Produktionen av fossila bränslen måste minska

Foto PaulinskiMånga olika åtgärder har föreslagits för att minska utsläppen av växthusgaser, allt från koldioxidskatter, utsläppsrättshandel, klimatmärkning, etanolbilar, trädplanteringar till nya glödlampor. Men i detaljdiskussionen om dessa lösningar glöms det större perspektivet ibland bort.

Den allra största delen av det kol som finns i de fossila bränslen vi gräver och pumpar upp hamnar i atmosfären förr eller senare. Därför är det viktigt att vi inte bara fokuserar på att minska konsumtionen av fossila bränslen utan också på att minska produktionen av dem. Annars är det risk att vi hamnar fel i våra åtgärder och att det enda som sker är att en form av konsumtion ersätts av en annan.

Etanol

Ta etanolbränsle som exempel. I USA, EU och en del andra länder så försöker man minska klimatpåverkan genom att subventionera etanolbränsle. Men det är inte självklart att vi genom att producera mer av ett nytt slags bränsle automatiskt minskar vår konsumtion av olja. Stor efterfrågan på olja har drivit upp priset på olja, vinsterna för de flesta oljebolagen är skyhöga och produktionen av olja är nära maxkapaciteten. När vi på en sådan marknad tillför mer bränsle i form av etanol så kommer få oljeproducenter att minska sin produktion även om det ökade utbudet av bränsle kan leda till något lägre priser. Det finns tillräcklig efterfrågan på bränsle för att konsumera all olja och etanol.

När vi säger att ett ton etanol producerad på ett visst sätt minskar koldioxidutsläppen med 80 procent så stämmer det bara om ett ton mindre olja producerats (och konsumerats). Men säg att det extra tonnet etanol bara ledde till 0,2 ton minskad oljeproduktion. I så fall var den totala effekten noll. (Ett ton olja motsvarar inte exakt ett ton etanol men principen förblir densamma.)

Däremot inte sagt att etanolbränsle har andra fördelar, det minskar beroendet av nyckfulla oljeproducerande länder och det ökar våra möjligheter till bra transporter i en framtid där vi kraftigt måste minska vår konsumtion av olja. Men den direkta effekten på klimatet av en delvis övergång till etanolbränsle är antagligen mindre än vi tänkt oss.

Klimatmärkning

Klimatmärkning är en annan lösning som föreslagits och som Klimatfakta skrivit om tidigare. Tanken är att man märker mat efter de växthusgasutsläpp de orsakar så att konsumenten har möjlighet att välja det mest miljövänliga alternativet. Det låter bra men har detta verkligen någon möjlighet att minska produktionen av fossila bränslen? Att svara fullständigt på den frågan är nog mycket svårt, men det verkar inte orimligt att gissa att en del av konsumtionen av fossila bränslen bara flyttar över till andra varor som inte missgynnas av en hög klimatmärkning. Det kan vara andra matvaror vars klimatmärkning missar något växthusgasgenererande steg i livscykeln eller andra slags varor som inte omfattas av en klimatmärkning.

Koldioxidlagring

En åtgärd som faktiskt möjliggör produktion men med betydligt mindre utsläpp är koldioxidlagring som Klimatfakta skrivit om tidigare. FN:s klimatpanel bedömer att 10–50 procent av den minskning som krävs i koldioxidutsläppen till 2100 kan komma från koldioxidlagring. Vid koldioxidlagring separerar man koldioxiden från utsläppen vid stora utsläppskällor, till exempel kolkraftverk, och pumpar ner den i underjordiska källor.

Ur produktionssynpunkt är det här intressant eftersom det har potential att eliminera växthusgaserna från en ansenlig mängd kol, vilket ur klimatsynpunkt är ekvivalent med att den kolen aldrig brutits. Sedan bör det nämnas att det finns det en rad andra allvarliga problem med kolbrytning och kolförbränning som inte löses med koldioxidlagring.

Koldioxidskatter

Koldioxidskatter är en åtgärd som har möjlighet att direkt påverka produktionen av fossila bränslen. Om till exempel koldioxidskatter införs i hela EU för alla fossila bränslen oavsett vem som konsumerar dem så kan man politiskt styra den totala konsumtionen av fossila bränslen inom EU genom att bara justera nivån på koldioxidskatterna. Man kan hindra utsläppen från att flytta utomlands genom att införa koldioxidtullar på import från länder som saknar koldioxidskatter.

Koldioxidskatten blir en extrakostnad för alla fossila bränslen. När dessa bränslen används för att producera andra varor och tjänster flyttas kostnaden över till nästa led, och till nästa och så vidare. Marknadsekonomin säkerställer en perfekt avvägd klimatmärkning i kronor och ören där produkter med höga utsläpp kostar mer. Detta påverkar konsumtionsvanorna hos alla invånare oavsett miljöengagemang och det finns heller inget sätt att kringgå systemet. Därför minskar den totala konsumtionen av fossila bränslen och därigenom också den totala produktionen.

Okonventionella åtgärder

Om man fokuserar en stund på produktionsproblemet så inser man att det finns ett antal okonventionella åtgärder för att minska utsläppen som är märkligt frånvarande från debatten.

Varför kan man inte ordna en internationell överenskommelse för att ta upp de fossila bränslena ur marken i en långsammare takt? Om vi frivilligt minskar produktionen nu så blir inte omställningen heller lika häftig den dag produktionen av de fossila bränslena naturligt minskar för att källorna börjar sina. Det finns naturligtvis en rad hinder för att nå en sådan överenskommelse men i dagsläget nämns aldrig detta ens som ett tänkbart förslag.

I debatten kring Irans påstådda framställning av kärnvapen sägs det ofta att den enda lösningen är en militär konfrontation. Men en internationell bojkott av landets olja skulle drabba landets ekonomi mycket hårt och troligen tvinga Iran till kompromisser. En positiv sidoeffekt av detta ur klimatsynpunkt skulle ju vara att oljeproduktionen i världen tillfälligt skulle minska. En bojkott kan säkert leda till en del ekonomiska bekymmer i världen på grund av ett högre oljepris men detta måste ju vara att föredra framför ännu ett krig i Mellanöstern?

Att dessa eller andra åtgärder för att minska produktionen av fossila bränslen sällan eller aldrig diskuteras på allvar visar hur långt kvar vi har till vårt mål att säkert undvika katastrofala klimatförändringar. Politikerna vet mycket väl att en riklig tillgång på fossila bränslen gynnar den ekonomiska tillväxten, vilket i sin tur gynnar deras egna återvalsmöjligheter. Detta trots att riklig tillgång på fossila bränslen nu missgynnar den framtida ekonomiska tillväxten på grund av de klimatförändringar som då orsakas. Därför är det dags för oss väljare att börja välja politiker som även värnar om den långsiktiga ekonomiska tillväxten, inte bara den under nästa mandatperiod.

4 thoughts on “Produktionen av fossila bränslen måste minska

  1. Jan Wiklund

    Sen finns det åtgärder i form av förändringar av infrastrukturen.
    En sort föreslogs redan på 90-talet av professor Olle Eriksson i hans häfte Bygg om Sverige för hållbarhet. Det gick ut på ett statligt miljonprogram med subventioner för ombyggnad av hus till minimala krav på uppvärmning.
    En annan sort är att åtminstone i städerna missgynna biltrafik (genom att t.ex. bygga hus på vägarna) och utveckla maximalt effektiv kollektivtrafik i form av t.ex. automatiska minitåg eller spårtaxi.
    En tredje är att bygga ut snabbtågstrafiken i Europa och skära ner kapaciteten för flyg på den sortens medellånga avstånd som snabbtåg klarar.

    Reply
  2. johannes Jäger

    Tack för bra text. Jag har en fråga, med tanke på den sista meningen där ni hävdar att det “är det dags för oss väljare att börja välja politiker som även värnar om den långsiktiga ekonomiska tillväxten, inte bara den under nästa mandatperiod.”
    I vilken utsträckning är frågan om klimathotet en demokratisk fråga?
    Det tycks mig som ni resonerar inom ramen för en tämligen konventionell kapitalistisk begreppslighet, där världen, som den nu är, ska fortsätta “som vanligt”, bara det att nu ska det vara “långsiktigt” tänkande och investerande.
    Så min fråga igen: i vilken utsträckning är detta en demokratisk fråga inom ramen för den globala kaptalistiska ekonomin?
    vänligen JJ

    Reply
  3. Jacob Wallström Post author

    Johannes: Ja, jag tror att huvudproblemet är kortsiktigheten, inte kapitalismen eller någon annan ekonomisk princip.

    Och ja, detta är definitivt ett demokratiskt problem. Vad skulle det annars vara? Ett “diktatoriellt” problem?

    Reply
  4. Pingback: Ativan without prescription.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *