Invändning: Det spelar ingen roll, vi kommer förstöra jorden ändå

I klimatdiskussioner stöter man ibland på argumentet att det spelar ingen roll vad vi gör, mänskligheten kommer att förstöra jorden, naturen eller sig själv ändå. Det är lätt att bli svarslös över en sådan uppgivenhet och cynism, men om vi försöker se den bakomliggande orsaken till argumentet så blir det lättare att svara och förstå personen vi talar med.

Gradskillnader i helvetet

Argumentet är ett typiskt exempel svart-vitt tänkande utan nyanser. Den vi talar med har uppenbarligen accepterat att människan hotar både naturen och sig själv. Men man kan bara tänka sig ett resultat där allt är förlorat. Rent vetenskapligt finns det naturligtvis inget stöd för en sådan slutsats, i själva finns det ett mycket brett fält av möjliga konsekvenser. Säg t.ex. som Sternrapporten att de möjliga konsekvenserna skulle kunna jämföras med andra världskriget. Det vore fruktansvärt men andra världskriget var definitivt inte slutet för vare sig jorden, naturen eller mänskligheten. Världen rullade på ganska bra bara några år efter andra världskrigets slut.

Men det går att tänka sig än värre scenarier. En av de värsta dysterkvistarna, James Lovelock, tror att 80% av mänskligheten kommer att dö till år 2100 och att de kvarvarande människorna samlas kring den brukbara marken vid polerna. De arter som inte kunde hänga med i förflyttningen är utrotade. Kvar blir “ogräsarter” som kan leva överallt och av allt som tvättbjörnar, råttor, duvor, maskrosor, kackerlackor, flugor, svampar och bakterier. Och människor. Det är nämligen vi som är den mest anpassningsbara och spridda av alla arter. Sådana massutrotningar har hänt några gånger tidigare i jordens historia och det brukar ta 5-10 miljoner år för livet att återhämta sig. Jämfört med det så verkar andra världskriget obetydligt men trots det har inte allt gått förlorat.

Så jorden, naturen eller mänskligheten är inte det som står på spel utan enorma förluster av människoliv, ekonomiska värden och i slutändan kanske vår civilisation. För civilisationer har kollapsat många gånger tidigare, ofta orsakat av just överutnyttjande av naturens resurser.

Framtiden är inte ännu bestämd. Även om vi nu är så sent ute att vissa obehagliga konsekvenser inte kan undvikas så betyder det inte att det fortfarande finns möjlighet att undvika de värsta scenarierna motsvarande ett världskrig eller värre. Varje extra kg växthusgaser i atmosfären innebär till slut att jorden kommer bli en liten aning varmare.

Åsikter som självförsvar

En typisk person som framför “det spelar ingen roll” har nog tagit till sig en hel del av de dystra framtidsvisioner som forskarna levererar. Man vill dra sitt strå till stacken och vara en god medborgare. Man trivs med sin västerländska livsstil och kan inte föreställa sig hur man annars skulle leva.

I detta läge uppstår en känslomässig konflikt. Ekvationen forskarnas budskap, den goda självbilden och livsstilen går inte ihop. En utväg ur konflikten är att förklara sig själv maktlös att göra någonting, vilket man gör när man tar till “det spelar ingen roll”-argumentet. Men egentligen är det bara är en ursäkt för att inte behöva göra något svårt som att ändra sin livsstil eller åtminstone sin politiska åskådning.

Argumentation

För att diskutera med vår klimatstruts så bör vi försöka frigöra honom från svart-vitt tänkandet och istället få honom att se nyanserna. Det är knappast jorden, naturen eller ens mänskligheten som står på spel utan olika grader av mänskligt och ekonomiskt lidande. Historiskt sett har vi människor kunnat ta sig igenom de mest osannolika lidanden. Men av det följer det inte att vi frivilligt vill öka lidandet genom att dröja med de beslut som vi ändå blir tvingade att göra förr eller senare.

Vi bör också påpeka att de ändringar som behövs är inte så farliga som de verkar. T.ex. så ligger Sverige ganska bra till bland i-länderna när det gäller klimatskadliga utsläpp. Orsaken är främst den koldioxidskatt som infördes 1991. Har vi verkligen lidit så svårt av koldioxidskatten förutom en del svordomar vid bensinpumpen? Kanske det inte är så farligt att långsamt och gradvis fortsätta att öka koldioxidskatten? Även om det bara ger en än så liten chans att världen klarar sig en stund till så är det kanske en lösning värd att pröva?

Vi kan också påpeka för vår fatalistiska vän att i konsekvensens namn så bör vi också överge alla andra långsiktiga projekt som försvaret, EU, rättvisa, utbildning och barnafödande. Detta eftersom vi ändå kommer förstöra jorden.

Denna artikel är en del i serien Hur du diskuterar med en klimatstruts.

14 thoughts on “Invändning: Det spelar ingen roll, vi kommer förstöra jorden ändå

  1. nenya

    Vilket dravel! Ser man på hur temperaturen varierat över sekler, millenier, så kan vi se att vi är på väg upp ur en kallare period (ja det blir varmare,men nej det beror inte på oss) vilket också ger oss möligheten att försörja fler innevånare på denna planet. Detta är då ett positivt budskap i motsats till de som anser att vi ska minska befolkningen (men aldrig kan säga vilka som ska avlivas….).

    Reply
  2. Max

    Har ni lagt av eller? Bloggen innehåller många bra poster med sakligt innehåll, men skriver ni inte längre är det ingen idé att länka till den.

    Kom igen!

    /Max

    Reply
  3. Em

    Herregud nenya: Du vet uppenbarligen inte vad du pratar om, eller rättare sagt, du verkar inte ha hört nånting av vad den senaste forskningen säger om jordens klimat. Det råder inget som helst tvivel längre om att det ÄR människan som har påverkat klimatet genom ökade utsläpp av växthusgaser, och att vi nu går mot ett varmare klimat. De påstådda “forskare” som påstår något annat har inte ens minsta lilla vetenskapliga bevis för något annat. Tyvärr. Så kanske dags att vakna!

    Reply
  4. Miss Dramaqueen

    Det där tycker jag känns lamt. Det är bättre att göra något nu, så om ett par år då de kanske kommer på att man visst kunde gjort något, att vi faktiskt började i tid!

    Reply
  5. RolfJ

    Tror det du skriver om är själva kärnan av frågan och nöten att knäcka. Hur väcker vi en opinion, när så många av oss mer eller mindre har en klimatstruts inom oss. Själv vaknade jag inte förrän i tisdags, när jag läste en artikel om det misslyckade klimatmötet i Neww York, tre minuter senare hade jag startat en facebookgrupp, och par dagar senare en blogg. Helt klart finns det risk för att jordens makthavare är mer intresserade av sina maktpositioner och sina länders särintressen än jordens överlevnad, återstår att knäcka nöten med en allt för stor klimatstrutsmentalitet, om opinionen ska kunna bli tillräckligt stark.

    Reply
  6. Marie

    Bra tips för dem som stoppar huvudet i sanden.
    Nenya – även om du av någon outgrundlig anledning förnekar uppvärmningen kvarstår ändå uttömmandet av jordens resurser – de är inte outömmliga, det kan inte ens dina fortskare förneka. Sopberget och den dåliga luftkvaliten från bil och flygtrafik över städer. Dessa är frågor vi måste ta itu med.

    Reply
  7. Pingback: Fioricet cheap.

  8. Bose

    Ursäkta,
    Vi som inte tror på CO2 som en miljöbov har inga andra syften än att vi vill veta sanningen. dvs vilka bevis finns för att det är CO2 är drivande för den varande klimatförändringen.
    Det spelar ju ingen roll hur många forskare eller människor som tror att det är sant. Det räcker med en forskare för att omkullkasta en teori. För trodde kyrkan och experterna att solen snurrade runt jorden, och att jorden var platt. Galileo sköt den teorin i sank.
    En klimatförändring är inte samma sak som att klimatet just nu drivs av ansamling av växthusgaser.
    Hur kan jag påstå det? Jo IPCCs experter hävdar att man ska kunna se en förhöjd temperatur upp i atmosfären sk greenhouse signature. – Den saknas !!
    Koldioxid har med starka fakta föregåtts av temperaturhöjning, inte orsakat densamma. (fördröjningen är ca 800 år)
    Läs mer från källan: cdiac.ornl.org, ice-core-graph
    Sedan 2001 har temperaturen gått ner – inte upp, men CO2 har fortsatt uppåt.
    Läs rapporten från CCSP, kap 1, s 25 och sid 116.
    Om människan inte skapar temeraturhöjningen på jorden, ska vi då slösa resurser på att försöka genomföra åtgärder som är meningslösa? Innebär det att vi inte ska förbättra villkoren för världens fattiga, eller att vi ska sluta med att hitta alternativa energislag – Nej, men vi skulle kunna lägga ofantliga forsknings och utvecklingsresurser på rätt sak.

    Jag vill se mina skattepengar användas till något nyttigt – Vill inte ni det?

    Reply
  9. Benny

    Tyvärr är människan inte en allomfattande gud som kan mixtra med den globala temperaturen. Människans påverkan är så liten jämfört med jorden och solens egna svängningar. Detta inser nog de flesta välutbildade politiker, tjänstemän och forskare. Därav tveksamheten att enas kring ekonomiska åtaganden som egentligen riktas helt fel. Idag behövs miljarder till rent vatten, utbildning (för att undvika sådana här galna idéer om människans klimatpåverkan), sjukvård och energi till de som har det allra fattigast.

    Det finns mängder av fakta som talar emot den utveckling klimatpolitiken (och dess propagatör massmedia) skrämmer med. Exempelvis de större variationer som existerar under eoner (hundratusentals år), där man kan skönja en naturlig och relativt regelbunden fluktuation i temperaturen (det var mycket varmare under järnåldern än idag, ett faktum som klimatalarmismens modell inte kan hantera, lika lite som den kan hantera någon historiskt redan inträffad händelse överhuvudtaget).

    Temperaturen varierar alltså oberoende av vad mänskligheten tar sig för, exempelvis genom solens – i princip vår enda energikälla – aktivitet. Sådana historiska betraktelser visar dessutom att koldioxidhalten snarast har den omvända funktionen med avseende på temperatur, liksom en del andra paradoxer.

    I vetenskapligt hänseende är den globala uppvärmningens hypotes ett statistiskt hoax, en ad hoc-hypotes baserad på alldeles för många okända parametrar och samband, en politiskt mandaterad och anslagen vetenskap och definitivt en vetenskap som inte står på stabil grund, vare sig i metodik eller i praktiskt resultat. Det är en vetenskap som inte på något sätt har den rang den påstås sig ha, utan mer är att anse som en pseudovetenskap.

    Men vi kan alltjämt tillämpa försiktighetsprincipen och vidta alla de åtgärder som föreslås politiskt, av andra skäl än global uppvärmning (ren, giftfri luft och vatten). Koldioxid är ju inget gift utan en förutsättning för liv.
    Misskreditera inte vetenskaplig forskning med önskedata (ofärdiga klimatmodeller), selekterade intervall och bortseende från faktorer som talar de egna resultaten; låt oss skaka av oss detta religio-politiska ok och se vad verkligheten faktiskt säger. Människan är inte någon gud…

    Reply
  10. Torild Eriksson

    Jag ser att det var länge sedan ngon skrev på denna sida, om någon tittar, vill jag föreslå mina tankar, Dú hittar dom på – One tonne life – gå ner till – TEM-funderingar -, och läs om hur jag vill lösa miljöproblemet.
    Torild Eriksson

    Reply
  11. Frank

    Gör följande tankeexperiment:

    Du ser på en film på TV. Tv uppdaterar bilden 25 gånger per sekund. Filmen du ser på är 6 timmar lång. Enkel matematik säger då att det flimrar förbi 540 000 stycken bildrutor under filmens gång.

    Tänk dig att varje bild i filmen motsvarar ett år. 540 000 år är ganska lång tid för oss människor att greppa. Om vi ser tillbaks denna tid från nu, så skulle den geologiska tidsåldern då vara Pleistocen. Det är den som ligger närmast den vi nu befinner oss i. Holocen heter den nuvarande tidsåldern och började för knappt 12000 år sedan. Jorden har 17 geologiska tidsåldrar och den första heter Prekambrium och började för 4 500 000 000 år sedan. Det jag vill säga är att; 540 000 år är också ganska kort tid geologiskt sett, bara 1,2 promille av jordens tid hittills.

    Tillbaks till filmen; vi har statistik på temperaturen de senaste 150 åren, i tiondelar av grader kanske ännu kortare tid. Det skulle motsvara 6 sekunders film utav 6 timmar. Kan man utifrån dessa sex sekunder bedöma hela filmen? Eller hur filmen har varit och kommer att sluta?

    Ja, men det finns ju äldre trämaterial som man kan avläsa storleken på årsringar och så, säger någon då.

    Tänk dig då 2500 år, vilket motsvarar 100 sekunder, eller 1 minut och 40 sekunder utav 6-timmarsfilmen. Kan man dra några slutsatser? Äldre trämaterial än så har vi inte.

    – Borrkärnor från våra polarområden då?

    De sträcker sig ca.300 000 år efter vad jag har hört. Klimatet har ändrats många gånger under denna tid. Vin har odlats på New Foundland ganska nyligen (vikingarna kallade detta område för Vinland). Under medeltiden fram till 1800-talet var Thames i London frusen på vintern osv. Vi hade ”den lilla istiden” i 600 år mellan åren 1300 – 1900, så vi kanske är på väg tillbaka till värmen som fanns här under vikingatiden? Klimatet varierar och det kan gå fort mellan svängningarna. Om vi människor är inblandade eller inte kan nog ingen svara på med absolut säkerhet.

    Koldioxiden i atmosfären har ökat och temperaturen likaså. Att det skulle ha ett samband är som att forska i vilken färg det är på bilarna som är inblandade i olyckor. Vill man så kan man säkert hitta ett samband här också. En cerise bil krockar nästan aldrig, så det måste vara säkra bilar(?).

    Det går trender i allt, också i forskning. Om en forskare ska få anslag till sin forskning så måste han/hon uppvisa resultat. Ingen vill bli utan anslag för det är det samma som att bli arbetslös. Vem kommer inte ihåg skrämselpropagandan som gick för några år sedan då öknarna höll på att breda ut sig? Eller att regnskogen håller på att försvinna och syret skulle ta slut eller radikalt minska i atmosfären? En forskare måste idag inrätta sig i den allmänna trenden och presentera det som förväntas av dem. Går de sin egen väg så blir de ifrågasatta och offentligt hånade för sina resultat av andra kollegor som vill säkerställa sina fortsatta anslag. Då får dessa oberoende forskare mindre trovärdighet, vilket i sin tur leder till minskade anslag och i slutänden – arbetslöshet.

    Vi som är allmänheten måste ha lite objektiv analysförmåga och våga frågesätta när repen börjar rulla. Jag säger inte att jag har rätt men när alla röster skriker samma sak, då börjar i alla fall jag undra vad som står på.

    Ta t.ex. det där med koldioxiden som jag nämnde tidigare. Den ska tydligen lägga sig som ett lock och förhindra att värmen strålar tillbaks ut i universum. De som hr sagt så, har jag bett om en förklaring varför CO2 släpper in men inte ut. Svaret jag har fått är; ” –Det bara är så”. Visst, vem köper detta? inte jag i alla fall.

    Men med tanke på att koncentrationen i atmosfären närmar sig 400 ppm, så har CO2 molekylerna ganska svårt att träffa varandra, så något tätt ”lock” är det nog inte tal om. Att den mängden skulle kunna agera som en enkelriktad värmediod är svårt att få ihop.

    Jag har hört att någon har sagt att strålningen som reflekteras har en annan våglängd än den inkommande (?). Att en våg gör ett så kallat fassprång när den träffar något som får den att reflektera tillbaks är helt normalt, inte att den ändrar frekvens.

    Nu vintern 2010/2011 så slår det köldrekord som spön i backen och klimatdebatten har äntligen tystnat. Men så fort sommaren kommer och första dagen över 30 grader, så kommer den nog igång igen.

    Läs gärna vidare:

    http://www.chemicalnet.se/iuware.aspx?pageid=792&ssoid=77378

    Reply
  12. Erik

    Hej,

    Jag driver http://www.rensavinden.nu – en bortskänkessida med miljöinriktning (Vi skänker bland annat pengar till naturskyddsföreningen).

    Jag hittade er när jag googlade efter “eko blogg”. Jag hittade ingen email så jag lämner ett meddelande här :).
    Är ni intresserade av ett ev. sammarbete? T.ex. byta text-länkar eller banners?

    MVH Erik

    rensavinden@gmail.com

    Reply
  13. Emil

    För de som är intresserade skulle jag kunna försöka klargöra varför koldioxid och andra växthusgaser har förmågan att öka temperaturen.

    Koldioxid är en växthusgas eftersom den har förmågan att förändra sitt interna dipolmoment. När koldioxidmolekylen träffas av inkommande långvågig strålning så absorberas den och skickas därefter ut som mer kortvågig strålning i alla riktningar, varav en del skickas tillbaka ut i rymden, en del ned mot marken och en del absorberas av andra koldioxidmolekyler. Det som händer när koncentrationen av växthusgaser ökar är att uppehållstiden för strålningen blir längre i jordens atmosfär. När strålningen blir kvar längre så ökar även temperaturen vid jordytan.

    Något som forskarvärden är överens om är att människan bidrar till att öka koncentrationen av växthusgaser i atmosfären, men det är mycket oklart hur detta påverkar temperaturen och planeten i stort.

    Anledningen till att det är så svårt att veta vad som egentligen kommer att hända när koncentrationen av växthusgaser ökar är att frågan är så mycket mer komplex än att bara titta på sambandet mellan gaskoncentration och temperatur.

    Till exempel så skulle en liten temperaturökning på grund av utsläpp leda till en ökad koncentration av vattenmolekyler i atmosfären vilket i sin tur skapar en ökad molnbildning. Dessa moln skulle sedan verka för att reflektera ut inkommande strålning och därigenom bromsa uppvärmningen. Å andra sidan är vattenmolekylen i sig en växthusgas och en ökad koncentration av dessa skulle samtidigt kunna öka på växthuseffekten ytterligare.

    Avslutningsvis så skulle vi kunna tillägga att utan växthusgaser så skulle temperaturen på vår planet vara betydligt lägre och därigenom även förutsättningarna för att liv skall kunna frodas här.

    Mvh // Emil

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *