Bli miljövän genom att leva slösaktigt

Att slösa på rätt sätt är, trots att nästan all konsumtion på ett eller annat sätt medför utsläpp av växthusgaser, ett av de mest effektiva sätten att minska sitt personliga bidrag till växthuseffekten.

Ett vanligt sätt att försöka leva miljövänligare är att minska eller undvika något som man upplever som negativt för miljön. Problemet med det är att genom att undvika konsumtion så sparar man pengar; men de pengarna kommer ju att användas till något annat, som kanske inte är bättre ur miljösynpunkt.

Jag har själv fallit i den här fällan. Under lång tid har jag av miljöskäl undvikit att äga en bil och har på så sätt avsevärt minskat mina personliga utsläpp av koldioxid. Men jag har också sparat åtminstone 240 000 kronor på det (räknat på 10 års bilägande för 2000 kr/mån). Frågan är då vad jag gjort med de pengar jag sparat? Tyvärr måste jag erkänna att en ganska stor del gått till konsumtion som inte är bättre utan snarare värre än bilägande ut miljösynpunkt, t.ex. flygresor och hemelektronik. En enda Thailandresa med flyg utgör en tredjedel av en typisk svensks årliga koldioxidutsläpp.

Ett liknande problem verkar ha drabbat familjen Hedén/Zachrisson som DN skrivit om. Familjen tänker en hel del på miljöfrågor, trots det är deras personliga koldioxidutsläpp inte speciellt låga. Boven i är deras fall flygresor och en stor andel industriellt bearbetad mat som transports långt.

Ett enkelt sätt att undvika denna fälla är att öka sin konsumtion av saker som ger ett förhållandevis litet bidrag till växthuseffekten, ju dyrare de bättre, eftersom det då automatiskt kommer att minska pengarna som blir kvar till mer skadlig konsumtion. Generellt sett kan man säga att saker vars kostnad till stor del utgörs av mänskligt arbete eller skatter är förhållandevis miljövänliga jämfört med saker vars kostnad till större delen utgörs av energi i form av industriell produktion eller transporter.

Några exempel på dyra produkter och tjänster som ger låga utsläpp av växthusgaser i förhållande till kostnaden:

  • Massage (nästan hela kostnaden är arbete)
  • Kurser (nästan hela kostnaden är arbete)
  • Städhjälp (nästan hela kostnaden är arbete)
  • Restaurangbesök (stor del av kostnaden är arbete)
  • Taxiresor (stor del av kostnaden är arbete)
  • Dyra märkesvaror (stor del av kostnaden är reklam och design)
  • Hantverkare (stor del av kostnaden är arbete)

Så ett riktigt miljövänligt och slösaktigt sätt att spendera en dag vore: Låt någon städa hela din bostad (gärna vitt så blir det extra dyrt), ta en shoppingtur och köp några få riktigt dyra märkesvaror, ta en helkroppsmassage och avsluta med en fin middag på en dyr restaurang följt av taxi hem. På så sätt kan man spendera kanske tiotusen kronor, ha riktigt roligt, och ändå orsaka mycket mindre koldioxidutsläpp än om man lagt samma summa på en resa till Thailand.

21 thoughts on “Bli miljövän genom att leva slösaktigt”

  1. Och när man ändÃ¥ köper dyra märkesvaror (och omärkesvaror…) kan man pÃ¥ att köpa ekologiska eller rättvisemärkta. Det finns faktiskt en del sÃ¥dana.

  2. Det är sant. Och förutom att de förhoppningsvis är miljövänligare så får de en extra effekt genom att de är dyrare, på det sättet jag nämner ovan.

    Mat, om det är det vi tänker på, har dock generellt sett en stor andel av kostnaden i form av energi så det är inte riktigt den kategori av varor som jag tänkte på.

  3. Konsumtion är jättesvÃ¥rt. När du konsumerar hundra kronor massage sÃ¥ kanske den dumma massören gÃ¥r och köper vatten som flugits hit ifrÃ¥n frankrike. 🙂

    Produktion är klart intressantare, genom att producera ytterligare en tjänst utan transportkostnader så kan du minska någon annans konsumtion av transport.
    Det finns mycket man kan göra med produktion. En skjorta kostar i handeln i Kina ca 40 kr (dvs tillverkning är sannolikt bara 10 kr). Samma skjorta säljs för 800 kr i Sveriga.
    Tittar man pÃ¥ det ekonomiskt underhÃ¥ller man en av de största myter om globalism, dvs att det inte gÃ¥r att konkurrera med Kinesiska produkter. Nej, det är klart att vi inte kan tillverka till lägre kostnad än Kineser, vi kan dock tillverka till lägre kostnad än än vi köper. (Givet att vi inte betalar skatt – Staten är en stor miljöbov i den aspekten att den tvingar oss konsumera transporter)

  4. Pengar är ett verktyg. That’s it.

    Man kan använda det väl och man kan använda det illa.

    Där du sätter in dina pengar ger du din kraft för att få de hjulen att snurra.
    Man sätter snurr på olika hjul genom att lägga sina pengar på olika saker.

    Oljeindustrins mäktiga hjul får sig en hjälpsam knuff varje gång du tankar.
    Rättviserörelsernas hjul snurrar när du lägger pengarna där.
    Hjulen som snurrar i maskineriet som arbetar för en bättre miljö får extra energi och kraft när du köper KRAV-märkt.

    De krafter som din lokala handelsbod stöder, får sig ett arbetstillskott för sina mål varje gång du köper hos din lokala handlare.

    Dina pengar är ditt verktyg.

    Verktyget arbetar i kedjor.

    Redan efter två-tre steg är verktyget så utspritt att det troligen har fördelat sig jämnt över alla verksamheter i enlighet med hur väl de är representerade i samhället. Så det går inte att planera så långt, men precis som Yoki sa, kommer massören kanske köpa importerat vatten, medan Chiapas-kooperativet kanske investerar i verktyg producerade lokalt av en hantverkare som i sin tur använder pengarna till studier eller dylikt. En potentiellt mycket positiv händelsekedja för verktyget Pengar i din regi.
    Tyvärr för det mesta spekulationer, för även där nere dricks det mycket coca cola.

  5. Måste bara flika in att naturligtvis väljer jag bort bilen och konsumerar vettigt. Jag köper även ekologisk mjölk, inte av den orsaken att jag tror att den är mera ekologisk, utan snarare att jag vill vara med om att skicka positiva signaler om vilken fomr utav produktion som efterfrågas.

    Dock om jag verkligen vill påverka konsumtionen är det bästa sättet att bränna pengarna (sätter jag dem på bank konsumeras de i fomr av ökad utlåning), eller just att producera något som är miljövänligare.

    Endast genom att öka utbudet av substitut som är miljövänliga kan jag pÃ¥verka konsumptionen av miljön. Jag är dock övertygad om att när detta blir en effekt som blir synlig kommer företag med “frihandel” som devis att hävda att man inte fÃ¥r berätta vad som är miljövänligt och vad som inte är.

    I says lag “utbudet skapar sin efterfrÃ¥gan” ingÃ¥r att de som skapar utbudet har förmÃ¥gan att se till att de säljs. EU har redan visat exempel pÃ¥ detta dÃ¥ de sÃ¥g att märkningen av ursprungsland var ett hot mot firhandel.

  6. Nu vill jag bara säga att du far med direkt osanning Yoki.

    Konsumtion kan INTE minskas genom att du bränner pengar.

    Rent teoretiskt skulle den minskas om världsekonomins kapital utsattes för negativ förräntning (dvs att en viss andel av pengarna “bränns” varje Ã¥r/mÃ¥nad/dag). Men ifall människor med en medvetenhet om miljöproblemen skulle kasta den lilla makt de har (sina pengar) i sjön, sÃ¥ skulle stor del av hoppet vara förlorat.

    Att finna en ny livsstil – nya sätt att transporteras, odla mat, kommunicera som inte kräver lika mycket konsumtion kostar arbetskraft (=Pengar). DÃ¥ mÃ¥ste varje gnutta arbetskraft (=Pengar) i rätt persons ägo (folk som vill förändra) ägnas detta syfte. Inte brännas. Kvar blir dÃ¥ de verktyg (=Pengar) som sitter i händerna pÃ¥ de som har andra mÃ¥l. DÃ¥ är det ju uppenbart vilka mÃ¥l som kommer att uppnÃ¥s.

    Pengarna måste också användas för att skapa stabil och kontinuerlig verktygsförnyande (=Pengainkomst) för de rörelser som verkar för hållbart samhälle.

