Vilken nytta gör koldioxidkompensation genom trädplantering?

Foto: caribbSom privatperson kan man numera köpa tjänsten koldioxidkompensation. Säljaren utlovar att dina utsläpp kompenseras genom energibesparingar, förnybar energi eller genom trädplanteringar. Träd är dock en omtvistad metod, eftersom den långsiktiga effekten är högst osäker.

I takt med ökad medvetenhet om klimatfarorna med våra stora utstläpp av fossil koldioxid kommer också idéerna om hur skadeverkningarna kan dämpas. Personer med dåligt samvete för sina utsläpp, exempelvis långa flygresor eller mycket bilåkande, kan köpa lindring. Under senare tid har tjänsten koldioxidkompensation blivit allt mer uppmärksammad och det dyker upp allt fler aktörer som erbjuder tjänsten. I Sverige finns ännu bara en handfull företag när detta skrivs, men internationellt finns många fler. Ett annat sätt att kompensera klimatutsläpp är via köp av utsläppsrätter. Detta kommer Klimatfakta att ta upp i en kommande artikel.

Stefan Gössling, turismforskare vid Lunds universitet, har medverkat i en rapport där man granskat de organisationer som erbjuder frivillig koldioxidkompensation vid turistresor med flyg. Rapporten visar på stora skillnader mellan de olika aktörerna: hur utsläppen beräknas, vilka åtgärder som görs, prisnivåer och struktur på företagen. Utbudet är alltså ganska spretigt och ingen tjänst är den andra lik. Därmed är det svårt för köparen att jämföra vad man får för pengarna.

Stefan Gössling konstaterar att branschen saknar en gemensam standard som beskriver tjänsterna och garanterar trovärdigheten.

– I vår forskning föreslår vi en gemensam standard så att man kan jämföra olika företag. I nuläget är det ibland vilseledande, man köper något som inte ger en så stor koldioxidbesparing som man tror.

– Utan standard finns inget som ger trovärdighet. Kunderna måste ju veta hur företaget arbetar. Det skiljer mycket mellan företagen i branschen – en del är kommersiella och vill tjäna pengar, andra är icke-kommersiella.

Dock pågår flera olika initiativ för att skapa en standard, uppger Stefan Gössling. Det finns dock ännu ingen officiellt accepterad. I frånvaro av en standard och oberoende granskningar av företagen bör man hålla utkik efter projekt godkända av Gold Standard, anser Jessica Henryson som är författare till SNF-rapporten “Klimatneutrala företag”. Gold Standard är en kvalitetsmärkning för kompensationsprojekt, och den ställer högre krav på additionalitet (att reduktionen inte skulle blivit av utan projektet) och att projektet bidrar till utveckling i landet.

En viktigt fråga är om den köpta kompensationen verkligen ger en reduktion av koldioxid, konstateras i rapporten där Stefan Gössling medverkar. Det innebär bland annat att utsläppsreduktionen inte skulle blivit av utan det finansiella stödet. Exempelvis kan man då bara räkna vindkraftsinvesteringar om de inte hade byggts utan det ekonomiska stödet, och om motsvarande mängd el inte längre produceras med fossila bränslen.

Kompensationen sker oftast i utvecklingsländer, där det ofta finns stor potential för att effektivsera energianvändningen, eller ersätta fossila bränslen med förnybara energikällor. Trädplantering har dock blivit det klart dominerande inslaget.

Plantering av träd innebär att luftens koldioxid binds i den växande biomassan, vilket kallas kolsänkor. Trädplanteringen är dock kontroversiell, då den långsiktiga effekten är omtvistad. Stefan Gössling är i grunden positiv till trädplantering, men är ändå tveksam till om koldioxideffekten är tillräckligt säker för kunna tillgodoräknas som kompensation vid flygresor.

– Om det ska bli en koldioxidbesparing så måste träden stå kvar i minst 200 år. Det kan man inte lova när det gäller träd, eftersom skogen är viktig för lokalbefolkningens behov.

Stora trädplanteringar i utvecklingsländer för att kompensera koldioxidutsläpp innebär också att lokalbefolkningen måste stängas ute om de ska betraktas som hållbara. Det innebär begränsningar i dessa länder där behoven av förbättringar är stora, skriver man i rapporten.

En annan invändning är det väldiga markbehovet, anser Stefan Gössling. För att kompensera det globala fritidsresandet med flyg skulle det behöv as 30 000 kvadratkilometer mark för trädplanteringar om året. – Det innebär att på tolv år måste man plantera en yta motsvarande Sveriges. Stefan Gössling ser alltså större nytta i att koldioxidkompensationen görs via projekt som hjälper utvecklingsländerna att slippa beroendet av fossil energi.

– Om man istället satsar på etablering av förnybar energi, får man många positiva effekter. Om utvecklingsländerna kommer igång direkt med förnybar energi hjälper man dem att inte gör våra misstag med fossila bränslen.

Martin Persson är doktorand på avdelningen fysisk resursteori vid Chalmers. Han forskar på klimatfrågor och växthusgaser, kopplat till avskogning i tredje världen, och ser både för- och nackdelar med trädplanteringar.

– Jag ser två huvudsakliga fördelar, den ena är att det på kort sikt kan vara ett billigt sätt att minska utsläppen, de n andra är att trädplanteringar i fattiga länder kan ha positiva sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter, utöver upptaget av koldioxid. Det gäller dock främst småskaliga lokala trädplanteringar i samarbete med lokalbefolkningen, skriver Persson i ett e-posts var.

– Risken med trädplantering i större skala, för att minska utsläppen till en låg kostnad, är att det sker på ett sätt som ger negativa sociala och ekonomiska effekter för lokalbefolkningen.

Faran med småskaliga trädplanteringsprojekt är att det blir mycket svårare att garantera klimatnyttan eftersom det är osäkert om träden står kvar. Ytterligare en nackdel med trädplanteringar är att man binder upp marken.

– När skogen väl står där och inte längre tar upp någon koldioxid så kan man inte använda marken till något annat, exempelvis odling av bioenergi vars potential för att minska utsläppen av koldioxid är mångdubbelt större än potentialen för kolsänkor genom trädplanteringar.

– Risken med en storskalig satsning på kolsänkor är att man låser in sig i ett system som ger vinster på kort sikt, men som gör det svårare och dyrare att klara klimatutmaningen på längre sikt, avrundar Martin Persson.

Men trädplanteringen har sina förespråkare, som Mats Olsson, professor vid lantbruksuniversitet i Uppsala. Åtminstone om trädplanteringen ingår i ett genomtänkt system där koldioxiden har förutsättningar att bindas långsiktigt.

– Jag utgår från att träden planteras på mark där ingen skog växt tidigare, exempelvis jordbruksmark. Skogen binder kol upp till en viss ålder, sedan når den ett tak när kolförrådet inte ökar. När tillväxten planat ut ska skogen avverkas och användas främst som konstruktionsmaterial: för att bygga hus eller att tillverka möbler.

– Det innebär att många halvsyntetiska material kan ersättas. Trä som ersätter betong i byggnader sparar mycket koldioxid, säger Mats Olsson. De övriga delarna av träden kan användas som bränsle, men för koldioxidreduktion måste det bli som ersättning för fossila bränslen.

– Det är inget ont i att ta ned träden så länge de används istället för energi som inte är förnybar. Att lämna träden på platsen ger ingen koldioxidvinst på längre sikt, anser Mats Olsson. De dör, bryts ned och det bundna kolet frigörs som koldioxid.

– Då slutar det som ett nollsummespel, säger han. Mats Olsson ser i sammanhanget stora vinster om utvecklingsländer kan möta sina ökade energibehov med förnybar energi, där trädplanteringar har en roll.

– Idag står utvecklingsländerna för en liten del av världen s koldioxidutsläpp, men det ökar drastiskt. Om de kan odla och utnyttja förnybar energi kan de bryta denna trend.

Flygresor

Flygresor är väldiga klimatförstörare. Därför börjar nu reseföretag erbjuda koldioxidkompensation till sina kunder.

Alla resor med Via Latinas är klimatneutraliserade, och charterarrangören Apollo har nyligen börjat erbjuda tjänsten GreenSeat vilket innebär att kunden själv väljer om koldioxiden ska kompenseras.

Enligt Via Latinas hemsida är man först ute med att erbjuda klimatneutrala flygresor. Det görs genom ett samarbete med Climate Care, som är en internationell aktör inom koldioxidkompensation, eller “carbon offset” som det engelska uttrycket är.

Researrangören Apollo började erbjuda GreenSeat i mitten av februari, så man har ännu ingen uppfattning hur stor andel kunder som väljer detta alternativ.

Uppdatering 2007-03-19: Även Ving och SAS ebjuder frivillig koldioxidkompensation vid köp av resor.