metoder för att det ger ett vackrare landskap och mer biologisk mångfalt är det inte orimligt att vi är med och betalar för det.

  5. Visst… men etanolen frÃ¥n Brasilien skulle nog klara sig bra ändÃ¥ i konkurrensen i och med usla arbetsförhÃ¥llanden och löner.
    Detta hittar vi i all industri frÃ¥n lÃ¥glöneländer och sweatshops…

    Men som sagt… det kommer vi inte Ã¥t härifrÃ¥n utan mÃ¥ste Ã¥tgärdas pÃ¥ det lokala planet…

    Sedan kan det ju diskuteras i oändlighet vad som är bäst för ett sÃ¥dant land pÃ¥ ett nationalekonomiskt plan vilka mÃ¥nga liberala bloggare hÃ¥ller pÃ¥ med. Själv har fÃ¥r jag alltid dÃ¥lligt samvete när jag tänker pÃ¥ hur mina jeans är gjorda… 🙁

  6. #4 skrev:
    Det enklaste för att slippa sådan här kalkyler vore om man bara la på en koldioxidskatt lika över hela världen och tog bort alla jordbrukssubventioner*. Då skulle etanol som krävde mycket fossilbränslen för sin produktion automatiskt bli för dyr.

    Thomas Palm, ett första steg vore väl EU. Har du någon djupare idé för hur en sådan koldioxidskatt för EU skulle se ut, och hur motiveringen för slopandet av jordbrukssubventioner skulle se ut för att väga upp motståndet?
    Är det ett reellt genomförbart förslag du kom med eller får det konsekvenser på andra plan som inte väger upp fördelarna inom etanolpolitiken?

  7. HallÃ¥. Jag är bara sÃ¥ trött pÃ¥ att man bubblar ur sig massa idéer, men man har inget som har reell potential, man har inte tänkt igenom nÃ¥got. Det är bara drömslott. “Det vore bra ifall..”

    Var finns idéerna med substans som man faktiskt kan utveckla och göra en motion av?

  8. AN, de flesta av de mest effektiva lösningarna, som t.ex. en mer generell och högre koldioxidskatt, saknar ett brett stöd bland väljarna. Man kan skriva motioner om man vill men de kommer inte att röstas igenom. Enkla lösningar, som att förbjuda glödlampor (Australien och Kalifornien) kommer inte att räcka.

    Min personliga slutsats av detta är att man måste skapa en förståelse hos väljarna att det behövs även en del tuffare åtgärder. Det är detta denna sajt handlar om.

    Stora politiska ändringar sker inte över en natt. 1884 las första motionen om kvinnlig rösträtt som röstades ned. 1917 fanns det majoritetsstöd hos väljarna och 1921 var det genomfört.

  9. Ja, jag förstår vad du menar. Det här är inte spelplanen för den biten.

    Well, sajten ligger helt rätt i tiden. Bara att hoppas att kommunikationsmöjlighetena ska göra processen kortare än de 37 Ã¥r kvinnlig rösträtt behövde. Men med tanke pÃ¥ när miljömedvetenheten föddes sÃ¥ lär vi ha passerat den gränsen redan. Det här är en mycket mer komplex frÃ¥ga. Ekonomiska intressen vs framtida ekonomiska intressen – en segdragen kamp. PÃ¥ den tiden kan jag tänka mig att den kvinnliga rösträtten inte hade sÃ¥ stora ekonomiska beröringspunkter.

  10. Argumenteras för att bensin och diesel är ett alternativ? Det är svÃ¥rt att se meningen med denna “artikel” än att sÃ¥ga etanolsatsningen. Ange alternativ om man tycker att bÃ¥de dagens ordning samt etanolsatsningen inte hÃ¥ller mÃ¥ttet. Annars har denna skrift inget syfte eller mÃ¥l.

  11. Niklas: “Etanolen mÃ¥ste därför ses som en del av större system, där vi antagligen kommer att använda oss av flera olika energibärare för bilar som el, etanol och vätgas, där vi mÃ¥ste finna fler och bättre sätt att framställa vÃ¥r energi, och där vi ocksÃ¥ mÃ¥ste minska vÃ¥r totala energiförbrukning, inklusive den energi som används av vÃ¥ra bilar.”

  12. Det intressant i debatten är att etanolmotståndare (som ofta är liberaler och inte sällan även klimatskeptiker) använder sig av argument såsom: Brasiliens sockerplantagearbetare lider. Majsetanol kostar mer än vad det smakar, i både energi och fossila bränslen, samt skapar matbrist i Mexiko.

    DÃ¥ är min frÃ¥ga… är inte detta ett exempel pÃ¥ utbud och efterfrÃ¥gan? Samtidigt som teknologin (av liberaler hyllad och lösningen till alla problem) kommer att förbättre energiÃ¥tgÃ¥ngen, skapa nya etanolkällor (svartlut, alger osv) samt effektivisera motorerna?

    Jag tror på etanol, samtidigt som det inte är en ultimat lösning idag så har den stor potential. Utvecklingsländer kan få nya exportvaror. Arbetsförhållanden under mänskilg värdighet hittar vi i alla branscher så det vore fånigt att plötsligt skylla den på etanolen. Problemen måste lösas, men knappast löses genom att baktala etanol.

    Samt… som redan pÃ¥pekats… etanol en av flera lösningar. Det är naivt att tro att vi kan ersätta all olja med ETT nytt drivmedel. Diversitet är lösningen… och tänk sÃ¥ mÃ¥nga teknik och arbetstillfällen det skapar…. bra bra bra.. 🙂

    btw… solen skiner och det är vÃ¥r.

  13. Tänk även på att transporten av etanol från Brasilien till Europa också släpper ut koldioxid.
    Bäst vore det av att använda sig av så mycket lokal producerad etanol som möjligt och exportera överskottet till grannländer och anra närliggande länder.

  14. Varför pratas det enbart om koldioxidutsläpp vid produktion av etanol? Det ger en felaktig bild då industriellt jordbruk även släpper andra växthusgaser. Man kan alltså inte bara mäta hur mycket fossil energi som tillförs vid produktionen.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *