Mat eller bränsle – bioenergins etiska dilemma

Biodrivmedel som etanol produceras ofta av råvaror som samtidigt är en basföda för världens fattiga. USA:s produktion av etanol har pekats ut som orsaken till det kraftigt ökade världsmarknadspriset på majs, vilket orsakat demonstrationer i Mexiko. Vi går mot en framtid där energibranschen och livsmedelsbranschen kommer att konkurrera om samma råvaror. Det skriver Petter Hedberg, ekologkonsult och författare till boken ”Förändringens vindar – en bok om vårt nya klimat”.

I Mexico har människor demonstrerat mot det ökande priset på tortillas. Både Kubas diktator Fidel Castro och hans venezuelanske motsvarighet, Hugo Chavez, har i skarpa uttalande fördömt USA:s produktion av etanol, som de anser gör USA medskyldigt till att människor svälter. Maten skall användas för att mätta munnar, inte för att driva fordon, går resonemanget. Det kan dock, trots att resonemanget kan verka bestickande, hävdas att ökningen av priset på tortillas inte nödvändigtvis är ett resultat av USA:s majsbaserade etanolproduktion. In i bilden kommer en mängd andra faktorer. Att Fidel Castro och Hugo Chavez tar varje tillfälle som finns att angripa USA, är omvärlden van vid. Anklagelserna kanske snarast ska ses som en partsinlaga om man betänker att Chavez nyligen tagit full kontroll över Venezuelas oljetillgångar och drömmer om en oljeledning genom hela Sydamerika. Ett skifte från olja till etanol är garanterat ingenting som ökar värdet på Hugo Chavez olja. Om man bortser från de två diktatorernas uttalanden, så finns det dock fortfarande en etisk frågeställning när det gäller produktion av bioenergi från det som lika gärna skulle kunna mättat hungriga munnar i ett svältande land.

De två professorerna C Ford Runge och Benjamin Senauer från University of Minnesota har i en artikel i Foreign Affairs varnat för att produktionen av bioenergi från livsmedelsråvaror kommer resultera i en ökande svält. När Runge och Senauer år 2003 analyserade den globala tillgången på mat, drog de slutsatsen att andelen hungrande människor kommer minska med 23 procent till 625 miljoner till år 2025. De utgick då från relativt konstanta matpriser skriver tidningen ATL.

Det stigande intresset för biodrivmedel, underblåst av statliga subventioner och en medvetenhet om att det är dags att bryta utsläppen av fossilt koldioxid, har resulterat i att priserna ökar på majs, vete, sockerrör, kassava samt andra grödor och frukter som kan användas till att producera etanol eller biodiesel. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg, att den majsskörd som amerikanska majsodlare nyligen planterat är den största någonsin sedan andra världskriget. Om skörden inte fallerar på grund av torka, kommer det finnas en ökad tillgång på majs vid skördetiden.

Runge och Senauer anser, baserat på analyser från International Food Policy Research Institute, att den nya situationen med ökad biodrivmedelproduktion baserat på jordbruksprodukter, innebär att andelen hungrade människor år 2025 kommer att vara 1,2 miljarder, vilket är ungefär dubbelt så mycket som deras tidigare uppskattning.

Studien har kritiserats från flera håll. Henrik Ennart kritiserar i Svenska Dagbladet Runges slutsats i rapporten, att en intensivare odling av genmodifierade grödor är nödvändig för att hindra hungersnöden. Ennart anser att Runges slutsats är förutsägbar i skenet av hans tidigare konsultuppdrag för organisationen ”Council for Biotechnology Information (CBI)” som enligt Henrik Ennart är en lobbyorganisation för bioteknikindustrin. Mikael Karlsson från Svenska Naturskyddsföreningen anser att författarna är felinformerade om vad som orsakar hungersnöd. Svält orsakas enligt Mikael Karlsson av fattigdom och brist på demokrati. Inte av brist på mark.

Odlingen av biodrivmedelråvaror är dock kopplade till flera problem i vissa delar av världen.
I Sydamerika har odlingen resulterat i att stora arealer av regnskogen skövlats för att ge mark åt plantager av oljepalmer och sojabönor, för att från dessa producera biodiesel. Klimatmässigt har man här förstört en stor naturlig koldioxidupptagare och ersatt den med ett intensivt jordbruk. Naturligtvis kommer det odlade biodrivmedlet högst ge ifrån sig högs lika mycket koldioxid vid förbränningen, som det tagit upp under sin växttid, men att den skulle motsvara den mängd biomassa som finns i en levande regnskog är knappast trolig.

Det verkar, baserat på detta, som att idén att producera biodrivmedel från jordbruksprodukter inte är en framkomlig lösning. Situationen är dock inte så svart eller vit som den framställs.

Faktum är att vi idag har ett enormt överskott av jordbruksprodukter i Europa. Detta är till stor del ett resultat av det subventionerade jordbruket. Frågan är vad vi skall göra med detta överskott, om vi inte gör energi av det. Det hörs ibland röster för att vi borde skicka det till u-länder som inte har lika stor livsmedelsproduktion. Men vad får då detta för följder?

Afrikagrupperna, som arbetar för rättvisare villkor för Afrikas länder, anser med stöd av en rapport från den internationella biståndsorganisationen Oxfam, att de rika ländernas subventionerade jordbruk bidrar till överproduktion och dumpade världsmarknadspriser, vilket försvårar de Afrikanska odlarnas möjlighet att försörja sig. Att skeppa över detta överskott gratis till länder i Afrika skulle vara svårt att försvara moraliskt, så länge det inte är frågan om direkt bistånd till en akut svältsituation. Det skulle kunna slå ut det redan pressade afrikanska jordbruket med förödande långsiktiga konsekvenser.

Det alternativet som återstår verkar vara att satsa på biodrivmedel tills vidare, men försäkra oss om att råvarorna odlas på ett hållbart sätt. Det enda som står klart är, att vi tycks gå mot en framtid där energibranschen och livsmedelsbranschen kommer att konkurrera om samma råvaror. Det måste därför finnas samtidiga krav på att dessa industrier tar hänsyn till att dess råvaror produceras på ett hållbart sätt. Risken är annars överhängande att man till följd av ett ökat pris på t.ex. rapsolja väljer att helt övergå till olja från oljepalmer, vilket ytterligare skulle drabba regnskogarna.

Länkar