De främsta forskarna i klimatförändring

Trots den sista tidens uppmärksamhet kring klimatförändringarna förblir de som forskar om detta ett anonymt släkte. Klimatfakta har sammanställt en översikt över de tio främsta forskarna inom detta område, deras arbetsområden och viktigaste resultat.

Urvalet av forskarna är gjort av Thomson Scientific som driver en bibliografisk databas över artiklarna i de 8 700 främsta vetenskapliga tidskrifterna. Thomsons metod för att välja ut forskarna beskrivs i slutet av artikeln.

1. John Mitchell

“Det handlar om enkla fysiska lagar—mer växthusgaser—mer uppvärmning” Mitchell, 2006

John Mitchell (bilden ovan) har sysslat med klimatforskning sedan 1973 då han anställdes på Hadley Centre vid Met Office, som är ett av de ledande centren i världen för klimatforskning och klimatmodellering. Sedan 2002 är Mitchell chefsforskare vid Met Office. Han är mest nöjd med sin forskning kring molns påverkan på klimatet och människans roll i klimatförändringen.

Mitchell var en av huvudförfattarna till IPCC:s första (1990), andra (1995), och tredje (2001) rapport om klimatförändringarna. Han deltog även som granskare i den fjärde rapporten (2007). IPCC är FN:s klimatpanel som sammanställer riskerna och konsekvenserna av klimatförändringarna.

Mitchell håller en mycket låg profil och det är svårt att hitta uttalanden och intervjuer med honom, trots att han är världens mest citerade klimatforskare. Istället verkar Mitchell föredra att redovisa sina åsikter indirekt via IPCC och sina vetenskapliga resultat.

2. Philip Fearnside

“Den globala uppvärmningen är ett sÃ¥dant enormt problem att alla tillgängliga resurser mÃ¥ste användas för att bekämpa den” Fearnside, 2006

Philip Fearnside forskar inom miljö och ekologi, och den mesta av hans forskning har handlat om avskogning och klimatförändring. Målet för Fearnsides forskning är att hitta sätt att ta till vara värdet hos den tropiska skogen utan att förstöra den.

De mest uppmärksammade av Fearnsides artiklar handlar om koldioxidutsläppen vid avverkning av regnskogen och Fearnside anser att IPCC överskattar förmågan att absorbera koldioxid hos den växtlighet som ersätter regnskogen vid en avverkning.

2002 visade Fearnside att utsläppen från vattenkraft är större än man tidigare trott, främst för att växthusgasen metan frigörs från vattnet när det passerar genom vattenkraftverkets turbiner. Artikeln har, kanske inte så förvånande, fått hård kritik från vattenkraftsindustrin.

3. Jim Hansen

“En uppvärmning med ytterligare 1 °C utgör en kritiskt nivÃ¥. Överstiger vi den sÃ¥ kommer vi troligen se förändringar som gör Jorden till en annan planet än den vi känner till i dag. SÃ¥dana förändringar blir oundvikliga om vi inte börjar begränsa utsläppen under nästa Ã¥rtionde.” Hansen, 2006

Jim Hansen forskar i globala klimatmodeller och förutsägelser över människans påverkan på klimatet. Hansen gjorde sig känd i USA när han redan 1988 inför kongressen vittnade att den temperaturhöjning som man redan då upplevde med 99% säkerhet inte bara var en orsak av naturliga variationer.

Sedan 2004 har Hansen hamnat i direkt konflikt med Bushs regering som han anklagar för att censurera hans vetenskapliga arbete. Hansen är en av världens främsta klimatforskare och är sedan länge chef för Goddard Institute, som är ett mycket respekterat center för klimatforskning. Efter påtryckningar från Vita huset kräver nu NASA, som kontrollerar Goddard Institute, att alla hans föreläsningar, artiklar, webbartiklar och intervjuer ska granskas och godkännas. Han får heller inte prata med journalister utan att en speciell övervakare är närvarande. Sådana restriktioner har inte drabbat Hansen sedan han började jobba på Goddard Institute 1967.

4. Ove Hoegh-Guldberg

“VÃ¥rt arbete har identifierat den globala uppvärmningen som det främsta hotet mot korallreven” Guldberg, 2006

Guldberg är en australisk forskare som intresserar sig för korallrev och hur miljöförändringar påverkar dem. Han var bland de första forskare som förklarade länken mellan korallblekning och den globala uppvärmningen. Nyligen förutsade Guldberg i en rapport för Världsnaturfonden WWF att 95% av Stora barriärrevet utanför Australien kommer att vara dött år 2050 på grund av uppvärmningen.

5. Makiko Sato

Makiko Sato är en riktig doldis och Klimatfakta har inte lyckats gräva fram mycket om henne, förutom de vetenskapliga artiklar som hon skrivit tillsammans med Jim Hansen. Hon gjorde sin akademiska grundutbildning vid universitetet i Osaka och doktorerade i New York 1978.

En uppmärksammad vetenskaplig artikel som Sato skrev tillsammans med Jim Hansen påpekade att på kort sikt kan det vara enklare och effektivare att fokusera på reduktion av utsläpp av växthusgaserna metan, HFC-134a och ozon än enbart på koldioxid. Detta eftersom dessa gaser ger en mycket kraftigare uppvärmande effekt än koldioxid per volymenhet samtidigt som de släpps ut i mindre mängder. Sato och Hansen beräknar att den farliga nivån av koldioxid i atmosfären som inte får överstigas är 520 ppm om man kan minska utsläppen av dessa övriga starkt koncentrerade växthusgaser, men endast 440 ppm om man fortsätter öka utsläppen av övriga växthusgaser i oförändrad takt. Eftersom det i praktiken kommer bli omöjligt att inte överstiga nivån 440 ppm är detta ett mycket viktigt och hoppfullt resultat.

6. Reto Ruedy

Även Reto Ruedy är en doldis vid Goddard Institute, men på honom finns det i alla fall en bild. Han har författat vetenskapliga artiklar sedan 1973, för det mesta tillsammans med Jim Hansen. Ruedy står aldrig som förstaförfattare till artiklarna vilket vi får tolka som att han är en av de forskare som snarare gör mycket av slitgörat, än står i rampljuset. Där ser vi istället sådana akademiska stjärnor som hans chef Jim Hansen.

7. Annette Menzel

“Den genomsnittliga Ã¥rliga tillväxtsäsongen hos träd har förlängts med 10,8 dagar sedan tidigt sextiotal. Denna förändring kan tillskrivas förändringar i lufttemperaturen.” Menzel, 1999

Annette Menzel är forskare vid Münchens tekniska universitet. Hon forskar om livscykelfaserna hos växter och vad de indirekt kan säga oss om klimatförändringarna. Hon är också en av huvudförfattarna till IPCC:s rapport från 2007.

Menzel har undersökt variationer i tidpunkten för druvskörden i Europa och funnit att sedan mätningarna började 1484 har man aldrig skördat druvorna så tidigt som under den europeiska rekordsommaren 2003. Hon har gjort en liknande undersökning för körsbärsblomningen i Kyoto, Japan. Dessa data varierar mer än druvskörden men även här har hon kunnat se att de sista årtiondenas genomsnitt för blomningen är tidigare än någon gång sedan 705.

Dessa resultat är viktiga eftersom det finns antecknade data om växters tillväxtfaser mycket längre tillbaka i tiden är vad det finns direkta temperaturmätningar.

8. Gian-Reto Walther

“Oavsett vilket ekosystem eller geografiskt omrÃ¥de man undersöker, sÃ¥ syns de ekologiska effekterna av den pÃ¥gÃ¥ende klimatförändringen allt tydligare” Walther, 2006

Gian-Reot Walther föddes 1970 i Schweiz och arbetar vid ekologiska institutionen på Bayreuths universitet i Tyskland. Hans mest uppmärksammade vetenskapliga arbete är en sammanställning av ett större antal vetenskapliga artiklar publicerade av andra forskare. Sammanställningen visar att oavsett vilket ekosystem eller geografiskt område man undersökte, så syns de ekologiska effekterna av den pågående klimatförändringen allt tydligare.

9. Eric Post

“FrÃ¥n polaromrÃ¥den till tropiska marinomrÃ¥den finns det nu rikligt med indikationer för de ekologiska effekterna av de klimatförändringar som sker” Post, 2006

Eric Post arbetar vid Pennsylvania State University. Hans forskning handlar om hur djur och växter i de nordligaste ekosystemen påverkas av klimatförändringarna.

En av hans studier visar att de årliga variationerna i antalet renar och myskoxar på Grönland är direkt sammankopplade, trots att djuren lever på motsatta sidor av Grönlands istäcke. Orsaken till detta är att de påverkas av samma variationer i klimatet.

10. Peter Cox

“Den naturliga buffert som för närvarande absorberar [en stor del av] vÃ¥ra koldioxidutsläpp kommer att vända sig mot oss och accelerera den globala uppvärmningen” Cox, 2006

Peter Cox forskar vid Hadley Centre i Storbritannien och modellerar det framtida klimatet, speciellt med fokus på hur växthusgaserna i havet och marken samverkar med de i luften.

Cox påpekar att Jordens landyta innehåller 3 gånger mer potentiell koldioxid än atmosfären och världshaven 50 gånger så mycket som atmosfären. Varje år omsätts 8 gånger mer koldioxid mellan atmosfären och landytan än de mänskliga koldioxidutsläppen. Små variationer i denna omsättning kan orsaka stora förändringar i atmosfärens koldioxidhalt och därför också avsevärt påverka växthuseffekten.

Dessa samband är mycket viktiga att förstå för att kunna förutsäga om och när så kallade positiva återkopplingar kan inträffa. Positiva återkopplingar skulle kunna leda till att växthuseffekten blir självförstärkande och ökar utom vår kontroll.

Coxs forskning tyder på att en sådan positiv återkoppling kan inträffa omkring 2050, då landytan börjar avge mer koldioxid än den absorberar.

Hur topplistan tagits fram

Urvalet av de främsta forskarna inom klimatförändring är gjort av Thomson Scientific som listar artiklar från 8 700 vetenskapliga tidskrifter. Dessa tidskrifter publicerar endast artiklar som innehåller någon vetenskaplig upptäckt och som faktagranskats. I sina artiklar citerar forskarna andra forskares artiklar för att underbygga sina egna slutsatser och de väljer då de artiklar som de tycker har den största auktoriteten och de viktigaste resultaten.

Därför kan man bara genom att räkna hur många gånger en viss artikel citerats få en ungefärlig uppfattning om dess vetenskapliga värde. Det Thomson Scientific gjort för att framställa sin lista är att se vilka forskare som fått det största antalet citeringar under perioden 1996 – 2006 inom området global uppvärmning. Detta är naturligtvis inte en felfri metod, men det är ett enkelt och objektivt sätt att ta fram en sådan topplista.

Forskning om klimatförändring

Forskning om klimatförändringar handlar om mycket mer än atmosfärens processer. Hela Jordens fysik, geologi och ekologi samverkar och påverkas av våra utsläpp av växthusgaser.

Modern forskning är för det mesta ett lagarbete och Hansens ständiga följeslagare Sato och Ruedy hamnar på listan som en konsekvens av att de sedan länge ingått i Hansens framgångsrika forskningslag.

Flera av dessa toppforskare gör påståenden om riskerna som går utöver de som IPCC gör (Fearnside, Hansen, Guldberg och Cox). IPCC representerar den minsta nivå som nästan alla forskare inom området kan enas om. IPCC:s klimatrapport är alltså ett mycket konservativt dokument och inte alls så kontroversiellt och radikalt som vissa debattörer vill göra gällande.

Förutom Jim Hansen, så håller samtliga av dessa ledande forskare i klimatförändring en låg profil i den offentliga debatten. För dem är växthuseffekten och klimatförändringarna sedan länge ett etablerat faktum. Deras forskning handlar nu om att avgöra hur kraftiga klimatförändringarna kommer bli, hur de kommer påverka oss och hur vi kan minska dem. Det är värt att tänka på att utan deras och tusentals andra forskares hårda arbete, hade vi inte haft en aning om orsaken till det gradvis allt märkligare klimat som vi redan börjat känna av och som vi kommer att få märka allt mer av.