Mat eller bränsle – bioenergins etiska dilemma

Biodrivmedel som etanol produceras ofta av råvaror som samtidigt är en basföda för världens fattiga. USA:s produktion av etanol har pekats ut som orsaken till det kraftigt ökade världsmarknadspriset på majs, vilket orsakat demonstrationer i Mexiko. Vi går mot en framtid där energibranschen och livsmedelsbranschen kommer att konkurrera om samma råvaror. Det skriver Petter Hedberg, ekologkonsult och författare till boken ”Förändringens vindar – en bok om vårt nya klimat”.

I Mexico har människor demonstrerat mot det ökande priset på tortillas. Både Kubas diktator Fidel Castro och hans venezuelanske motsvarighet, Hugo Chavez, har i skarpa uttalande fördömt USA:s produktion av etanol, som de anser gör USA medskyldigt till att människor svälter. Maten skall användas för att mätta munnar, inte för att driva fordon, går resonemanget. Det kan dock, trots att resonemanget kan verka bestickande, hävdas att ökningen av priset på tortillas inte nödvändigtvis är ett resultat av USA:s majsbaserade etanolproduktion. In i bilden kommer en mängd andra faktorer. Att Fidel Castro och Hugo Chavez tar varje tillfälle som finns att angripa USA, är omvärlden van vid. Anklagelserna kanske snarast ska ses som en partsinlaga om man betänker att Chavez nyligen tagit full kontroll över Venezuelas oljetillgångar och drömmer om en oljeledning genom hela Sydamerika. Ett skifte från olja till etanol är garanterat ingenting som ökar värdet på Hugo Chavez olja. Om man bortser från de två diktatorernas uttalanden, så finns det dock fortfarande en etisk frågeställning när det gäller produktion av bioenergi från det som lika gärna skulle kunna mättat hungriga munnar i ett svältande land.

De två professorerna C Ford Runge och Benjamin Senauer från University of Minnesota har i en artikel i Foreign Affairs varnat för att produktionen av bioenergi från livsmedelsråvaror kommer resultera i en ökande svält. När Runge och Senauer år 2003 analyserade den globala tillgången på mat, drog de slutsatsen att andelen hungrande människor kommer minska med 23 procent till 625 miljoner till år 2025. De utgick då från relativt konstanta matpriser skriver tidningen ATL.

Det stigande intresset för biodrivmedel, underblåst av statliga subventioner och en medvetenhet om att det är dags att bryta utsläppen av fossilt koldioxid, har resulterat i att priserna ökar på majs, vete, sockerrör, kassava samt andra grödor och frukter som kan användas till att producera etanol eller biodiesel. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg, att den majsskörd som amerikanska majsodlare nyligen planterat är den största någonsin sedan andra världskriget. Om skörden inte fallerar på grund av torka, kommer det finnas en ökad tillgång på majs vid skördetiden.

Runge och Senauer anser, baserat på analyser från International Food Policy Research Institute, att den nya situationen med ökad biodrivmedelproduktion baserat på jordbruksprodukter, innebär att andelen hungrade människor år 2025 kommer att vara 1,2 miljarder, vilket är ungefär dubbelt så mycket som deras tidigare uppskattning.

Studien har kritiserats från flera håll. Henrik Ennart kritiserar i Svenska Dagbladet Runges slutsats i rapporten, att en intensivare odling av genmodifierade grödor är nödvändig för att hindra hungersnöden. Ennart anser att Runges slutsats är förutsägbar i skenet av hans tidigare konsultuppdrag för organisationen ”Council for Biotechnology Information (CBI)” som enligt Henrik Ennart är en lobbyorganisation för bioteknikindustrin. Mikael Karlsson från Svenska Naturskyddsföreningen anser att författarna är felinformerade om vad som orsakar hungersnöd. Svält orsakas enligt Mikael Karlsson av fattigdom och brist på demokrati. Inte av brist på mark.

Odlingen av biodrivmedelråvaror är dock kopplade till flera problem i vissa delar av världen.
I Sydamerika har odlingen resulterat i att stora arealer av regnskogen skövlats för att ge mark åt plantager av oljepalmer och sojabönor, för att från dessa producera biodiesel. Klimatmässigt har man här förstört en stor naturlig koldioxidupptagare och ersatt den med ett intensivt jordbruk. Naturligtvis kommer det odlade biodrivmedlet högst ge ifrån sig högs lika mycket koldioxid vid förbränningen, som det tagit upp under sin växttid, men att den skulle motsvara den mängd biomassa som finns i en levande regnskog är knappast trolig.

Det verkar, baserat på detta, som att idén att producera biodrivmedel från jordbruksprodukter inte är en framkomlig lösning. Situationen är dock inte så svart eller vit som den framställs.

Faktum är att vi idag har ett enormt överskott av jordbruksprodukter i Europa. Detta är till stor del ett resultat av det subventionerade jordbruket. Frågan är vad vi skall göra med detta överskott, om vi inte gör energi av det. Det hörs ibland röster för att vi borde skicka det till u-länder som inte har lika stor livsmedelsproduktion. Men vad får då detta för följder?

Afrikagrupperna, som arbetar för rättvisare villkor för Afrikas länder, anser med stöd av en rapport från den internationella biståndsorganisationen Oxfam, att de rika ländernas subventionerade jordbruk bidrar till överproduktion och dumpade världsmarknadspriser, vilket försvårar de Afrikanska odlarnas möjlighet att försörja sig. Att skeppa över detta överskott gratis till länder i Afrika skulle vara svårt att försvara moraliskt, så länge det inte är frågan om direkt bistånd till en akut svältsituation. Det skulle kunna slå ut det redan pressade afrikanska jordbruket med förödande långsiktiga konsekvenser.

Det alternativet som återstår verkar vara att satsa på biodrivmedel tills vidare, men försäkra oss om att råvarorna odlas på ett hållbart sätt. Det enda som står klart är, att vi tycks gå mot en framtid där energibranschen och livsmedelsbranschen kommer att konkurrera om samma råvaror. Det måste därför finnas samtidiga krav på att dessa industrier tar hänsyn till att dess råvaror produceras på ett hållbart sätt. Risken är annars överhängande att man till följd av ett ökat pris på t.ex. rapsolja väljer att helt övergå till olja från oljepalmer, vilket ytterligare skulle drabba regnskogarna.

Länkar

6 thoughts on “Mat eller bränsle – bioenergins etiska dilemma

  1. Jan Wiklund

    Friends of the Earth International konstaterade i en rapport från början av 90-talet att vi har gott om mark att föda jordens befolkning med. Vi har ca 0,25 ha jordbruksmark per person och vi behöver bara 0,18. Så det är alldeles rätt att de som svälter gör det för att de inte har pengar vilket är ett demokratiskt problem, inte ett resursproblem.
    Men hur blir det om vi ersätter oljan med biobränslen? Hur mycket mark går åt då?
    Om man går på svenska siffror skulle det krävas tre gånger så mycket åkermark som finns om man utgår från vete som råvara, enligt rapporten Efter oljetoppen från Ultuna. Utgår man från skogsråvara går allt åt och inget blir över för papper eller virke. Och Sverige är ett glest befolkat land; för EU som helhet ser det mycket värre ut.
    Diverse folk har försökt beräkna behovet globalt, men jag har ingen överblick över detta. En pessimist, Jeff Schafer, anser att det behövs fem jordklot för att få fram de biobränslen som behövs men jag har inga möjligheter kolla hans siffror. Men med tanke på att marginalen mellan 0,18 ha och 0,25 ha inte är jättestor finns det en klar risk. Hur vi än ställer oss måste behovet av bränslen minska.

    Reply
  2. Petter Hedberg

    Jag tror att du har rätt i att enbart spannmålsdriven etanol skulle orsaka stora negativa konsekvenser, och att drivmedelsslöseriet i stort behöver ses över. Sockerrör kan bidra med en effektiv etanolproduktion. Jag ställer mig lite undrande till påståendet att cellulosabaserad etanol skulle förstöra hela vårt skogsbruk. Danska enzymtillverkaren Novozymes uttalade sig i en artikel att de tror att effektiv cellulosabaserad etanol kommer vara i full kommersiell skala inom fem år. Abengoa har redan idag mindre kommersiella anläggningar för detta, och SEKAB:s anläggning i Örnsköldsvik ligger långt fram i området. När man väl har enzymerna för att effektivt bryta ner cellulosan och sedan göra etanol av denna, så finns möjligheten att göra etanol av allt från skog, till halvgräs. Är uträkningen om att hela Sveriges skogsbruk drabbas baserad på nuvarande metod eller en uppskattad effektivitet på den kommande?

    Reply
  3. Magnus

    Hej!

    På BAFF:s hemsida så publicerar man 20 myter om etanol, nu så är de kanske partiska, men de påstår att:
    “I Brasilien tillverkar man etanol av sockerrör. Att regnskogen är hotad är mycket bekymmersamt, men det har ingenting med odlingen av sockerrör att göra. Brasilien är ett mycket stort land, det tar fem timmar att flyga från norr till söder. Sockerrörsodlingen sker flera hundra mil från regnskogen. För att säkerställa miljökrav och kvalitén på bioetanolen skall framstående Svenska, Europeiska och Brasilianska forskare i samarbete med Brasilianska regeringen och International Energy Agnecy och på initiativ av BAFF, upprätta kravspecifikationer, kriterier och regler för etanolproduktionen.”
    Tror ni att detta stämmer?
    http://www.baff.info/ad_20_myths.cfm

    I en artikel i DN så säger GM:s produktgeneral och vice ordförande att:

    “(Journalisten:)Oroas du över debatten om att etanolen driver upp livsmedelspriserna och skapar konflikt om vår mat?

    – Det där, säger han och spänner blicken i mig. Det där har ingen bäring, det är en kampanj finansierad av oljeindustrin. Vi hör skrämselpropaganda om hur priserna har skjutit i höjden och hungerdemonstrationer brutit ut i Mexiko. Sanningen är att priserna på de viktiga råvarorna som majs knappt rört sig.

    – En ren och skär kampanj från oljeindustrin, säger han.”
    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1064&a=691212
    Stämmer detta? Om det stämmer, för en bilfabrikör känns inte lika partisk som BAFF, så skulle man kunna anta att det ligger sanning i det BAFF påstår.

    Jag vet att Håkan Lans (uppfinnare) en gång sa att om man producerar en produkt som är bättre än föregångaren så förväntar man sig att man skall tas emot av producenten men istället blir de ens värsta fiende.
    Oljeindustrins värsta fiende är producenter av andra drivmedel.

    Diskuterar man etanol med någon man träffar så är det första det nämner skövlingen av regnskogen, transporterna från Brasilien eller ökade världsmarknadspriser på livsmedel. Jag skall försöka kolla upp det ni (Wiklund och Hedberg) det låter mycket intressant.

    Jag själv, utan att vara speciellt insatt, tycker att en hybrid på el (litiumjon batterier tror jag) och etanol (E100) verkar vara en schysst lösning (brukar man få höra om problemen med kallstart men det löser man med motorvärmare/eldriften (om man har parkering))

    Ha det fint!

    Reply
  4. Lunken

    Så länge det finns en efterfrågan på ngt som gåt at odla i Brasilien, kaffe, sockerrör, palmer osv osv… så kommer den produktionen vara ett hot mot den ursprungliga naturen. Likadant som i resten av världen. Mao så kan man inte se etanolefterfrågan som regnskogsproblemet, utan ekonomin där ngn kan tjäna pengar på en efterfrågan. Vi har väldigt lite del orörd skog (dvs ej påverkad av vår kultur) i Sverige, om ens ngn alls. Det är samma frågeställning även här.

    Det bästa som kan händ länder i syd är att matpriserna går upp eftersom de är agrara ekonomier. Så även om det givetvis blir bekymmersamt för befolkningen att matpriserna även går upp i dessa länder så kanske de får en chans att nationalekonomiskt kunna dra in pengar till dessa länder för en ökad livskvalitet. Matpriserna har varit mkt låga länge nu…

    Transporter från Brasilien är inte längre än från Kuwait…

    Seriella hybrider verkar vara en bra lösning, men framtiden kommer säkert med flera kompletterande lösningar, både på motortyp och drivmedel, när vi inte ha ngt allenarådande oljasamhälle längre…

    Reply
  5. Magnus

    Hej!
    Sveriges oljebehov kommer inte från Kuwait utan främst från Norge, Danmark och Ryssland. Så det är transporter även där.
    Men det går att transportera på ett miljövänligt sätt från Brasilien och det pågår forskning i Sverige för att hela livscykeln skall vara så mlijövänligt som möjligt.

    Är det någon som har sett studier där man tydligt kan påvisa att livsmedelspriser har gått upp till följd av etanol produktion?

    Vet ni några källor som säger att man avvärkar regnskog för att anlägga sockerrörsodlingar?

    BAFF säger att etanolodlingarna ligger huntratals mil ifrån regnskogen (även om man kan tänka sig att om man anlägger mark till sockerrör så flyttar sig det man brukar odla där till regnskog, men det har jag inte sett i någon vetenskaplig rapport).

    Ha det gott!

    Reply
  6. Lunken

    Absolut sant, men huvudelen av mellanösterns oljeproduktion går på export. Sverige är en lite marknad i sammanhanget.

    Ang källor så är det svårt att definiera huruvida marken som anläggs beror på det ena eftersom det kanske hade odlats ngt annat i andra fall.

    Den atlantiska regnskogen i Brasilien är idag i princip utrotad och det beror på människans ingrepp, dock till största delen betesland när det begav sig, men numera till stor del odling av olika grödor. Det är olika intressen genom historien som varit “största boven” men en bov har det alltid funnits, och det är inte grödan i sig, utan de ekonomiska intressena bakom.

    Att spannmålspriserna går upp som har hänt på världsmarknaden under de senaste året påverkar negativt på etanolproduktionen eftersom det är mer ekonomisk gångbart att odla matgrödor igen. Marknaden kommer att styra och påverka vad som odlas, så i slutändan så är det våra behov som kommer att styra produktionen.

    mvh
    L

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *