Biffen — värsta utsläppsrätten

KoTransporterna har länge pekats ut som den stora växthusboven. Nya rön pekar på att boskapsuppfödning för köttproduktion är än värre skadefaktor för klimatet. FN:s livsmedelsorgan FAO har släppt en rapport som visar på boskapsuppfödningens miljöeffekter, inklusive dess påverkan på klimatet.

Denna artikel är skriven av Björn Åslund, ny medarbetare på Klimatfakta.

Transporter och biltrafik har länge pekats ut som de värsta växthusbovarna. Nya rön pekar på att världens samlade livsmedelsproduktion står för ännu större bidrag till växthuseffekten. Mest påverkan har boskapsuppfödning för köttproduktion.

Nyligen släppte FAO — FN:s livsmedelsorgan — en rapport som inte fått särskilt mycket uppmärksamhet trots att den ställer etablerade sanningar på sin spets. Den visar att den globala boskapsuppfödningen och animalieproduktionen ger större skador på klimatet än transporterna. Rapporten utser också animalieproduktionen som en av de tyngsta orsakerna till en rad andra miljöproblem.

Djurproduktionen står för 9 procent av de globala koldioxidutsläppen. Men räknar man även in utsläpp av metan och lustgas blir den samlade växthuseffekten motsvarande 18 procent av de globala koldioxidutsläppen.

Metan och lustgas är två kraftfulla klimatpåverkare. Lustgas uppges vara 296 gånger skadligare än koldioxid. Metan är 23 gånger potentare än koldioxiden. Metanet kommer främst från matsmältningen hos idisslande boskap, som kor. Lustgasen — en kväveförening — uppstår till stor del i allt gödsel som efterlämnas.

Behovet av att skapa betesmarker bidrar till skövling av skog, som annars binder stora mängder koldioxid. 70 procent av världens lunga, skogarna i Amazonas, har skövlats för att bli betesmark åt de växande köttdjursflockarna.

FAO-rapporten konstaterar att boskapsuppfödningen växer snabbare än någon annan jordbrukssektor. Det är vårt ökande välstånd, som driver på efterfrågan mot mer och mer kött på våra tallrikar. Rapporten kommer fram till att boskapsuppfödningens miljökostnad per enhet måste halveras för att problemen ska bli någorlunda hanterbara.

FAO föreslår en rad ändringar som skulle kunna lindra och råda bot på situationen. Om vi ser på klimat-åtgärder, föreslår FAO att effektiviteten i boskapsproduktionen måste öka, och även fodertillverkningen måste effektiviseras. Genom förändringar i boskapens matvanor kan man minska den nedbrytande processen och få ned metanutsläppen. Att bygga upp biogasanläggningar, som nyttiggör gödslet, är en annan utväg som föreslås.

Vad kan man då som köttätare göra för att äta lite mer klimatvänligt? Vi lät frågan gå till Christel Cederberg, miljöforskare som bland annat doktorerat vid Göteborgs universitet inom området miljösystemsanalys av animalieproduktion.

Kyckling är bäst. På en fallande skala kommer sedan gris, och därefter nötkött.

Nötköttets klimatpåverkan är 6 till 7 gånger kraftigare än kycklingens, har Christel Cederberg funnit belägg för.

Förklaringen ligger främst i att kycklingens matsmältning i stort sett inte släpper ut någon metangas. Den behöver också mycket mindre foder, eftersom den växer upp på bara 5-6 veckor.

Storleken på boskapsuppfödningens klimatpåverkan beror i mycket på tiden det tar för djurens avkomma att växa upp. En ko ger ungefär en kalv om året. En sugga kan ge 20 smågrisar om året som fort växer upp. Längre tid för avkomman att växa upp, innebär större åtgång av foder, som i sin tur kräver mer gödsel och dieselolja för produktionen, förklarar hon.

Kan man inte motstå frestelsen av nötkött, så går det ändå att välja nöt som medför mindre växthuseffekt. Beroende på produktionsmetod kan det skilja en del.

Extensiv produktion med nötkreatur betande ute, som ökar i Sverige, är bättre än intensiv djuruppfödning. Visserligen är utsläppen av metan större då djuren lever längre, men utsläppen av koldioxid och lustgas är inte så stora, bland annat då det inte krävs konstfoder. Viktar man de olika växthusgaserna som koldioxidekvivalenter, pekar många undersökningar mot att extensiva system är något bättre.

Nötkött från kor som ingår i mjölkproduktion är bättre än nöt från enbart köttproduktion, har Christel Cederberg funnit vid sina studier.

Källor