    Men, jag vill säga detta Yoki, du är inne på rätt spår. För negativ förräntning (bränna pengar) är precis vad som är grunden i alternativa ekonomiska system, som t.ex. Solidaren. http://hem.passagen.se/solidar/

    Urklipp från hemsidan:

    Pengarnas utgivningsvillkor formar ekonomins mekanismer. När pengar lånas ut mot ränta från början återgår de obönhörligen till utgivarna, i varv efter varv, medan den samlade, obetalbara ränteskulden växer i ökande takt. Därför är världssamhällets penningskuld till bankväsendet gigantisk och hela tiden stadd i ökande tillväxt. Av samma anledning tvingas vi till ekonomisk tillväxt för att betala den ökande världsskulden, vilket är en logisk omöjlighet. Skulden är ju alltid större än den totala summan utlånade, räntebelagda pengar, hur mycket pengar som än utges – dvs de hyrs ut mot ränta. Ju mer som hyrs ut, desto fortare växer både skulder och tillväxttvång. På grund av tillväxttvånget hyrs därför fler nya pengar ut i en mängd som formligen exploderar, trots en viss penningförstörelse. (Se diagrammet från PENGAR, ref 13)

  7. rättelse: “Kvar blir [i]annars[/i] de verktyg (=Pengar) som sitter i händerna pÃ¥ de som har andra mÃ¥l”

  8. Ett riktigt bra slöseri borde väl vara att köpa utsläppsrätter, ofta och mycket.
    http://skarv.snf.se/snf/co2/index.asp

    Ett par snygga svenskdesignade och svensktillverkade jeans och en utsläppsrätt för lika. Borde kunna bli en trendig reklamkampanj?

  9. Mycket intressanta tankar allt detta. Det allra väsentligaste är att pengar är makt och att vi alla har sådan makt att utöva i större eller mindre grad.

    Ja, visst har mat en stor miljöpåverkan. Det är väl dock inte så många som vill sluta äta för att rädda klimatet och då tycker jag att det är en utmärkt idé att flytta över pengar till bl.a. produktion av ekologisk och lokalt producerad mat. De ekologiska odlarna tjänar ingalunda storkovan utan kan behöva inkomsterna av rättviseskäl om inte annat.

    Kostnaden för maten är ju inte direkt relaterad till klimatpÃ¥verkan, tvärtom är det väl ofta sÃ¥ att mat som rest över jordklotet är billigare än den som producerats här hemma, att icke konstgödslad mat är dyrare än sÃ¥dan om är besprutad och konstgödslad (=energikrävande). Vi ska alltsÃ¥ inte slösa pengar pÃ¥ större mängder mat utan pÃ¥ dyrare och miljövänligare mat. Det höjer ju ocksÃ¥ livskvaliteten och ökar orken om vi äter godare och mer näringsriktigt. SÃ¥ kanske vi kan fÃ¥ mer energi att rädda jorden frÃ¥n alla miljöhot …

  10. A N. Helt rätt. Det var mera lockande att skriva något roligt än att beskriva verkligheten. Innan avregleringen hade det dock kommentaren varit närmare sanningen.

    Jag tror även konsumtion har en större inverkan på klimatet än vad jag lät påskina i första kommentaren, framförallt eftersom i det som Jacob räknar upp finns substitut eller delvisa substitut till produkter som är stora miljöbovar.

    Jag tror dock att individens produktion har större inverkan på klimatet än individens konsumtion. Detta resonemang är dock också förenat med en massa nationalekonomiskt tjafs som försvårar klara slutsatser vilket är orsaken till att jag använder ordet tro istället för vet.

    Annars är diskussionen rolig och jag är glad att Jacob tog upp ämnet 🙂

  11. Carin tack för tipset, skall konsumera (Dock ej svenska märkesjeans). Dock tror jag inte att det tar lång tid för politikerna att sätta stopp för det lovvärda och mycket kreativa initiativet.

  12. “Annars är diskussionen rolig och jag är glad att Jacob tog upp ämnet :)”

    Jag håller med. Jag vill passa på och tacka Jacob för den här sidan eftersom jag precis hittat hit. Fantastiskt bra arbete måste jag säga, och jag funderar på att erbjuda min hjälp med korrekturläsning utifall Margit Sigurdson som också erbjöd sig inte skulle ha tid över för all bearbetning. Även jag har fullt upp, men alltid kan man bidra med något.

    Jag tycker det är en intressant tanke att individens produktion skulle ha större klimatpåverkan än konsumtionen. För mig framstår det som att produktionen är direkt knuten till konsumtionen. Konsumtionens effekter på klimatet inbegriper produktionen. Dvs, säger jag att konsumtionen har den största rollen, så räknar jag med själva produktionen i det hela.

    Jag ger mig alltsÃ¥ pÃ¥ att försöka klargöra det nationalekonomiska tjafset du varnade för 😉

  13. Det där med massage är ju helt förträffligt. Om man dessutom masseras av någon som är vegetarian och allmänt miljövänlig så är det extra bonus.
    Men det finns en djupare tanke i just massagen också som kanske är lika viktig. Mycket av vår konsumtion är ett sökande efter lycka/tillfredsställande. Att människor ofta konsumerar för att fylla ett själsligt tomrum torde vara klart för den som ägnat frågan lite djupare tanke.
    Massage ger nÃ¥got av det som Hjalmar Söderberg sÃ¥ förträffligt beskrev i boken “Doktor Glas” 1905:

    Man vill bli älskad,
    i brist därpå beundrad,
    i brist därpå fruktad,
    i brist därpå avskydd och föraktad.
    Man vill giva människorna
    någon slags känsla.
    Själen ryser för tomrummet
    och vill kontakt
    till vad pris som helst.

    Massage kan bidra till att fylla människors längtan (i princip alla människor har den längtan) att vara sedda och i händelsernas centrum.

  14. Ahh.. Urpo… som vanligt med en djupare sjäslig kommentar som värmer. 🙂

    Kan hög skatt leda till miljövänlighet, eftersom de intjänade kronorna läggs på tjänster såsom sjukvård, skola och omsorg? Eller blir jag strypt av neo-högern nu?

    Om man tjänar alldeles för mycket än vad man behöver sÃ¥ leder ju det till att man köper den där ferrarin, vilket i sig är bra för teknikutveckling, men det borde ju kunna styras mer med att köpa en Tesla Roadster förstÃ¥ss… Dock undrar jag om inte jag tjänar för mycket? Jag använder ju mina pengar för att köpa alldeles för mycket instrument och elmopeder… fast det är ju förhoppningsvis inte slit och slängsaker, utan som man vill vÃ¥rda ömt.

    Hoppas bara att man inte fÃ¥r massage av nÃ¥gon som vill bli fruktad… 🙂

  15. Jag måste rätta till ett litet fel, det blev en länk till den gamla sidan om den ekoinkluderande valutan Solidar, här är den nya sidan: http://www.solidar.lir.be/Systemet

    Urpo, of course. Mycket viktigt för människor. Ett probem i dag är att räntesystemet tvingar ekonomin att ständigt växa och ständigt öka farten för att inte sväljas i sin egna ränteskuld. Det är ett ont hjul, för ju mer ekonomin växer desto mer växer ränteskulden. Med detta vill jag säga att massage inte kvalificerar som tillräckligt flit. Det ger bara mänsklighet och ett gott liv. Men i den utspridning som vi talar om, att varje människa skulle kunna gå till en massör regelbundet, har inte samhället arbetskraft nog att avvara till. Hur går det då för industrin? Vi har ju ränteskulder att betala och en ekonomi att ständigt bygga på, kan inte komma på fråga att luta sig tillbaka och njuta.

    Btw, läs min länk där om solidaren, passar dig prima Urpo, skulle jag tro 😉

    Lunken, att tjäna för mycket går visserligen, men det beror helt på var penningströmmarna flödar från. Är du en författare som skriver om klimatet och vad människan måste göra för att klara sig, så är miljardinkomster för dig inte alls för mycket. Det betyder bara att många har läst boken och det vore en riktigt god gärning.
    Om du däremot har ordnat dig ett Wealth-builder program i nÃ¥gon bolagsstyrelse som plundrar medlemmarna pÃ¥ pengarna… ja, dÃ¥ har du troligen tjänat för mycket pengar. 🙂

    Men jag ska inte säga att det inte finns allvarliga probem med att ha MYCKET mer än majoriteten av befolkningen, både vad gäller etik och moral.
    Nu lÃ¥ter du inte som en miljonär, men du tjänar nog iaf uppÃ¥t 30.000 i mÃ¥naden minst, inte sant? 🙂

  16. Hade jag tjänat 30000 i mÃ¥naden sÃ¥ har jag nog för det första inte varit doktorand (dÃ¥ fÃ¥ doktorander är i närheten av en sÃ¥dan mÃ¥nadslön), och dessutom hade jag nog köpte en EVT-168 istället för en Elmoppo, samt en lite coolare elfiol än den jag inhandlade för ett halvÃ¥r sedan… 😉

    Nä… eftersom jag har en fin lite studieskuld och bolÃ¥n sÃ¥ skulle nog avbetalningarna pÃ¥ dessa ökas sÃ¥ att inkomstökningen inte skulle märkas…

  17. Hur miljövänligt kan det vara att fila pÃ¥ en elfiol när det finns gamla fina handfilande sÃ¥dana 🙂 eller är jag lika dum som tjejen som en gÃ¥ng berättade att förut nu är det här ett kolkraftverk men tidigare var det ett vanlig elkraftverk.

    Om det är någon som verkligen har en elmoped så är jag mycket nyfiken på erfarenheter om en sådan. Den ligger högt på önskelistan.

  18. Elfiolen är mest inköpt med tanke pÃ¥ mina grannar…. den lÃ¥ter ju väldigt lite när den inte är inkopplad, samt att man kan koppla hörlurar till den direkt. Ungefär lika miljövändlig som en MP3-spelare antar jag. Dessutom är den byggd av ganska ofint träslag eftersom den inte har ngn resonanslÃ¥da, sÃ¥ förhoppningsvis har man inte sÃ¥gat ned nÃ¥got regnskogsträd för att tillverka den…. men jag förstÃ¥r din frÃ¥ga. 🙂

    Cykel är ännu miljövänligare än en elmoped, samt att man fÃ¥r mer motion (det ger mig faktiskt ganska dÃ¥ligt samvete), men jag kan bara säga att jag älskar min moppe. Den smidig, nÃ¥gorlunda snabb, och har en tillräcklig räckvidd för mina normala behov. (ca 30-40 km). Laddar pÃ¥ nÃ¥gra timmar och det gÃ¥r Ã¥t ca 1,5 kWh för en full laddning, dvs inte särskilt mÃ¥nga kronor. Dessutom sÃ¥ har jag en parkeringsplats med elplint, vilken el redan är inräknad i parkeringsavgiften… sÃ¥ jag tankar gratis.. 😉

    Enda problemet med EU-moppar är att man inte fÃ¥r köra dem pÃ¥ cykelvägar, vilket ibland kan vara lite läskigt dÃ¥ mÃ¥nga vägar är lite väl trafikerade och bilar inte bryr sig om att hÃ¥lla avstÃ¥nd… men men..

  19. Kolla med din hyresvärd som har elavtalen om de kan öka på andelen inköpt vindkraftsel!

    DÃ¥ börjar det bli miljövänligt pÃ¥ allvar 🙂

    1,5 kWh på 3-4 mil det är ju helt sjukt bra. Fan, går den långsamt eller? =)

    mellan 75 och 57 öre milen, om kW-priset är 1:50 kr.

  20. Tillverkaren säger 20-25 öre/milen, men då räknar man inte in abonnemangspriset som är ca 45% av mitt elpris.

    Eu-moppe 45 km/h… se elmoppo.se för info

    Jag har tänkt att angripa bostadsrättsföreningen, men vi gick just igenom en stor renovering sÃ¥ de gamla uvarna sitter och hÃ¥ller hÃ¥rt i pengarna. Jag hoppas pÃ¥ en föryngring där sÃ¥ att det börjar hända saker. En dam, som dessutom är kassör, har bott i föreningen sedan den grundades…. dvs sedan -37… hujja!

    Men vi förbrukar nog en hel del så om det kunde vara vindkraft så vore det ett stort steg.

  21. Problemet är väl att de flesta vill ha en massa prylar hemma. Därför köper man billiga prylar, så att man kan köpa många olika slags prylar. Köper man nämligen en dyr och tålig, så har man inte råd att köpa något annat.

    PÃ¥ motsvarande sätt med resor: Folk vill ha djupa “upplevelser” och reser därför sÃ¥ lÃ¥ngt som till Kina, USA, Thailand, Indien eller dylikt. Eftersom Svensken är rikare och rikare och flyget billigare och billigare, sÃ¥ blir det bara värre.

    Det verkar som om detta delvis styrs av modet. Det är poppis att vara berest och ha många tekniska prylar hemma.

    Hur garderar man sig mot detta?
    Själv lever jag inte så, men jag är nog rätt ensam om detta?

Leave a Reply to Yoki Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *