Ekonomiska konsekvenser av växthuseffekten

Nicholas SternDen mest heltäckande rapporten någonsin om de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringen har publicerats idag.

Rapporten, som beställdes av den brittiska regeringen i juli förra året, har utförts av Sir Nicholas Stern, chef för Government Economic Services och f.d. chefsekonom hos Världsbanken. (Government Economic Services utför ekonomiska analyser åt den brittiska regeringen.)

Stern säger attskalan på riskerna liknar de som vi förknippar med världskrigen och depressionen“.

Rapporten har än så länge fått väldigt lite uppmärksamhet i svensk media. Nedan följer en översättning av första halvan av den pressrelease som släpptes samtidigt som rapporten.

Stern säger också:

Granskningens slutsats är i huvudsak optimistisk. Det finns fortfarande tid för att undvika de värsta följderna av klimatförändringen, om vi handlar nu och handlar internationellt. Regeringar, företag och privatpersoner måste alla arbeta tillsammans för att möta utmaningen. Kraftiga och övervägda åtgärder av regeringar är absolut nödvändiga för att motivera till ändring.

Men uppgiften brådskar. Att vänta med handling, om bara med ett eller två decennier, innebär fara. Vi får inte låta detta tillfälle gå förlorat.

Den första halvan av rapporten fokuserar på konsekvenserna och riskerna som följer av en okontrollerad klimatförändring, och på kostnaderna och möjligheterna förknippade med att lösa uppgiften. En sund förståelse av de ekonomiska konsekvenser av riskerna är kritisk. Rapporten understryker att ekonomiska modeller med dessa tidsskalor inte är precisa men de ändå är ett viktigt sätt att illustrera omfattningen av de effekter vi kan komma att se.

Rapporten finner att alla länder kommer att påverkas av klimatförändringen, men att de fattigaste kommer att drabbas först och värst. Ohämmad klimatförändring risker höja genomsnittstemperaturerna med mer än 5 °C över de förindustriella nivåerna. Sådana förändringar skulle förändra den fysiska geografin hos vår planet, såväl som den mänskliga geografin – hur och var vi lever våra liv.

Granskningen beräknar att summan av kostnaderna ur ett snävt perspektiv, baserat på IPCC:s rapport från 2001, av ohämmad klimatförändring skulle uppgå till minst 5% av världens BNP varje år.

Rapporten fortsätter med att överväga senare forskning (t.ex. risken för att växthusgaser frigörs naturligt när permafrosten tinar), de ekonomiska konsekvenserna på mänskligt liv och miljön, och att påverkan på fattiga vägs in korrekt. Tillsammans gör dessa faktorer att faran kan motsvara 20% eller mer av världens BNP.

I kontrast till detta, så är kostnaderna att begränsa utsläppen av växthusgaser för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändring begränsade till omkring 1% av världens BNP per år. Människor skulle behöva betala lite mer för kolintensiva varor, men våra ekonomier skulle fortsätta att växa starkt.

Om vi inte handlar för att begränsa utsläppen, så orsakar varje ton utsläppt koldioxid idag skador för minst 85 dollar, men dessa kostnader inkluderas inte när investerare och konsumenter beslutar om hur de spenderar sina pengar. De nya möjligheterna att handla med koldioxidutsläpp har demonstrerat att det finns många möjligheter att begränsa utsläppen för mindre än 25 dollar per ton. Med andra ord, genom att minska utsläppen tjänar vi pengar. Enligt en beräkning, så är förtjänsterna över tiden med att gå över till en lågkolekonomi vara omkring 2.5 biljoner dollar per år.

Omväxlingen till en lågkolekonomi kommer också att medföra stora möjligheter. Marknaden för lågkolteknologi kommer att uppgå till åtminstone 500 miljarder dollar, kanske mycket mer, år 2050 om världen agerar i den omfattning som krävs.

Att hantera klimatförändringen är en tillväxtfrämjande strategi, att ignorera den kommer i slutändan att undergräva den ekonomiska tillväxten.

Rapporten undersöker också vad denna analys betyder för ambitionsnivån för den globala insatsen. Slutsatsen är att nivåerna av koldioxid i atmosfären måste begränsas till kring 450 – 550 ppm CO2e. Högre nivåer kommer att medföra betydligt ökade risker för väldigt skadliga konsekvenser men bara minska kostnaderna för omställningen relativt lite. Lägre nivåer skulle innebära väldigt höga omställningskostnader på kort sikt och är kanske inte ens möjliga, inte minst p.g.a. av de fördröjningar som redan skett för kraftfulla åtgärder. [Här för man in begreppet CO2e, koldioxidekvivalenter. Det väger alla växthusgaser i ett mått som säger hur stor mängd koldioxid de motsvarar. Idag är halten koldioxid 381 ppm, men om vi också tar med andra växthusgaser som metan i beräkningen så motsvarar det 430 ppm koldioxid i uppvärmning.]

Andra halvan av rapporten undersöker de nationella och internationella ändringarna i lagar och regelverk som krävs för att gå över till en lågkolekonomi. Jag återkommer till den delen av rappporten inom några dagar.

One thought on “Ekonomiska konsekvenser av växthuseffekten

  1. Isa

    Detta visar ju tydligt pe5 bevehot av nyte4nkande inom ekonomin. Man ff6rsf6ker nu investera sig ur klimathotet genom att kf6ra “Business-as-usual” trots att oljetillge5ngarna minskar, spannme5lspriserna f6kar och ekosystemen kollapsar.Att minska bile5kande, minska energikonsumtionen och minska ve5r pe5verkan pe5 ekosystemen behf6ver inte vara en kostnad, utan kan lika ge4rna re4knas som en besparing och en tillge5ng. Men i kapitalisternas ve4rld se5 e4r minskad konsumtion inte en besparing utan en ff6rlust. Faktum e4r att inte ens en konstant konsumtion e4r acceptabel med dagens ekonomiska system eftersom det utle5ningsbaserade finansiella systemet kre4ver ste4ndigt f6kad utle5ning (IMF och ve4rldens centralbanker har just le5nat ut massa pengar ff6r att re4dda det finansiella systemet – tala om att he4lla bensin pe5 elden..). Och f6kad utle5ning ger f6kade krav pe5 avkastning och finansiell expansion, i all evighet. Systemet tille5ter inte minskad konsumtion, de4rff6r blir alla lf6sningar pe5 klimatfre5gan kostnader, inte besparingar.Alldeles oavsett om vi tror pe5 klimathotet eller ff6rnekar det se5 e4r det ekonomiska systemet i akut behov av reformer. Med en f6kande ve4rldsbefolkning och krympande re5varureserver me5ste vi skapa ett system som te5l att vi hushe5ller med ve5ra resurser. Detta skulle ockse5 gf6ra att me5nga e5tge4rder ff6r att minska ve5ra utsle4pp av exempelvis ve4xthusgaser inte skulle behf6va re4knas pe5 minussidan.Och nej, jag menar inte att vi ska flytta ut i grottor, bara att minskat bile5kande, energibesparingar och en viss f6versyn av ve5ra konsumtionsvanor faktiskt kan vara mf6jliga i en annan ve4rldsordning utan att vi behf6ver ge upp ve5r civilisation.

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *