Terra Preta – Amazonas mörka jord

Foto Rick HarrisonTänk dig att det finns en teknik som samtidigt kan minska klimatförändringen, hungersnöden, skadliga utsläpp från jordbruket och tillverka biobränslen. Vidare så är denna teknik inte ny, utan den härstammar från en utdöd och tills nyligen okänd civilization i Amazonas. Det låter kanske för bra för att vara sant, men det är ändå vad en växande skara entusiastiska forskare hoppas på.

Amazonas bortglömda civilisation

År 1541 flöt den spanska conquistadoren Francisco de Orellana från Peru ner längs hela Amazonfloden för att söka efter El Dorado. Men istället för den mytomspunna staden av guld, återvände Orellana med en berättelse om ett tätt befolkat Amazonas med ett utbrett nätverk av jordbruk, städer och byar som sträckte sig många kilometer längs stränderna. Men inga spår av denna civilisation återfanns när spanjorerna återvände 80 år senare. Forskare skulle senare avfärda Orellanas berättelse som orimlig eftersom den mycket magra jorden i Amazonas inte kan försörja en sådan befolkning.

Men forskarna har under de senaste årtiondena insett att Orellana i stort sett talade sanning. För det första har man funnit omfattande arkeologiska fynd som tyder på att långt fler kan ha levt i Amazonas än vad man tidigare trott. För det andra så finns det fläckar av extremt bördig jord i hela Amazonas som kallas Terra Preta vilket är portugisiska för mörk jord. Dessa fläckar uppskattas täcka mellan 0,1 till 10 procent av Amazonas yta (10 procent motsvarar Frankrikes storlek). Med vad som är mycket anmärkningsvärt är att all denna jord har visat sig vara tillverkad av tidigare invånare i Amazonas. Jorden förekommer ofta i närheten av lämningar från bosättningar och innehåller spår av mänsklig aktivitet som krukskärvor och fiskben.

Dessa och andra fynd tyder på att stor mängd människor fanns i Amazonas före spanjorernas ankomst. De levde av ett sofistikerat jordbruk där man omvandlade den gulbleka magra jorden i Amazonas till en svart extremt bördig jord. Den huvudsakligen ingrediensen i omvandlingen är tillsatt kol som tillverkats av växtrester i något som bör ha liknat en kolmila. Det är kolet som ger jordens dess mörka färg.

Efter européernas ankomst till Amerika näst intill utrotades kontinentens indianer under det följande århundradet av en slags superepidemi av smittkoppor, tyfus, pest, influensa, påssjuka, mässling och kikhosta; alla mot vilka indianerna hade mycket bristfälligt immunförsvar. I Amazonas fall så ledde epidemin till att jordbruken övergavs och att de kvarvarande indianerna kom att leva som jägare och samlare. Kunskapen om detta unika jordbruk dog ut, man har inte kunnat hitta någon nyproducerad Terra Preta.

Kollagring

Det är kolet i jorden som gör detta intressant från ett klimatperspektiv. Terra Preta-jord innehåller mycket stora mängder kol, upp till 9 procent jämfört med 0,5 procent för den vanliga Amazonasjorden. Om vi som som indianerna i Amazonas kan tillsätta kol i åkrarna i stor skala så är det samtidigt ett utmärkt sätt att avlägsna koldioxid från atmosfären. Växtlighet absorberar koldioxid från atmosfären i form av kol. Vid vanlig förbränning återförs nästan allt detta kol till atmosfären i form av koldioxid. Vid den förbränning under syrebrist som sker i en kolmila så blir ungefär hälften av kolet kvar i restprodukten. Denna restprodukt består av orent kol med en porös struktur delvis bevarad från råvaran. Sådant kol kallas träkol om råvaran är trä men samma process kan ske med allt slags växtmaterial.

Om man blandar kol i denna form med jord så stannar det kvar i marken mycket länge vilket Terra Preta-jordarna visar: de äldsta jordarna är 7000 år. Eftersom en stor del av Jordens land är åkermark så öppnar kolinblandning i jorden upp enorma möjligheter för kollagring.

Ökad produktivitet inom jordbruket

De experiment som gjorts med Terra Preta visar att jorden är mångdubbelt bördigare än den vanliga jorden i Amazonas. Terra Preta behöver också bara ligga i träda (vila från odling) i 6 månader, medan den vanliga jorden kräver 8 till 10 år. Vissa Terra Preta-jordar har kunnat odlas kontinuerligt i 40 år utan tillförsel av gödsel. Detta är mycket anmärkningsvärt, speciellt med tanke på att även de yngsta Terra Preta-jordarna tillverkades för hundratals år sedan och att dagens jordbruk utarmar jorden i stället för att berika den.

