De klimatvänligaste grönsakerna

Långväga transporter och växthusodling av frukt och grönsaker orsakar stora koldioxidutsläpp. Men utsläppen varierar mycket kraftigt, det kan skilja över tusen gånger i koldioxidutsläpp för olika sorters grönsaker.

I SVT:s Plus visade Annika Carlson-Kanyama från KTH på ett pedagogiskt sätt skillnaden i koldioxidutsläpp mellan olika grönsaker och frukter. Till de värsta miljöbovarna hör frukt och grönsaker som fraktats med flyg eller odlats i växthus under vinterhalvåret. Frukt och grönsaker som fraktats långt, men med båt eller lastbil var jämförelsevis mycket bättre och orsakade betydligt lägre koldioxidutsläpp. De frukter och grönsaker som orsakade minst utsläpp var de som odlats lokalt och på sommaren.

Nedanstående diagram visar några exempel (staplarna visar gram utsläppt koldioxid per kilo grönsak). Lägg märke till att de lokalt odlade morötterna orsakar 1800 gånger mindre utsläpp än den lokalt, men i växthus, odlade salladen!

Koldioxidutsläpp från olika grönsaker

Nedan listas några av de frukter och grönsaker som orsakar de värsta utsläppen:

  • Flygfraktat: sockerärtor, haricots verts, fikon, sparris, guava, passionsfrukt. Detta gäller endast de färska varianterna, ej torkat eller djupfryst.
  • Odlat i växthus: de flesta salladsblad, holländska och svenska tomater, holländska paprikor, svenska gurkor.

Detta är en förenklad lista; det hela är tyvärr mer komplicerat än så. Organisationen Livsmedels Sverige har gjort en mycket utförlig lista på vilka grönsaker som odlas var och hur. Det är mycket svårt för en vanlig konsument att säkert avgöra om en viss grönsak är växthusodlad eller inte, eftersom det varierar för grönsakstyp, tid på året och ursprungsland. Aubergine, till exempel, bör man undvika på sommaren men är ok på vintern! Frågan är hur vi som konsumenter enkelt ska börja göra dessa val när vi väl står i affären. En del är säkert tillräckligt engagerade och kunniga för att göra rätt val, men det gäller knappast det stora flertalet konsumenter.

Carlson-Kanyama föreslÃ¥r en lösning i Plus-inslaget. Hennes förslag gÃ¥r ut pÃ¥ att maten ska märkas med antingen ett grönt, gult eller rött märke efter dess klimatpÃ¥verkan. Rött används för de värsta miljöbovarna som flygfraktat och växthusodlat, medan grönt fÃ¥r märka till exempel lokalt sommarodlade grönsaker. Gult anger läget mittemellan, till exempel grönsaker importerade med lastbil eller bÃ¥t. Det är en smart och pedagogisk lösning och det lär nog fÃ¥ konsumenterna att förstÃ¥ vilket val de “borde” göra.

Men frågan är om det räcker för ett ändrat beteende? Kravmärkning känner de flesta till, men ändå är bara 2,6 procent av maten som säljs i Sverige ekologiskt odlad. Även om fler skulle engagera sig i den nya klimatmärkningen så kommer säkert en betydande andel av konsumenterna att ignorera uppmaningarna, oavsett de färgglada lapparna. Är det då rättvist eller effektivt att de klimatengagerade konsumenterna offrar sin passionsfrukt och sallad medan de ej klimatengagerade ska få frossa på som vanligt?

Uppenbarligen är det något annat som krävs. Grundproblemet är enkelt. Fossila bränslen är helt enkelt så billiga att det lönar sig att skicka grönsaker med flyg eller odla dem på vintern i växthus. I Sverige och Nederländerna växthusodlas paprika, tomater, salladsblad och gurka eftersom de är de populäraste grönsakerna. Minskar vi vår konsumtion av dessa börjar man odla någon annan grönsak i stället.

Den enkla lösningen är att höja priset pÃ¥ fossila bränslen. De som förbrukar fossila bränslen fÃ¥r bära en större del av kostnaden för de ekonomiska skador som deras utsläpp orsakar med sin klimatpÃ¥verkan. En sÃ¥dan prishöjning kan till exempel ske genom koldioxidskatt eller handel med utsläppsrätter. Flygfrakt är i dag befriad frÃ¥n bÃ¥de koldioxidskatt och utsläppsrättshandeln i Kyotoavtalet. Det finns ett speciellt undantag i skattereglerna för “energiintensiva” företag, till vilka växthusodlare räknas, som gör att de är helt befriade frÃ¥n energi- och koldioxidskatt. Med sÃ¥dana skatteregler är det inte konstigt att det slösas med fossila bränslen för transport och odling av grönsaker.

Som konsumenter har vi liten makt över denna situation, då vi har begränsad information om hur grönsakerna transporterats och odlats när vi står i affären. Som väljare har vi desto större makt: vi kan kräva lika regler för utsläppshandel och skatter för alla industrier. På sikt måste också dessa skatter långsamt öka om vi ska kunna åstadkomma de minskningar som krävs. Vi kan inte göra några undantag för energiintensiva industrier, det är ju där vi behöver spara mest. Ett ton koldioxid i atmosfären ger samma klimatpåverkan oavsett vem som släpper ut det.

10 thoughts on “De klimatvänligaste grönsakerna”

  1. Skon artikel. Det ar verkligen viktigt att klimatfragan borjar handla om en livsstils fraga och inte endast teknikforbattring och “adaptation”. Enkla markningar later utmarkt. Ar dock skeptiskt till att hoja bensinpriset. Som jag ser det finns det inga enkla losningar, det handlar framst om attitydforandring, vilket tar tid.
    Skriv pa!!!

  2. Fast artikeln riktade i första hand inte in sig på bensinpriset, utan på de skattelättnader som växthusodlarna och flygbolagen har jämfört med bilägarna.

  3. Kontentan är alltså att alla verksamheter som ger upphov till koldioxidutsläpp ska beskattas för detta. Flygbolag och växthusodlare bidrar inte på något vis till samhället på ett sådant sätt att de kan anses berättigade att släppa ut koldioxid billigare än andra.

    Är det något som ska ges skattelättnader så är det verksamheter och områden som leder till samhällets fortsatta ekonomiska stabilitet dvs uthållig försörjning av el och andra resurser.

  4. Någon form av energimärkning för att konsumenterna ska kunna undvika den värsta utsläppsmaten vore på sina plats. Säkert kommer någon av de stora kedjorna att införa sådan märkning. Tesco i Storbritannien har något sådant på gång. Koop i Sverige har länge varit framåt inom Krav-märkta varor, så därifrån kunde man ju förvänta sig ett initiativ. Tyvärr har låga matpriser haft väldig fokus under lång tid, så det kan tid innan en fråga om energimärkning kommer upp.

  5. Låga priser har alltid legat i fokus på alla områden, och kommer alltid att göra det. Marknadsekonomins funktion.

    Men i och med att allt blir mer invecklat och komplicerat så måste man börja tänka i så vida cirklar, i flera dimenioner över lång tid för att se vad som är verkligt lågt pris. Det är därför det tar tid. Mänskligheten håller hela tiden på och anpassar sig till en alltmer abstrakt och komplicerad värld där priser och annat inte längre är lika självklart och enkelt som det förut varit.

    Hela samhällen måste liksom ta ställning till saker och införa något som är dyrare än allt annat men som ser till att råvarorna inte sinar och i enlighet med tillgång och efterfrågan driver upp priserna.

    Det är abstrakt och komplicerat, det sjunker liksom inte in i sinnet lika lätt som gammeldags ekonomi.

  6. Låga priser har inte alltid funnits i fokus. Innan 94 hade lågpriskedjorna det mycket svårt. Visst i de flesta opinionsundersökningar svarade de flesta att låga priser var det viktigaste de kunde tänka sig, men i realiteten visade det sig att bekvämlighet var avsevärt viktigare.
    94 hände något! Hushållens disponibla inkomst sjönk. Tryggheten försvann och många insåg att allting inte kan värderas i enbart fritid utan nu gällde det att hitta bästa utväxling för matkronan. Lågprisbutikerna växte upp och även Ica och Konsum införde lågprisalternativ.
    Detta beteende lever i stort sätt kvar och det finns idag goda möjligheter att pÃ¥verka konsumtion mot miljövänligare riktningar genom att via skatter pÃ¥föra de “verkliga” kostnaderna för livsmedel.

  7. Börja beskatta företag som inte ger konsumenter något annat alternativ än bilen, när de vill handla hos dessa. Det gäller alla företag som tillhanda håller enstaka varor eller fordon på en geografiskt utspridd marknad, där bilen blir det enda möjliga transportmedlet. Se på problematiken med ständigt ökande trängsel, köer, och utsläpp, med att det inte görs något för att minska själva bilanvändandet.
    Dessa gigantiska privata marknadsplatser på Internet tillåts bara att växa och generera mer och mer biltrafik. Hur begåvat är det? Läs mer på http://www.privatmotormarknad.se

  8. den nya utmaningen är att äta “fattigmat” men ekologisk. Detta är det nya sättet. lägg ner denna kulinariska mani som kommit till sverige de senaste 15 Ã¥ren. visst, maten ser fräshare med en massa exotiska ingrediensier. men vi lever facktiskt i norden. lär er anpassning: potatis, gröt, säd, bönor, lök, morot, rotväxter….bla dÃ¥ har ni rÃ¥d att köra ekologiskt.

Leave a Reply to mikael Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *