Klimatfakta kan nu presentera en artikel översatt från Real Climate, som är en mycket intressant webbsajt där riktiga klimatforskare presenterar och diskuterar sina resultat direkt med allmänheten. Denna artikel handlar om vilket samband det finns mellan El Niño, den nuvarande varma amerikanska vintern och den globala uppvärmningen. Även om artikeln handlar om den varma vintern i USA, så är diskussionen intressant även för Europa eftersom också vi upplevt en ovanligt varm vinter och El Niño och klimatförändringarna påverkar även Europa, om än inte på exakt samma sätt. Real Climates artikel följer:
Det har nu blivit alltför vanligt att egendomligt väder omedelbart leder till att den globala uppvärmningen får skulden, och lika omedelbara påståenden av andra att den globala uppvärmningen omöjligen kan ha med saken att göra. Sanningen, som vi ofta påpekat, är att absoluta påståenden av endera slaget inte är vetenskapligt försvarbara. Meteorologiska avvikelser kan inte helt och hållet tillskrivas bestämda orsaker. Ännu mindre kan den tillskrivas någon specifik orsak som till exempel den globala uppvärmningen eller en hypotetisk långsiktig klimatvariation.
Låt oss betrakta det senaste exemplet på detta. I en märklig upprepning av förra året, så finner vi långt inne på norra halvklotets meteorologiska vinter (dec – feb) få bevis över stora delar av landet (speciellt i östra och centrala USA) för att vintern verkligen börjat. Föga överraskande så har en mängd nyhetsmedier undrat om orsaken är den globala uppvärmningen. Som på kommando så har också NOAA:s vädertjänst känt sig skickad att säga att det pågående vädret absolut inte har någonting att göra med den globala uppvärmningen, men istället är helt orsakat av den den pågående El Niño.
Så vad är det som händer? Mönstret hittills denna vinter (visserligen efter bara en månad) pekar på (figuren till vänster ovan) en kraftigare variant av vad som observerades förra vintern (figuren till höger ovan). (Lägg märke till att dessa avvikelser avspeglar skillnader mot den relativt varma 1971–2000 basperioden, vilket tenderar att minska storleken hos de positiva avvikelserna jämfört med den mer vanligt använda, kallare 1961–1990 basperioden). Detta ställer oss inför det första uppenbara problemet för den rena El Niño-förklaringen av den pågående värmen. Eftersom vi faktiskt upplevde en (svag) La Niña (d.v.s. motsatsen till El Niño) förra vintern, hur kan vi då förklara den onormala vintervärmen i USA hittills med El Niño när den onormala vintervärmen förra året inträffade utan El Niño?
Det andra problemet med denna förklaring är att medan El Niño typiskt stör norra halvklotets vinterjetström på ett sätt som gynnar en avvikande värme över en stor del av norra halvan av USA, så är storleken på den typiska uppvärmningen (figur till vänster) omkring 1°C. Den nuvarande avvikelsen är ungefär fem gånger större än så. Man kan därför rimligen inte argumentera för att USA:s nuvarande avvikande vintertemperatur helt och hållet beror på den nuvarande måttliga El Niño.
Det nuvarande mönstret hos USA:s vinter liknar mycket mer det mönster klimatmodeller förutspått som en reaktion på en ökande växthuseffekt (se figuren nedan), än ett typiskt El Niño-mönster. Trots detta så kan man inte heller helt tillskriva värmen till denna orsak. Som vi ofta påminner våra läsare, så kan man inte tillskriva en enskild meteorologisk händelse, en avvikande årstid, eller ens som det nu kan vara fallet två avvikande vintrar i följd till klimatförändringen. Dessutom förutsäger inte ens de mest extrema scenarier för nästa århundrade så stora temperaturförändringar över Nordamerika som de avvikelser som iakttagits den sista månaden. Men man kan argumentera att det mönster av avvikande vintervärme som observerades förra året, och hittills detta år, är i den riktning som klimatmodellerna förutspår.
I verkligheten kan man inte ens i princip avgöra den individuella rollen hos olika deterministiska faktorer som El Niño, mänskligt orsakad klimatförändring, och rent slumpmässiga faktorer (d.v.s. “väderâ€) i det mönster som vi hittills sett i vinter. Vad vi däremot vet, är att bÃ¥de den mänskligt orsakade klimatförändringen och El Niño i en statistisk mening gynnar varmare vintrar över stora delar av USA. När dessa faktorer samverkar, som är fallet denna vinter, sÃ¥ är varmare temperaturer otvivelaktigt mer sannolika. BÃ¥da faktorerna gynnar ocksÃ¥ en varmare global genomsnittsyttemperatur (uppvärmningen är 0,1–0,2°C för en mÃ¥ttlig till stark El Niño). Det är precis av denna anledning som en del forskare redan drar slutsatsen att 2007 har en god chans att bli det varmaste uppmätta Ã¥ret för jorden.
En del andra aspekter är värda att kommentera i detta sammanhang. Ett påstående utan grund som redan prånglats ut av klimatförändringstvivlare (och tyvärr kopierats okritiskt i en del media) gör gällande att vädret i vissa delar av USA (t.ex. snöstormar och laviner i Colorado) motsäger observationen av den avvikande vintervärmen. Detta argument är inte uppriktigt. Som klart visas av figuren ovan, så har temperaturen för den första vintermånaden varit över den normala tvärs över USA (med några få undantag längs gränsen mot Mexico). De stora snömängderna i Boulder var inte relaterade till låg temperatur, utan istället till speciellt fuktiga luftmassor som passerat regionen. Om temperaturen är under noll (vilket är fallet i Colorado även denna ovanligt varma vinter), kommer fukten att falla som snö, inte regn. I själva verket förutsägs ofta snömängderna i många områden öka som ett svar på den mänskligt orsakade klimatförändringen. Detta eftersom varmare luft om allt annat är lika, innehåller mer fukt och därför har en större potential för nederbörd, vilken form den än tar.
En annan relaterad fråga har att göra med El Niños precisa roll i klimatförändringarna. El Niño har en långtgående påverkan på vitt skilda regionala väderfenomen. Se till exempel på den dramatiska nedgången i tropiska orkaner i Atlanten denna säsong jämfört med föregående. Denna minskning kan tillskrivas El Niño som utvecklades under den kritiska höstsäsongen, vilket gynnade de överliggande västvindarna över den tropiska Nordatlanten, den tropiska Atlantens vindskjuvning, och en för tropisk orkanbildning mindre fördelaktig miljö.
Om en viss säsongsavvikelse verkar vara relaterad till El Niño, kan vi då dra slutsatsen att klimatförändring inte spelat någon roll? Uppenbarligen inte. Det är möjligt, och faktiskt sannolikt, att klimatförändringarna i själva verket påverkar El Niño (d.v.s. orsakar mer frekventa och större El Niño-fenomen), även om det fortfarande är en aktiv vetenskaplig debatt om exakt hur stor denna påverkan är. En av de nyckelfrågor som kvarstår är att ta reda på är hur El Niño själv kan ändras i framtiden, ett ämne som vi säkert kommer att diskutera vidare.
En av många intressanta artiklar om El Nino. Bra gjort att översätta den. Europas varma decemberväder har enligt många påverkats på samma sätt av El Nino genom jetströmmens förändrade läge. Påverkan av El Nino verkar vara synnerligen global. Nu finns det tecken på att El Nino håller på att kollapsa dvs allt återgå till det normala. Vädret har för övrigt varit ovanligt kallt i både USA och Sverige nu den senaste tiden. Jetströmmens läge har också ändrats både över USA och Europa från det nästan stationära läge som länge rådde.
Den svåra frågan om hur (om) globala uppvärmningen påverkar El Nino kommer det nog att dröja länge innan vi får svar på. Bl.a. mätserierna kommer att ta lång tid att bygga upp. El Nino inträffar ju inte varje år.
Faran med att ge prognoser framÃ¥t i tiden (2007) är att de ofta slÃ¥r fel. Jämför med att 2006 spÃ¥ddes bli ett rekordÃ¥r för orkaner i Atlanten. Det bidde en tummetott och misslyckad prognos. Orkanen Katrina, som “bara” var en cat 3:a vid landkänning, verkar ha förvridit huvud pÃ¥ media och en del mindre seriösa forskare. Klimatforskarna borde vara mer försiktiga i att spÃ¥ vädret pÃ¥ Ã¥rsbasis och istället titta pÃ¥ 10 Ã¥rs perioder eller längre. Varje misslyckad prognos gör att förtroendet för andra prognoser minskar.
Hej Per!
Ja, helt klart är det sÃ¥, “Varje misslyckad prognos gör att förtroendet för andra prognoser minskar.”
Å andra sidan så görs dessa prognoser ändå av media kanske är det bra att gå lite djupar i dom?
Prognoser är per definition just prognoser. Man pratar om sannolikheter och dessa kan vara stora eller små. Detta har alltid varit ett problem om man söker korrekta prediktioner, vilket alltså per definition en prognos inte är. Jag gillar väderprognoser i USA där man ofta uttrycker sig att det är 25% chans till regn imorgon, dvs prognosen säger att det antagligen inte blir regn, men om det regnar så är det inte så särskilt konstigt.
Prognoser förbättras ständigt med mer kunskap och datorkraft. SMHIs monster till dator är väldigt imponerande, och som vanligt sÃ¥ är det “shit in, shit out”. Dvs förstÃ¥elsen för indata och dess behandling i algoritmerna är det centrala, samt att kaoset i systemet troligtvis gör att vi aldrig kan prediktera med 100%.
Att sedan använda detta emot prognoser tycker jag personligen visar att man inte förstått vad en prognos är.
Jmf med ekonomer, aktiemarknaden, räntejusteringar och vinster… Man kan öka sannolikheten att bli rik genom kunskap, men man kan aldrig vara helt säker. Ett bolags styrelse kan ju vara korrupt… jag har för mig att ngt stort företag i USA gjorde alldeles för mÃ¥nga människor bankrutta och utan pension.
SÃ¥… att prognoser ofta slÃ¥r fel är fel. Om man tittar pÃ¥ jämförelse med en slumpmässig prognos (apa kastar pil pÃ¥ en väderkarta) sÃ¥ är prognoserna oftare rätt, och det är den jämförelsen man mÃ¥ste ha när man pratar om sannolikheter.
Lunken, du har väl hört talas om Ola? 🙂 Han var en schimpans som kastade pilar pÃ¥ en börslista och vann Aktie-SM…
Nu skall du inte förstöra alla min argument bara sÃ¥ där… 😉
Fast det var riktigt roligt det där med Ola, speciellt med tanke pÃ¥ att mÃ¥nga självpÃ¥tagna daytraders, bl a min far, var sÃ¥ kaxiga innan det hände.. 🙂
Det är väl mer sannolikt att North Atlantic Oscillation påverkar Europa och östra Nordamerika mer än El Nino?
Se http://www.ldeo.columbia.edu/NAO/
Under perioder av flera år händer det att vi generellt har ett ovanligt starkt högtryck mellan Florida och Gibraltar och ett ovanligt djupt lågtryck över Island (positivt index). Detta skapar ovanligt blöta, vindiga och milda vintrar över Nordöstra USA och Nordeuropa, mycket av det som vi sett på senaste tiden.
Under andra år är motsvarande hög- och lågtryck försvagade (negativt index) och det ger utrymme för det sibiriska högtrycket att ge Sverige kallt och torrt väder.
Detta cirkulationsfenomen har från början inget med klimatförändringarna att göra utan är ett stående fenomen och ger oss stora delar av den variation som vi ser mellan vintrarna olika år.
Däremot diskuterar man om vi under senare decennium har sett ovanligt långa och intensiva positiva index i denna oscillation, och därigenom om de är påverkade av mänsklig aktivitet. Om Atlantens cirkulation till stor del drivs av ytvattnets temperatur (som ju blivit varmare) kan människan orsakat förändringar i oscillationen.
P.S. Erland Källén (meteorolog och klimatmodellerare) sa ju i det senaste programmet i SVT om El Nino att han inte trodde att denna kunde påverka Europas väder.
Vi vet däremot att västra USA påverkas och tom Sahel-savannen och östra Afrika i allmänhet.
Om Källén säger så är jag inte rätt person att ifrågasätta det. Jag kanske var lite förhastad i min introduktion till artikeln. Men jag kan notera att svenska Wikipedia säger:
“I Europa finns mindre klara samband. Det finns emellertid flera indicier som tyder pÃ¥ att El Niño pÃ¥verkar lÃ¥gtrycksaktiviteten pÃ¥ Atlanten (norra oscillationen) vilket ger ovanligt milda vintrar under El Niño Ã¥r, vilket ocksÃ¥ ökar risken för svÃ¥ra stormar.”
Antingen är det fel i Wikipedia, eller så finns det delade meningar kring detta.
Ja, det finns nog delade meningar. Jag vet också att Erland försöker vara försiktig i sina uttalanden om samband som inte är så klara.
Själv så tycker jag det verkar rimligt att tro att El Nino kan ha påverkan på Atlantens strömningar. Om El Nino påverkar västra USA, så borde i sin tur östra USA påverkas av läget på västkusten, som i sin tur pvåerkar nordatlanten och i sin tur nordEuropa, osv osv. Jag vet det verkar rimligt, men hur mycket påverkar det?
Fenomenen kan ju sammspela ocksÃ¥. Här http://www.cdc.noaa.gov/ENSO/Compare/ är en sida där man kan leka lite och se effekter frÃ¥n El Nino, som synes är det smÃ¥ eller inga effekter för eropa… i snitt.
Svar till Lunken (3). Att en prognos kan gÃ¥ fel vet vi alla – ingen har pÃ¥stÃ¥tt nÃ¥got annat. Men har den en lÃ¥g sannolikhet att gÃ¥ in (nära eller sämre än slumpen, jämför apan) sÃ¥ har den inget värde alls. DÃ¥ är det bättre att lÃ¥ta bli att ge en prognos.
En prognos ska ocksÃ¥ bygga pÃ¥ kunskap. Om jag ger en prognos att nästa vinter kommer att vara den kallaste pÃ¥ 50 Ã¥r i Sverige är det en gissning och ingen prognos. Hur man tolkar det är subjektivt men Ã¥tminstone över 50 % sannolikhet bör det vara med den formuleringen. Om jag insatt i ämnet och istället säger att nästa vinter kommer att vara den kallaste pÃ¥ 50 Ã¥r med 5 % sannolikhet skulle det kunna vara en prognos. Oavsett hur utfallet blir nästa vinter kommer du inte kunna bedöma om jag är duktig pÃ¥ denna typ av prognoser – det krävs lÃ¥nga mätserier för det.
I detta fall försöker du blanda ihop korten med prat om korttidsprognoser för väder, aktier och påstår (indirekt) att jag inte vet vad en prognos är. Men det är väl också en prognos :-).
I aktiefallet är det helt annorlunda förutsättningar. Den som säkert kan ge prognoser för aktier som över tiden slår slumpen med bara några procent blir mycket rik om kunskapen utnyttjas. Till skillnad från en väderprognos som slår slumpen med ett par procent och då är tämligen väderlös. Nu har korttids- och medellångaprognoser (10 dagar) för väder betydligt bättre resultat än så.
dom som gjorde “prognosen” gav den iof mer än 50%…
För att klargöra sÃ¥ trodde jag nog att alla vet vad en prognos är, och att jag därmed inte fösöker framställa nÃ¥gon som okunnig. I din retorik Per sÃ¥ använde du dig dock av ordet prognos i en negativ antydan pÃ¥ nÃ¥got som inte faller in. Men nu har du förklarat att inte sÃ¥ är fallet…. eller?
Att prognoser med låg sannolikhet inte skulle ha ngt värde alls tycker jag helt klart är fel, för läser man din exempelmening igen så står det även att det är 95% chans att det inte blir kallare, vilket absolut är en hög sannolikhet och till och med exemplarisk med dina definitioner.
🙂
Och de som gör detta prognoser har nog pÃ¥ fötterna att göra en sÃ¥dan prognos, och om de dessutom publiceras i en vetenskaplig artikel sÃ¥ redogörs det hur man kommer fram till prognosen, vilket TV-meteorologerna slipper eftersom de köpt tjänsten av SMHI. Detta gör att man kan gÃ¥ in pÃ¥ metoderna och upprepa beräkningarna och ge kritik för enstaka prognoser. Det ger dialog för att förbättra modellerna och förfina algoritmerna. Där känns kritiken relevant… inte att säga att prognoser ofta slÃ¥r fel som om det vore en sanning.
Vad försäkringsbolagen anser om väderprognoser som visar små sannolikheter för ökad storm ses ganska omgående i premierna, så nog används dessa för beslut, även om de kan anses värdelösa av folk.
tjo
Ursäkta, men det här är ganska B. Att sno andras verk och översätta till svenska är ju värdelöst. Lite eget tänkande tack eller är ni så okunniga!? Tacka vet jag andra bloggar i ämnet som är mer insatta så de kan skriva egna texter på ren enkel svenska.
Moses, det är tråkigt att du inte gillar artikeln. Jag kanske ska klargöra att artikeln är översatt med tillstånd av RealClimate. Sen är artikeln även i sitt original skriven på ett ganska akademiskt och tillkrånglat sätt, och jag hade vissa bekymmer med det under översättningen. Jag har försökt att behålla samma stil och betydelse som i originalet, men jag är inget proffs i översättning.
Moses… först och främst sÃ¥ är det inte stöld när tillstÃ¥nd givits, samt att även om du anser dig duktig pÃ¥ engelska sÃ¥ gör inte alla i det här landet det. Speciellt inte facksprÃ¥k och vetenskaplig jargon. Jag skulle bli mer än glad om nÃ¥gon orkade översätta artiklar i partikelfysik till svenska samt popularisera dom. Det egna reflektionerna kommer ofta i kommentarerna som i det här fallet.
Dessutom är ju vem som helst välkommen att välja och inte välja att läsa bloggar. Ge exempel pÃ¥ andra bloggar som är kunniga i ämnet…
Lunken, reflektionerna blir ganska tomma när originalförfattaren, som har störst inblick i texten, inte kan vara med och diskutera.
Förslag på kunniga bloggar? Visst, vad sägs om Klimatbloggen till exempel. SLUs Forskarblogg är en annan för den agrara människan. Båda skrivs av kunniga människor som är insatta i vad de skriver om.
Tjohopp!
SLUs forskarblogg täcker inte mycket om klimatet. Då är det nog bäst att gå på enskilda institutionerns hemsidor. Dock är intentionen god. (jobbar själv på SLU)
Klimatbloggen är bra… Daniel översätter och förenklar artiklar även han, just för att allmänheten skall känna det som gripbart. Den sk tredje uppgiften för universiteten… sÃ¥ vad är skillnaden?