Biffen — värsta utsläppsrätten

KoTransporterna har länge pekats ut som den stora växthusboven. Nya rön pekar på att boskapsuppfödning för köttproduktion är än värre skadefaktor för klimatet. FN:s livsmedelsorgan FAO har släppt en rapport som visar på boskapsuppfödningens miljöeffekter, inklusive dess påverkan på klimatet.

Denna artikel är skriven av Björn Åslund, ny medarbetare på Klimatfakta.

Transporter och biltrafik har länge pekats ut som de värsta växthusbovarna. Nya rön pekar på att världens samlade livsmedelsproduktion står för ännu större bidrag till växthuseffekten. Mest påverkan har boskapsuppfödning för köttproduktion.

Nyligen släppte FAO — FN:s livsmedelsorgan — en rapport som inte fått särskilt mycket uppmärksamhet trots att den ställer etablerade sanningar på sin spets. Den visar att den globala boskapsuppfödningen och animalieproduktionen ger större skador på klimatet än transporterna. Rapporten utser också animalieproduktionen som en av de tyngsta orsakerna till en rad andra miljöproblem.

Djurproduktionen står för 9 procent av de globala koldioxidutsläppen. Men räknar man även in utsläpp av metan och lustgas blir den samlade växthuseffekten motsvarande 18 procent av de globala koldioxidutsläppen.

Metan och lustgas är två kraftfulla klimatpåverkare. Lustgas uppges vara 296 gånger skadligare än koldioxid. Metan är 23 gånger potentare än koldioxiden. Metanet kommer främst från matsmältningen hos idisslande boskap, som kor. Lustgasen — en kväveförening — uppstår till stor del i allt gödsel som efterlämnas.

Behovet av att skapa betesmarker bidrar till skövling av skog, som annars binder stora mängder koldioxid. 70 procent av världens lunga, skogarna i Amazonas, har skövlats för att bli betesmark åt de växande köttdjursflockarna.

FAO-rapporten konstaterar att boskapsuppfödningen växer snabbare än någon annan jordbrukssektor. Det är vårt ökande välstånd, som driver på efterfrågan mot mer och mer kött på våra tallrikar. Rapporten kommer fram till att boskapsuppfödningens miljökostnad per enhet måste halveras för att problemen ska bli någorlunda hanterbara.

FAO föreslår en rad ändringar som skulle kunna lindra och råda bot på situationen. Om vi ser på klimat-åtgärder, föreslår FAO att effektiviteten i boskapsproduktionen måste öka, och även fodertillverkningen måste effektiviseras. Genom förändringar i boskapens matvanor kan man minska den nedbrytande processen och få ned metanutsläppen. Att bygga upp biogasanläggningar, som nyttiggör gödslet, är en annan utväg som föreslås.

Vad kan man då som köttätare göra för att äta lite mer klimatvänligt? Vi lät frågan gå till Christel Cederberg, miljöforskare som bland annat doktorerat vid Göteborgs universitet inom området miljösystemsanalys av animalieproduktion.

Kyckling är bäst. På en fallande skala kommer sedan gris, och därefter nötkött.

Nötköttets klimatpåverkan är 6 till 7 gånger kraftigare än kycklingens, har Christel Cederberg funnit belägg för.

Förklaringen ligger främst i att kycklingens matsmältning i stort sett inte släpper ut någon metangas. Den behöver också mycket mindre foder, eftersom den växer upp på bara 5-6 veckor.

Storleken på boskapsuppfödningens klimatpåverkan beror i mycket på tiden det tar för djurens avkomma att växa upp. En ko ger ungefär en kalv om året. En sugga kan ge 20 smågrisar om året som fort växer upp. Längre tid för avkomman att växa upp, innebär större åtgång av foder, som i sin tur kräver mer gödsel och dieselolja för produktionen, förklarar hon.

Kan man inte motstå frestelsen av nötkött, så går det ändå att välja nöt som medför mindre växthuseffekt. Beroende på produktionsmetod kan det skilja en del.

Extensiv produktion med nötkreatur betande ute, som ökar i Sverige, är bättre än intensiv djuruppfödning. Visserligen är utsläppen av metan större då djuren lever längre, men utsläppen av koldioxid och lustgas är inte så stora, bland annat då det inte krävs konstfoder. Viktar man de olika växthusgaserna som koldioxidekvivalenter, pekar många undersökningar mot att extensiva system är något bättre.

Nötkött från kor som ingår i mjölkproduktion är bättre än nöt från enbart köttproduktion, har Christel Cederberg funnit vid sina studier.

Källor

6 thoughts on “Biffen — värsta utsläppsrätten

  1. Jan Lindström

    Då er websida bär titeln “Klimatfakta”, så vill jag peka ut följade delar:

    “Djurproduktionen står för 9 procent av de globala koldioxidutsläppen. Men räknar man även in utsläpp av metan och lustgas blir den samlade växthuseffekten motsvarande 18 procent av de globala koldioxidutsläppen.”

    Nej, ovanstående siffra är missvisande. Den antropogena CO2-produktionen (inkluderat boskap m.m) uppgår till c:a 3% av den globala (se Wikipedia bl.a). Det betyder att 9% motsvarar 2.7 promille eller 0.27% av den globala CO2-produktionen eller 0.54% inkluderat metan och lustgas. Detta är inte ens mätbart och kan inte verifieras på något sätt annat än teoretiskt. Viktigare är isåfall hur markytan används för boskapsproduktion. Detta har en betydligt större klimatpåverkan än vad djuren i sig har. Med detta resonemang är det fördelaktigare att äta kött eftersom vegetarisk föda kräver ännu större arealer i bruk (=större klimatpåverkan).

    “Metan och lustgas är två kraftfulla klimatpåverkare. Lustgas uppges vara 296 gånger skadligare än koldioxid. Metan är 23 gånger potentare än koldioxiden.”

    Språkbruket! CO2 är inte “skadligt”. Det är en luktfri, osynlig gas och i växthus har man avsiktligt nivåer bortåt 1000 ppm. De eventuella skadorna är ju teoretiska sekundäreffekter av den påstådda sambandet till uppvärmningen (samband ej entydigt bevisat). Det är dock korrekt att Metan och NOx är betydligt potentare än CO2. Det gäller även vattenånga men ingen skulle väl rubricera vattenånga som “skadlig”?

    Reply
  2. Magnus

    Jan vad är det för trick du försöker med? Varför blandar du in CO2s naturliga cykel i ett försök att få ner siffrorna?

    Är det att jorden skulle få ett annat albedo du är ute efter i hur man brukar ytan? I så fall varför skulle djur ge ett ur växthuseffekt bättre albedo?

    CO2 skadligt? det beror ju på hur det används, du kan mycket väl dö av för hög halt CO2…

    Reply
  3. Lunken

    Vad jag inte fattar är resonemanget att det skulle vara fördelaktigare att äta kött eftersom det djuret har ätit vegetarisk föda, vilket odlats på åkermarker… (dvs istället för att vi direkt skulle äta det) Tar man bort ett steg i ledet så lär man ju inte förlora energi på det… Dummerjöns!

    Vatten är skadligt i för stora mängder… get a grip!

    Sambandet att det inte skulle finnas en antropogen uppvärmning är ej entydigt bevisat…

    Jag antar att du menar N2O när du menar lustgas…. knappast NOx eftersom det är kväveoxider som i sig är direkt skadliga för människan.

    Reply
  4. Fredrik

    Förtår inte varför myten om att regnskogen är världens lunga. Respirationen i regnskogen är så påtaglig att utbytet CO2/O2 är i princip lika med noll. Sprid inte falska fakta. Regnskogen har andra fördelar men det där är totalt fel!

    Reply
  5. Lunken

    Fredrik… tar man bort regnskog så tar man bort en stor kolsänka, vilket gör att CO2/O2 utbytet blir mycket negativt eftersom skogen i sig binder upp väldigt mycket kol. Men stabila miljöer såsom orörd regnskog, svensk urskog och hav i balans är inget annat är delar i ett stort kretslopp, dvs nettoutförsel och tillförslen av alla möjliga mineralämnen, vatten och gasen är typ 0. Det är förändringar som ger förändringar, och det är vi människan äckligt bra på att göra…

    Andra nackdelar är att urlakning och erosion efterföljer brutal avverkning och vi märkte vad Gudrun kuinde göra i Sverige när skogen var likformig, likådrig och artsammansättningen låg… En urlakad och söndereroderad mark kan sedermera inte erbjuda möjligheter för samma mängd biomassa som tidigare, vilket ger negativa konsekvenser på miljö, hälsa, produktion och etik… i alla fall inom överskådlig framtid…

    Reply
  6. Susanne

    > Jan Lindström skrev bl a: “Viktigare är isåfall hur markytan används för boskapsproduktion. Detta har en betydligt större klimatpåverkan än vad djuren i sig har. Med detta resonemang är det fördelaktigare att äta kött eftersom vegetarisk föda kräver ännu större arealer i bruk (=större klimatpåverkan).”

    Och vad tror du djuren som ingår i köttproduktionen lever av? Har du någon aning om hur många kilo vegetarisk föda det går åt för att producera 1 kilo köttföda?

    Det är väl bättre att människan lever vegetariskt än att slösa med resurser på det sätt som görs i köttproduktion.
    Om männsikan vore vegetarian istället skulle mindre arealer tas i bruk eftersom en människa behöver mycket mindre vegetabilier än ett djur = ännu mindre arealer i bruk (=mindre klimatpåverkan).
    Dessutom är det osolidariskt med köttproduktion: vi i den rika delen av världen matar djur när det finns människor som inte har något att äta. Om vi inte matade djur skulle vi kunna föda alla människor istället!

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *