Framtidsvinter redan nu

Den gångna vintern har inneburit ett antal nya värmerekord i Sverige. Senast slogs ett antal värmerekord under fyra dagar i mars, rapporterar SMHI.

Det var i genomsnitt 3–4 grader varmare än normalt. En försmak av framtidens varmare klimat, som vi kan vänta oss om kanske 50 år.

När forskarna beskriver klimatutvecklingen tittar man inte på enskilda år. Mer intressant är den långsiktiga utvecklingen av temperaturen, om man vill kunna skönja en utveckling mot varmare globalt klimat.

Därmed inte sagt att den aktuella väderutvecklingen är ointressant. Den är ju en delmängd av den långsiktiga väderutvecklingen, och kan ge en indikation om utvecklingen följer den förväntade långsiktiga trenden.

Dock ska man akta sig för att dra alltför mycket slutsatser kring växthuseffektens påverkan utifrån vädret en enskild vinter. Extrema vädersituationer kan uppstå, men det går inte att fastslå om orsaken är klimatförändringar eller bara naturliga variationer.

Vi kan till att börja med konstatera att 2006 globalt var ett ovanligt varmt år. Endast mindre område kring floden Ob samt i gränstrakterna mellan Kanada och Alaska var omkring en grad kallare än normalt under år 2006. Annars dominerade värmen under 2006, och året blev ett av de varmaste som registrerats. berättar SMHI på sin webbplats.

Varm december

De som väntade på vit vinter, fick vänta förgäves under december, visar SMHI:s sammanställningar. Bland annat sattes sverigerekord för december som helhet vid Stora Väderö med medeltemperaturen 7,8 °C. Det gamla rekordet från 1857 med 6,1 °C i Göteborg slogs alltså rejält.

Sammantaget för hela månaden låg dygnsmedeltemperaturerna sex till nio grader över det normala i Norrland. I Svealand och Götaland var det mellan fem och sju grader över det normala. Tidigare varma decembermånader såsom 1929, 1934 och 1972 fick se sig slagna utom allra längst i norr.

Det sattes även rekord för enskilda maximitemperaturer under dagtid. I mitten av december hade exempelvis Gävle och Söderhamn 11,7 °C, vilket slog de gamla rekorden från 1953. I Norrland var det rena värmeböljan på julafton, med över över 10 °C i Sundsvall och Härnösand, visar SMHI:s mätningar

Varmast i syd i januari

Tiden kring nyår brukar gärna vara rejält kall, men detta års inledning blev en temperaturmässig fortsättning på december. Flera djupa lågtryck passerade och drog med sig mild luft från Atlanten.

Fram emot mitten av månaden strömmade kall luft till de allra nordligaste delarna av landet, som mot senare delen av månaden bredde ut sig över hela Norrland, vilket resulterade i ungefär normala temperaturer för årstiden.

I landets sydligare delar var dock medeltemperaturen ofta 5-6 grader varmare än den normala i januari. Inte helt oväntat sattes därför temperaturrekord för vintern som helhet i främst södra och mellersta Skåne, skriver SMHI.

Februari normal vintermånad

Äntligen en vintermånad med normala vintertemperaturer. Även snötäckets utbredning och djup avvek bara obetydligt från medelvärdena för perioden 1961–90.

Värmetoppar i mars

Mars innebar ett återfall till en ovanligt varm vinter. Några rejäla värmetoppar bidrog till en hög medeltemperatur.

Mot slutet av mars gav ett mäktigt högtryck klara dygn med höga dagstemperaturer. Måndagen den 26 mars sattes nya marsrekord i bl a Göteborg, Umeå och Luleå med 18,9, 14,2 respektive 12,9 °C. De gamla rekorden var på 18,0 (1894), 13,6 (1945) respektive 12,0°C (2000), berättar SMHI.

Rekordmilt i Skåne

Sammantaget blev alltså vintern varm, vilket också bekräftas av Hans Alexandersson, klimatolog vid SMHI:

– Framför allt i Skåne blev det rekordmilt, där var vintern den mildaste vi känner till. I Norrland var det kallare perioder vilket inte gjorde vintern så extrem där.

Anmärkningsvärt är Hans Alexanderssons konstaterande att klimatet i södra Sverige har svårare att uppnå sådana här stora avvikelser. I de norra landsdelarna kan det lättare bli variationer under vintern, exempelvis kan det bli sträng kyla när vädret blir klart och vindstilla.

För hela landet blev temperaturöverskottet hela 3-4 grader över det normal under vintermånaderna december, januari och februari, uppger Hans Alexandersson.

Framtidsvinter redan nu

Är det så här varma vintrar vi har att vänta i framtiden om växthuseffekten inte bromsas upp?

– Jo, vi räknar med att den svenska vintern blir omkring 3-4 grader varmare om runt 50 år. Tittar man på olika utsläppsscenarier, ett högt och ett lägre, så blir det det stora ökningar i båda fallen. Även om man lyckas bromsa utsläppsökningen så ökar temperaturen, dock något mindre.