Fördubblade utsläpp när importen räknas in

Svenskarnas koldioxidutsläpp kan vara betydligt högre än den officiella siffran sex ton per invånare. Inkluderas även importen kan det tillkomma upp till sex ton ton koldioxid. Det visar en studie gjord på uppdrag för naturvårdsverket.

I Sverige råder uppfattningen om att vi har brutit sambandet mellan ökad ekonomisk tillväxt och ökad energiförbrukning med påföljande ökande koldioxidutsläpp. Det brukar hänvisas till att vi haft en stadig ekonomisk uppgång, samtidigt som energitillförseln varit på ungefär samma nivå under många år.
Den slutsatsen bygger på att enbart räkna koldioxidutsläpp som sker inom Sverige. Man räknar inte med all produktion som idag sker utomlands i globaliseringens fotspår, men som via importen hamnar i vårt land.

Omfattningen av de svenska klimatutsläppen blir väsentligt större om man räknar med all den koldioxid som alstras i utlandet tack vare importen. Det visar studien som naturvårdsverket har beställt studien av avdelningen industriell ekologi vid KTH, Stockholm. Projektet har letts Annika Carlsson-Kanyama, bland annat i samarbete med SCB och universitet i Trondheim.

Det är insikten om att den ökande globala handeln utmanat de traditionella sättet att redovisa och deklarera koldioxidutsläppen. När mängder av varor importeras räcker det inte längre att bara räkna de inhemska svenska utsläppen, om man vill ha en rättvisande bild av de svenska utsläppen.

De hittills oredovisade koldioxidutsläppen kopplade till importen beräknas i studien till mellan 26 och 74 miljoner ton. De skilda siffror beror på olika beräkningsmodeller som använts, man har haft fyra olika metoder. Siffran 26 miljoner ton gäller om produktionen istället hade förlagts till Sverige. Man varnar dock att beräkningar tyder på att utsläppen kan kraftigt underskattas med enbart svenska data. Därför är sannolikt en högre siffra närmare verkligheten. Siffran 74 miljoner ton baseras på internationell statistik, som anges som delvis bristfällig.

Dessa siffror ska sättas i relation till de 35 miljoner ton koldioxid som orsakas av vår svenska produktion, när den har rensat från exporten. Lägger man ihop svensk produktion med importen stiger de samlade koldioxidutsläppen rejält, till mellan 57 och 109 miljoner ton om året, enligt de metoder som studien tillämpat.

Per innevånare skulle det innebära att vår konsumtion orsakar utsläpp mellan 6,3 och 12 ton koldioxid. Troligen är den högre siffran närmare verkligheten.

Var resultatet till importen en överraskning? Frågan går till projektledare Annika Carlsson-Kanyama:

– Det var första gången vi använde denna internationella databas för Sveriges import och mängden koldioxid blev större än förväntat.

Har våra koldioxidutsläpp flyttat utomlands i takt med den ökande utrikeshandeln?

– Utan tvekan är det så. Det ju uppenbart att exempelvis Kina ökar sina utsläpp kraftigt, delvis för att de satsat på produktion av varor för export.

Det har ju länge talats om att Sverige har brutit sambandet mellan ökad tillväxt och ökad energikonsumtion med tillhörande ökade klimatutsläpp. Säger studie att något om det sambandet?

– Man skulle kunna använda beräkningar av den typ vi gjort för att se om sambandet stämmer även då utsläpp från importen tagits med. Men det har vi inte gjort.

Kan man anta att det finns ett ungefärligt samband mellan importvolymen i kronor och mängden alstrad koldioxid? Har ni någon uppfattning om hur utsläppens mängd relaterade till importen utvecklats över tid?

– Det finns en nära koppling, men utsläppen beror också på hur mycket koldioxid som släppts ut för varje producerad enhet i importländerna. Utsläppsintensiteterna skiljer sig markant.

Studien visar att cirka 70 procent av de importrelaterade utsläppen sker inom EU-länderna. Olika delar av Asien står för ungefär 5–10 procent, lite olika beroende på hur man räknar. Av länder inom Europa som står utanför EU, så är det importen från Norge som sticker ut, där studien skattar utsläppen i storleksordningen 3,3 till 4,4 miljoner ton koldioxid.

Man har tittat på vilka varor som alstrar koldioxiden. Störst utsläpp ger importen av fordon, maskiner och elektronik med andelen 28 procent. Mineraler och metallprodukter står för 24 procent. Import av fossila bränslen och el har andelen 17 procent. Oljan står för 77 procent av dessa utsläpp, och sker i huvudsak i Ryssland, Venezuela och Norge.

Studien har även gjort en fördelning av koldioxidutsläppen på slutkonsumenternas konsumtion av olika varu- och tjänstegrupper. Transporter, rekreation, bostäder och livsmedel är de tunga posterna i denna redovisning. Transporterna är störst med närmare en tredjedel av utsläppen, därefter kommer bostäderna. Livsmedelsimporten, med drygt 20 procent av koldioxiden, är av allt att döma underskattad om dess totala betydelse för växthuseffekten ska framgå. Studien tar inte upp de övriga växthusgaserna (främst metan och lustgas) som alstras vid djuruppfödning och i jordbruket.

Studien visar att 87–89 procent av koldioxidutsläppen orsakas av slutkonsumenter i Sverige. Resten hör till den offentliga sektorns förbrukning.