Praktiska prov som gjorts i bland annat Japan och Australien visar att en tillsats av kol och gödsel kan öka jordens produktivitet betydligt jämfört med bara gödsel. Men det verkar som att effekten avtar efter den tredje eller fjärde skörden. Så ännu har inte forskarna knäckt indianernas bortglömda recept på en Terra Preta som förblir bördig i tusentals år.

Biobränslen

En av de lovande metoderna för att producera biobränslen är pyrolys, som är en slags modern kolmila där man hettar upp växtmaterial utan syretillförsel och får ut olika slags biobränslen. Som restprodukt får man kol av samma slag som från en kolmila. Det finns redan redan ett antal företag som jobbar med att utveckla denna process för att samtidigt producera biobränslen och kol.

Johannes Lehmann vid Cornell University som är en av de ledande Terra Preta-forskarna har uppskattat att om hela världens prognostiserade behov av biobränslen år 2100 fylldes med pyrolys så skulle det producerade kolet uppgå till mellan 5,5 och 9,9 miljarder ton per år. Det innebär att produktion och användning av biobränslen skulle tömma atmosfären på koldioxid i samma takt som den i dag fylls på från fossila bränslen. Sådana prognoser är naturligtvis inte mycket mer än kvalificerade gissningar men det visar ändå vilken otrolig potential det finns i Terra Preta-tekniken. Forskningen om Terra Preta är ett ungt och spännande område. Om bara en bråkdel av dess löften kan infrias så vore det ett stort framsteg.

Källor

7 thoughts on “Terra Preta – Amazonas mörka jord

  1. AN

    Fantastiskt, denna idé hade jag redan för några år sedan när jag sökte jordförbättringsmaterial till mitt växthus. Insåg redan då att kolet skulle ligga kvar länge i jorden, och anade att jordförbättringsegenskaperna var goda samt att det var en möjlig kolförvaringsmetod, men hade ingen aning om förekomsten av metoden i Amazonas och att resultaten varit SÅ goda. Inte heller anade jag att vetenskapen faktiskt skulle plocka upp detta lilla tankefrö parallellt med mig. Jag använde mig av kolbitar i lecastorlek ungefär, men olika fraktioner från leca till finmalt -med huvuddelen finmalt- borde vara lämpligt.
    Eftersom jorderosion är ett stort problem och kommer bli ännu större så är det här mycket välkommet och lämpligt för att återställa utarmade jordar. Möjligen en metod att ta tillvara områden som ligger i riskzonen för ökenbildning. Antagligen svårt att behålla den jorden på plats, men som jordförbättrare på mindre utsatta områden – definitivt.
    Förresten Jacob, har inte fått några korruppdrag på länge, och ser att det är mycket typos i artiklarna. Jag är fortfarande villig att ordna den saken.

    Reply
  2. Jacob Wallström Post author

    OK, AN du kommer få fler framtida artiklar från mig för koll:-)

    Reply
  3. Jacob Wallström Post author

    Förresten AN hur gick det med din jord? Växte det bättre?

    Kolet ska nog vara finmalt. Det är nog också viktigt att det inte innehåller gifter (vilket en del grillkol man köper gör om du använder det som råvara).

    Reply
  4. Lunken

    När vi ändå pratar jordförbättring så tänkte jag dela med mig av denna länk. Har inte provat det själv och det känns lite evangelistiskt. Men funkar det, vilket det verkar göra, så är det nog ett mycket bra sätt. Jorifiering iställer för kompostering.
    http://www.skurupsborren.se/

    Reply
  5. Nils Ronquist

    Det kol som här hänvisas till är inte fullt uppeldade träbitar. Grillkol är framställt i en mila och slutprodukten blir träkol.
    Askan är däremot dugligt som jordförbättringsmedel. Den svarta jorden är det vanliga kulturlagret. Jord har brukats och tillförts blast, löv eller vad det kan vara som bildat en kompost och utnyttjats som gödsel.

    Reply
  6. Jacob Wallström Post author

    Nils, jag är inte helt säker på vad du menar. Men den svarta jorden i Terra Preta är *inte* det vanliga kulturlagret. Jag rekommenderar att läsa de länkade artiklarna.

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *