Att ställa om energisystemet kostar inget

I Danmark har Ingenjörsföreningen undersökt möjligheterna att sänka utsläppen av koldioxid med minst 50 procent till 2030. Resultatet var att man satte 60 procents koldioxidreduktion och 30 procents energieffektivisering som ett realistiskt mål.

Det går att göra mycket även i Sverige. En rad aktörer har visat på stor effektiviseringspotential inom industrin, byggnader och transporter. Omställningen är varken ett tekniskt eller ekonomiskt problem visar det danska exemplet, konstaterar gästskribenten Göran Sidén, lärare vid programmet ”Energiingenjör – förnybar energi” vid Högskolan i Halmstad.

Ingenjörsföreningen i Danmark, IDA, genomförde under förra året ett projekt “Energiåret 2006” där man tittade på möjligheterna att till år 2030 sänka utsläppen av koldioxid med minst 50 procent och samtidigt upprätthålla Danmarks självförsörjning av energi samt öka exporten av energiteknik. Mer än 1000 ingenjörer i Danmark deltog i de många träffarna. Det är naturligtvis en stor fördel att det var just ingenjörerna som genomförde projektet. Hos dem finns kompetens att bedöma och värdera vilka åtgärder, som är rimliga och möjliga att genomföra, utan att problem uppstår för industrin eller den allmänna energiförsörjningen.

Energiplan 2030 för Danmark

Resultat av träffarna blev ett mycket lyckat scenario över Danmarks energiförsörjning år 2030. De totala energibehovet reduceras med 30 procent, de fossila bränslen och koldioxidutsläppen minskas 60 procent och användningen av kol upphör nästan helt. Vindkraft, vågkraft och solceller svarar för nästan två tredjedelar av elproduktionen.

Danmark har under några år befunnit sig i den avundsvärda positionen, ensamma inom EU, att vara självförsörjande på energi, d.v.s. att ha en större inhemsk produktion än konsumtion av energi. Orsaken är naturligtvis olja och gas från Nordsjön, men den minskar nu. Men tack var besparingar av energi bibehålls självförsörjningen. Även energiteknikexport förutses öka från 30 till 160 miljarder kronor, mer än en femdubbling och antalet arbetstillfällen blir mer än dubbelt så många.

Energi i svensk industri

Vilka effekter skulle motsvarande åtgärder tillämpade på den svenska energiförsörjningen få? För industrin föreslås att användningen av elenergi permanentas på dagens nivå, medan användningen av bränsle minskas 30 procent. Skulle denna förändring vara möjlig i Sverige?

Forskarna på energisystem vin Linköpings universitet har undersökt möjligheterna att spara energi hos mer än 100 svenska industrier. Vid en redovisning på Elforsk visade forskaren Louise Trygg resultatet för ett trettiotal industrier i Ulricehamn, Oskarshamn och Örnsköldsvik. Möjligheterna att spara energi var mellan 22 och 84 procent med ett genomsnitt på 33 procent.

Louise Trygg lade nyligen fram sin doktorsavhandling, där hon i en detaljerad studie på ett 30-tal företag visar, att de kan sänka sin elförbrukning med hälften. Sveriges låga elpriser har lett till en konsumtion per capita som är två och en halv gånger högre än exempelvis Storbritannien. Nu måste vi se om vårt hus och förbereda oss på förändringar. Sverige har skrivit under EU-direktivet om en avreglerad elmarknad, så vi får finna oss i att priset ökar. Vi börjar nu se effekterna av avregleringen. Prisnivån över hela det sammankopplade området utjämnas. Svensk industri måste minska sitt elberoende för att behålla sin konkurrenskraft! En reduktion av industrin energianvändning är inte bara möjlig, den är helt nödvändig, och 30 procent förefaller vara en nivå som ska kunna uppnås.

Effektivisering i byggnader

För energianvändningen i byggnader föreslås, att man sparar 40 procent av elenergin och 50 procent av värmebehovet. Dessutom ska 15 procent av värmebehovet täckas med solvärme.

Det finns idag exempel som visar att detta är fult möjligt. I de berömda lågenergihusen i Lindås, ”Hus utan värmesystem”, förbrukas cirka 8000 kWh till hushållsel, värme och varmvatten. I ett normalhus används idag cirka 25 000 kWh. Besparingen av energi är alltså mer än två tredjedelar.

I Eksta Bostads AB, det kommunägda bostadsföretaget i Kungsbacka, som under många år målmedvetet satsat på solenergi, ger 7000 kvadratmeter solfångare ungefär 30 procent av värmebehovet. Resterande del är huvudsakligen bioenergi, så man är i stort sätt försörjd av 100 procent förnybar energi i sina 1100 lägenheter och 60 lokaler.

Transporter

För transporterna var förutsättningen i Danmark att persontransporter i bilar och tåg skulle var oförändrade, flyget fick bara öka 30 procent under perioden samt att 10 procent av godstransporter på väg skulle föras över till tåg och fartyg. Transporter allmänt skulle bli 30 procent energieffektivare, biodrivmedel skulle klara 20 procent och elbilar 20 procent av transporterna på vägarna. Hur denna förändring skulle kunna bli för Sverige visas i denna tabell (bunkerolja ej medtagen):

2005 (TWh) 2030 (TWh)
Bensin 47
Diesel 39
El 3 18
Flygbränsle 11 14
Fossilgas 0,2 20
Biogas 10
Biodrivmedel 2 12
102 74

Bensin och diesel är borta. På macken får vi tanka fordonsgas (bio- och fossilgas) eller biodrivmedel, t.ex. etanol, RME, DME eller syntetisk diesel. Teknik för att framställa dessa bränslen finns idag, men skulle självfallet utvecklas ytterligare under perioden. Elbilarna är främst för närtransporter i tätorter. Den användningen är redan en dominerande del av biltrafiken. Elbilarna finns knappast att köpa idag i Sverige, men i till exempel Norge säljs allt fler Kewet Buddy som är en liten shoppingbil. Kommer efterfrågan så kommer de att finnas här.

Det nyss framlagda EU-direktivet om utsläpp av högst 120 g koldioxid per kilometer för bilar innebär en större besparing än 30 procent. Det ska den svenska fordonsindustrin klara och redan idag finns många bilar som klara gränsen.

Energi i Sverige år 2030

Men de redovisade åtgärderna skulle den svenska energiförsörjningen 2030 bli den som visas i nedanstående figur. Den totala energianvändningen minskar med 31 procent till 310 TWh. Bioenergi ökar med 34 procent till 147 TWh. Vindkraft ökar till 22 TWh, men det inte mer än det som redan idag planeras, alltså en mycket realistisk nivå. Detta scenario ger en minskning av utsläppen av koldioxid med 86 procent, faktiskt till en nivå som kan anses långsiktigt hållbar.

Energikällor 2030

Sveriges fördelning av energikällor i ett scenario för år 2030

Även vårt importberoende för energin minskar kraftigt, från dagens 61 procent till 17 procent. Omläggningen kommer att få en stor positiv betydelse för ekonomin genom att betalningen för energi, både till investeringar i utrustning och för själva energin kommer att ham//na inom Sverige och bidra till ekonomisk och industriell aktivitet i landet.

Men hur realistisk är omställningen? Genom några exempel har jag visat att stora förändringar är möjliga. Men det finns faktiskt spelrum kvar.

“Kommissionen mot oljeberoende” som lämnande sin slutrapport i somras förutsåg att användningen av bioenergi kan öka betydligt mer, kanske 100 TWh. Göran Värmby, projektledare på Business Region Göteborg, har uppskattade vår framtida potential för biogas till 35-40 TWh, en del av detta från skogsråvara. Företaget Vindkompaniet har beräknat potentialen för vindkraft i våra 7 nordligaste län till 47 TWh. Så de föreslagna nivåerna är faktiskt måttliga och fullt grenomförbara.

Vad kostar det?

Svaret är enkelt. Det kostar ingenting! Åtgärder att ställa om energin brukar ju ses med stor oro på grund av befarade fördyringar. I den danska Energiplan 2030 har man funnit, att de flesta åtgärder som föreslås faktiskt är lönande. Investeringarna i industrin har ofta en återbetalningstid på 6-7 år, fullt acceptabelt för energiinvesteringar. Den nuvarande största energikällan, oljan, är inte längre billig. Det danska samhället skulle få en årlig kostnadsminskning för energin på 15 miljarder om förslagen genomförs.

Vi kan finns motsvarande förhållanden i Sverige. Eksta Bostad AB har, med sol- och bioenergi, en kostnad för energi som bara är hälften av genomsnittet för de allmännyttiga bostadsföretagen. För en Kewet Buddy eldriven shoppingbil skulle kostnaden i Norge bli cirka 15000 kr lägre per år jämfört med en bensindriven småbil.

Omställningen innebär i hög grad att man investerar mer och får högre kapitalkostnader. Men än mer sparas genom att man slipper betala för dyrt bränsle.

En genomgripande omställning av energisystemet är inte längre ett tekniskt eller ekonomiskt problem. Det går att genomföra med befintlig teknik och god ekonomi. Danska ingenjörsföreningen har presenterat en plan för omställningen på 11 punkter. Vi bör göra detsamma. Viktigast är att uppbåda en politisk vilja och tro på vår förmåga att skapa ett hållbart samhälle.

Artikeln publicerad i Energimagasinet 2007:2.

3 thoughts on “Att ställa om energisystemet kostar inget

  1. Pingback: Kostad att få ett miljövänligare samhälle? « Lunkens blogg

  2. tomas

    ÄR DET SANT ATT SATELITMÄTNINGAR VISAR EN
    SJUNKANDE GLOBAL MEDELTEMPERATUR SISTA TIO ÅREN ?

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *