Vad kan du göra för att rädda klimatet?

I massmedia ges ofta tips på hur man kan hjälpa till att minska klimatförändringarna. Men fokus är ofta på ganska små och oförargliga tips. Kanske är man rädd att skrämma bort läsarna om man ställer för stora krav på dem? Men sanningen är att ska du ändra dina utsläpp med mer än några få procent så krävs det betydligt mer än att du sparar på varmvatten, sopsorterar, slutar överdosera tvättmedel, frostar av frysen, installerar lågenergilampor, skriver på namnlistor, tittar på klimatgalor och slutar köpa mineralvatten.

Men på Klimatfakta stryker vi inte alltid läsarna medhårs. Till 2050 bör utsläppen av växthusgaser minska med mellan 50 och 100 procent för att undvika farliga klimatförändringar. I denna artikel listar vi 10 krafttag som du som privatperson kan välja ibland om du vill göra en markant skillnad på dina utsläpp av växthusgaser.

Minska ditt flygande

Flygresandet står fortfarande för en mindre del av koldioxidutsläppen men ökar mycket fort. Dessutom finns det tecken på att just flyg är ett extra skadligt sätt att förbränna fossila bränslen på genom den vattenånga som släpps ut på hög höjd och därigenom ytterligare bidrar till uppvärmningen.

En enda Thailandresa med flyg utgör en tredjedel av en typisk svensks årliga koldioxidutsläpp. Är du en flitig flygresenär kan du göra en stor skillnad genom att ändra dina resvanor.

Bli vegetarian

Världens köttproduktion generar mer utsläpp av växthusgaser än världens transporter. En radikal åtgärd är att avstå från kött som vi faktiskt inte behöver om man äter balanserat. De flesta grönsaker är betydligt klimatvänligare än kött men du bör undvika växthusodlade eller flygtransporterade grönsaker som orsakar mycket stora utsläpp.

Sedan 1990 har den svenska köttkonsumtionen per person ökat med otroliga 38 procent. En mindre drastisk åtgärd än att bli vegetarian är därför att helt enkelt äta som du (eller dina föräldrar) gjorde 1990. Man kan också bli vegetarian en dag i veckan.

Skaffa färre barn

Enligt FN så kommer 2005 års befolkning på 6,5 miljarder i världen öka med mellan 20 och 65 procent till 2050. Det säger sig självt att de kraftiga minskningarna av utsläppen som krävs blir svårare ju fler vi blir. Du kan dra ditt strå till stacken genom att skaffa färre barn. Skaffar du fler än två barn bidrar du till befolkningsökningen.

Bo mindre

Vårt boende står för en stor del av vår energiförbrukning. Det är naturligtvis bra att isolera och sänka innertemperaturen men de riktigt drastiska minskningarna åstadkommer du genom att flytta från en stor villa till en mindre villa eller från en villa till en lägenhet.

Köp mer tjänster

Flera av tipsen i denna artikel gör att du sparar pengar. Det gäller att se till att du inte använder de sparade pengarna till någon annan lika skadlig konsumtion, i så fall är inget vunnet. Genom att öka din konsumtion av tjänster vars kostnad till största delen utgörs av arbetskraft så säkerställer du att den andel av dina pengar som kan användas till energiintensiva produkter minskar. Exempel på tjänster med lågt energiinnehåll för privatpersoner är: restaurangbesök, kurser, massage, hemhjälp, hantverkare, bio och konserter.

Jobba mindre

Detta är kanske den mest heliga kon av dem alla. Det är bra att jobba helt enkelt. Men när allt fler har allt de behöver utom tillräckligt med tid, så borde ju den mest efterfrågade produkten vara tid? Den kan vi “köpa” av vår arbetsgivare genom att jobba mindre. Om vi jobbar mindre så tjänar vi mindre och vår klimatpåverkan minskar i ungefär samma utsträckning som våra inkomster.

Man behöver inte vänta på politiska beslut om kortare arbetsvecka. Föräldrar med barn under åtta år har rätt till deltid på 75 procent för båda föräldrarna. Även utan småbarn kan arbetsgivaren i vissa fall frivilligt gå med på en kortare arbetstid.

Bo på rätt ställe

Var vi bor har mycket stor inverkan på hur stort vårt behov av bilåkande är. Det sämsta stället att bo på ur ett klimatperspektiv är i en storstadsförort med dålig kollektivtrafik och långt till jobbet. I många fall leder ett sådant boende att bilen måste användas för alla resor till och från jobbet, att hämta barnen på dagis eller skola, alla inköp och så vidare.

Ett mycket energisnålare sätt att bo är i en småstad med nära till allt eller centralt i en storstad där man kan klara sig utan bil.

Engagera dig

Mänskligheten står nu inför den kanske största utmaningen någonsin. Vad är du bra på? Som entreprenör kanske du kan skapa morgondagens energisnåla lösningar? Som anställd kanske du kan våga ifrågasätta ditt företags slöseri med energi och resor? Som politiker kanske du kan våga utmana dina väljare med en realistisk vision om hur vi ska ta oss igenom detta? Det är du som bäst vet vad du kan göra. Det känns bättre att göra något än att bara sitta och titta på när det går utför.

Lär dina barn

Att minska utsläppen med 50 till 100 procent i en värld med ökande befolkning, ekonomisk tillväxt och en större andel rika är omöjligt med endast tekniska förbättringar. Våra konsumtionsvanor måste i grunden läggas om. På vilket sätt förbereder du dina barn för de framtida utmaningar de kommer att möta och gör dem till en del av lösningen?

Rösta rätt

Vi vill inte ha ett politisk system där vi tvingar folk till drastiska åtgärder så som de som listas i denna artikel. Däremot vore det mycket bra om vi hade ett politiskt system som uppmuntrar folk till rätt val. Så är inte fallet idag, i många fall motarbetar våra lagar och regler de förändringar som behövs:

  • Ränteavdrag för villaägare uppmuntrar till ett större boende
  • Skattebefrielsen pÃ¥ flygbränsle, lÃ¥g moms pÃ¥ inrikesresor, ingen moms pÃ¥ utrikesresor, tax-freehandel och bidrag till flygplatser uppmuntrar till ett ökat flygresande och flygfraktande
  • EU:s kraftiga jordbrukssubventioner sänker matpriserna och gör att vi kan öka vÃ¥r konsumtion av dyrare livsmedel som kött. Den ökade svenska köttkonsumtionen hänger ihop med inträdet i EU och de lägre köttpriserna som följde.
  • Det finns inget lagstöd för den som vill jobba deltid om man inte har smÃ¥barn
  • Höga barnbidrag uppmuntrar att vi skaffar fler barn
  • Stora motorvägsprojekt betalda av staten uppmuntrar bilÃ¥kandet
  • Stadsplanering som styckar städerna i separata omrÃ¥den för boende, jobb och inköp gör oss bilberoende
  • Skattebefrielse för växthusodlare och andra energiintensiva industrier uppmuntrar till energislöseri
  • Trots det varmare klimatet och de ganska höga skatterna pÃ¥ bränslen och energi ökar Sveriges totala energikonsumtion stadigt
  • Skyhöga skatter och arbetsgivaravgifter pÃ¥ arbete gör att vi konsumerar lÃ¥ngt mindre tjänster än vad vi skulle kunna göra. Här finns helt klart utrymme att flytta en betydande del av skattetrycket frÃ¥n arbete till energi.

Politikerna skulle alltså kunna göra mycket mer. Men det är vi som väljare som bestämmer vad våra politiker gör. Så länge som de flesta av oss väljer politiker efter vem som lovar just oss flest bidrag, förmåner eller skattelättnader så blir det inte de ändringar som krävs i vårt politiska system.

23 thoughts on “Vad kan du göra för att rädda klimatet?”

  1. Är åtgärderna rangordnade map klimatpåverkan? Har en känsla av att de flesta inte kan följa fler än ett par på sin höjd.

  2. Stelios: Nej. Det beror ju på hur individens nuvarande livsstil ser ut.

    Fick jag välja skulle jag nog se att de flesta tog “rösta rätt” pÃ¥ störst allvar sÃ¥ att vi kan fÃ¥ ett politiskt system som gynnar de som gör de rätta valen. Detta är ett politiskt problem som inte enbart kan lösas genom individuellt ansvarstagande. Däremot blir ju omställningen lättare ju fler som väljer att gÃ¥ före den politiska processen (som kommer att komma i gÃ¥ng förr eller senare eftersom klimatförändringarna tilltar).

  3. Tack för alla tips! I jämförelse med vad som komma skall om inget görs känns det rätt enkelt att följa alla tipsen!! Vill ocksÃ¥ addera tipset om att skrota din gamla bil istället för att sälja den när du köper en ny “snällare” bil eller allra helst slutar att köra bil helt. MÃ¥nga säger att de har “sält mitt gamla miljömonster till fördel för en bättre bil … men vem kör dÃ¥ din gamla? Vill ocksÃ¥ passa pÃ¥ att göra reklam för en annan sajt: http://www.maydayearth.se där vi försöker fÃ¥ igÃ¥ng (ännu?) en debatt om klimatförändringen där 90% av den eventuella vinsten av den eventuella annonsförsäljningen gÃ¥r till klimatfrämjande Ã¥tgärder, som just nu bestÃ¥r av bevarande av regnskog. Ju fler medlemmar vi kan samla dit, ju mer pengar till regnskogen! (I dag är vi bara 6 medlemmar – hjälp oss bli fler sÃ¥ att nÃ¥n kan tänka sig annonsera där!!).

  4. Hade just en diskussion med någon som läser livsmedelskunskap. Enligt denne fanns det en lärare som var lyrisk till ekologiska produkter, emedan en hävdade att det handlade om systematisk bedrägeri som inte ledde till mera ekologisk odling.
    Som jag ser det har båda fel. När jag köper ekologisk mjölk är det inte för att jag tror att det är ekologisk utan för att jag vill sända ut en signal om att ekologi är viktigt för mig. Sedan är det upp till lagstiftaren att ta bort bedrägeriet i systemet.
    I enhetlighet med detta tror jag att den viktigaste åtgärden är att agera så som om att rädda klimatet vore viktigt. Politiker (de som har en överlevnads instinkt) kommer att förstå detta och låtsas vara klimatvänliga åtminstone i en sådan utsträckning att vi har en bättre situation än om de inte skulle låtsas vara klimatvänliga.
    För varje individ gäller det inte att vara klimatvänliga i absolut form utan snarare i marginalen. Det vill säga se till att man gör en mindre klimatfientlig sak än i går, men i övrigt kan man fortsätta sitt klimatfientliga beteende. Till exempel beslutet att endast äta kött på helgerna kommer inte att tvinga folk till att bli vegetarianer, men att ge dem en möjlighet att fortsätta äta kött, samtidigt som de kommer att upptäcka att helgerna blir mera festliga när de skiljer sig från vardagen. Bestäm bara att göra en sak och fortsätt med det tills det blir en vana. När det är en vana, ge dig på nästa sak. I det stora kommer det att märkas även om individen tycker att det inte har någon effekt.

  5. Det som jag tror bör göras är att FN eller nÃ¥gon annan inbjuder till “strukturarkitäkttävlan”. Där de bästa förslagen förhoppningsvis kommer att visas pÃ¥ TV (eller Internet) för den miljard världen över som regelbundet tittar!
    Man kan dÃ¥ tänka sig en serie i mÃ¥nga avsnitt som exempelvis liknar “Hem till gÃ¥rden” och som kanske dÃ¥ avser 2020 – 2050. Där det det dÃ¥ visas av exteriörer, interiörer och revisita försöker gestalta hur man vill att ekologiskt hÃ¥llbara samhällen med exempelvis 0,2 – 1 hektar försörjningsomland bör designas. Problemet är kanske att hitta dem som vill finansiera de videofilmer som de olika teamen av “Strukturarkitekter”, “Samhällsdesigner”, “Framtidsarkeologer” m.fl. vill visa upp. Förslagen bör sedan kunna uppdateras, förnyas, modifieras och kompletteras till dess att entreprenörer med gemensamma preferenser börjar simulera och bygga nÃ¥gonstans enligt nÃ¥got av förslagen. NÃ¥got som troligen är önskvärt är ruralisering liknande det som Folke Gynter förslÃ¥r. Att fler och fler flyttar ut och bosätter sig i villaomrÃ¥den längs tillfartslederna. Där det dÃ¥ finns gÃ¥rdsbutiker mm. som bör kunna tillgodose upp till kanske 80 % av de dagliga försörjningsbehoven. Samtidigt bör det finnas exempelvis balktrafiksystem in till städerna sÃ¥ att det inte behövs bilar mer än kanske i form av bilpooler. Samtidigt bör man kunna bygga upp en hyres-/leasing-poolstruktur som komplement till köp av alla utrustningar som mesta tiden bara finns i beredskapsförrÃ¥d om var och en köper. De företag som hyr ut har dÃ¥ anledning att teknikupphandla utrustningar som kanske hÃ¥ller tio ggr sÃ¥ länge. Det som avropsavtalas med “underleverantörerna” är dÃ¥ bara monterbara standarddelar och moduler. Delarna, modulerna och fästelementen kan dÃ¥ konstrueras sÃ¥ att samma “saker” kan användas till mÃ¥nga olika utrustninar. Används varje utrustning omväxlande av tio användare innan delarna Ã¥tervinns sÃ¥ behöver kanske bara tiondelen sÃ¥ mycket tillverkas världen över i jämförelse med nu… osv…

  6. I föregÃ¥ende inlägg skrev jag i hastigheten fel! Rättelse: HÃ¥ller prylarna 10 ggr sÃ¥ länge och används de av 10 olika användare istället för en enda, sÃ¥ behöver bara hundradelen sÃ¥ mÃ¥nga utrustningar tillverkas, och “underleverantörerna” bör kunna tillverka homogena delar och moduler i stora serier helt automatiskt med sÃ¥ lite mänsklig medverkan som möjligt. Leveranserna av “platta paket” till de användarnära monterings-/uthyrnings-hallarna bör kunna ske med järnvägscontainrar. Containrarna returneras sedan med demonterade, sorterade och Ã¥tervunna delar för reproduktion och recirkulation i kretslopp. Det som mÃ¥nga av de som flyttat ut längs tillfartsledena sysslar med är att erbjuda attraktiva upplevelse- och friskvÃ¥rdanläggningar under sommarmÃ¥naderna för de stadsboende. PÃ¥ hösten sÃ¥ gör man som flyttfÃ¥glarna. Man tar skörd, slakt- och jakt-objekt med sig pÃ¥ stora segelbÃ¥tar och kryssar längs strandlinjen söderut under nÃ¥gra mÃ¥nader och har en andra bostadsort i sydliga nejder. När vÃ¥ren nalkas sÃ¥ tar man sydskörd, slakt och jakt och tusentals segelbÃ¥tar kryssar under nÃ¥gon mÃ¥nad Ã¥ter till nordländerna… Detta var alltsÃ¥ ett av kanske hundratals olika förslag. Sedan fÃ¥r man se om nÃ¥got av förslagen uppfattas som attraktivt av nÃ¥gra av de miljarder som tittar pÃ¥ filmerna.

  7. Med hänvisningar till mitt föregående inlägg!

    En del av dem som flyttar ut längs tillfartslederna bör även kunna syssla med hampaodling och kolning! Kanske särskilt om 10 000-tals båtar exempelvis kryssar Amazonas-områden på vintern!

    Läs följande citat, och artikel:
    “… Den som släpper ut koldioxid fÃ¥r betala ungefär 90 öre per kilo. Om man slussar dessa ören till den som uthÃ¥lligt kan binda motsvarande mängd i biomassekol i matjorden sÃ¥ skulle det bli 3 300 kronor per ton. En lyckad odling, av t.ex. industrihampa, kan ge upp till 20 ton torrsubstans per hektar. Omvandlat till kol motsvarar det Ã¥tminstone 6 ton biomassekol per hektar. En ’negativ’ skatt pÃ¥ 90 öre per kilo koldioxid skulle kunna ge uppemot 20 000 kronor per hektar om det slussades till odlaren/kolaren. Till detta kommer vad man kan göra av de värdefulla pyrolysgaserna…”
    http://www.ecoprofile.se/20_670_Hur_man_gor_nagot_at_koldioxidproblemet.htm

  8. Med utgångspunkt från ovanstående koncept så bör det kanske finnas dem som är tillräckligt kreativa och fantasifulla för att medverka till att skriva manus till videofilmserier där man sedan försöker få tv-producenter intresserade för att medverka!

  9. Att rädda klimatet kräver först att det behöver räddas. Jag vet att det är som att svära i kyrkan pÃ¥ denna site, men tecknen i den aldrig sinande strömmen av vetenskapliga artiklar visar försiktiga spÃ¥r av tveksamhet. “Den naturliga variationen större än vad man trott”. “Avsmältningen i Arktis och pÃ¥ antarktis halvö (OBS! Inte resten av kontinenten) kan förklaras av kraftiga vindar.” “Aerosoler har inte positiv feedback i klimatsystemet”. “Globala temperaturen kan inte definieras och har ett osäkert värde” osv. Osäkerheten är mycket större inom vetenskapen än vad IPCC ger sken av. Särskilt under 2006 fram till nu har mÃ¥nga nya rön gjort att allt fler tvivlar pÃ¥ att klimatförändringarna kan pÃ¥verkas i nÃ¥gon grad alls. AlltsÃ¥ handlar allt detta om politik, inte om vetenskap. Viktigt därför att tala om vilken agenda man har; skall CO2 utsläppen minskas med 50-100% sÃ¥ innebär det en total nedmontering av den generella välfärden. De s.k förnyelsebara energikällorna kommer aldrig ens teoretisk att stÃ¥ för mer än c:a 20% av världens energibehov. Denna siffra är dessutom utopisk. Resten blir kärnkraft, vattenkraft och KOL.

    Till sist; om man säger att man vill förhindra klimatförändringar, dÃ¥ mÃ¥ste man ocksÃ¥ definera vilket som är det ideala klimatet. Se er om i världen och titta historiskt; klimatet är knappast “rättvist”!

  10. Med dagens diskussion om klimatfrågan vill jag komma med några förslag som säkert kommer att reta många. Det skulle reta mig om jag inte hade blivit informerad i media om hotet mot klimatet.
    Jag tycker att politikerna och staten kommer med lagar och annat för att hindra oss köra bil. Ett populärt sätt är att höja bensinpriset som slår mycket orättvist. Trots höjningar så fortsätter folk att köra bil.
    Mina förslag skulle göra mycket mera än allt annat. Förbjud biltävlingar av alla slag. Uppvisningar med monsterbilar är väl ett väldigt energislöseri, helt i onödan. Snacka om hot mot klimatkatet!
    Förbjud alla bilmässor med bilar, inte bara sportbilar i miljonklassen utan alla benslukande monster.
    Kom med krav till biltillverkarna att sluta med att byggs bensinslukande sportbilar med hastigheter upp mot 300 kilometer i timmen. Var i vårt land och i andra länder får man kör så fort? Dessa bilar uppmanar även till lagbrott!
    Förbjud all reklam för bilar! Vi har i Sverige förbjud mot alkoholreklam och mot tobak för att båda dessa är ett hot mot folkhälsan. Nu säger politikerna att biltrafiken är ett hot mot klimatet! Så då är konsekvenserna av detta.
    Innan alla sportbilsfantaster sätter bensinångorna i halsen vill jag säga. Jag har varit mycket intresserad av biltävling av alla slag och har varit ägare till Porschebilar. Världens bästa sportbil! Men vi måste se verkligheten!
    Sedan ska biltillverkarna även med lagliga medel om det behövs. Få biltillverkarna att bara tillverka bilar som kan köra med gälland hastigheter. Det går att elektroniskt styra bilarna till detta. Ge uppfinnaren Håkan Lanz fria händer! Han har väl haft förslag med att med elektroniska hjälpmedel utmed vägarna styra bilarna att bara köra lagligt?
    Gör en tävling bland uppfinnare och andra, internationellt, för att få fram alternativa drivmedel. Utan att bry sig om de multinationella oljebolagen. Allt detta är väl något för Al Gore, FN och alla miljöorganisationer. Inklusive de mest rabiata miljöfanatikerna! Gör er insats, inte med att stoppa trafiken i städerna genom att sitta i gatukorsningar som bara gör ilskan bilförare. Utan med konstruktiva för slag till åtgärder.

  11. Bara en massa lögner!Det finns ingen uppvärming! Det finns inga bevis för at vi står för den sk ökningen heller! Läs på läs rätt skriv rätt!

  12. Ni skriver att om man skaffar mer än 2 barn sÃ¥ bidrar man till en befolkningsökning. Det kanske skulle nyanseras, och är lite väl inriktat pÃ¥ ett “generationstänkande” (och även dÃ¥ är det inte korrekt eftersom inte alla barn överlever till vuxen Ã¥lder). Det som ger befolkningsökning är inflöde av nya människor kontra död. Det är fullt möjligt att man bidrar till en befolkningsökning, Ã¥tminstone temporärt, genom att skaffa enbart 1 barn, och det är inte alls säkert att man bidrar till en befolkningsökning om man skaffar mer än 2 barn. Tex sÃ¥ var befolkningstalen relativt stationära under förhistoriskt tid trots att man skaffade mÃ¥nga barn, och den befolkningsökning som ofta sker i u-länder beror ffa pÃ¥ en förbättrad överlednad i kombination med att folk fortsätter skaffa mÃ¥nga barn.

  13. Jan Lindström gör mig förfärad. Som en person som följt debatten och läst en del i frågan, förefaller JLs citat vara väldigt underliga. Jag har inte sett många artiklar som hävdar det som JL påstår. Genomgångar av vad de forskare som sysslar med frågan anser, visar en betydande konsensus och det finns t.o.m. forskningsrapporter som visar att det finns en betydande konsensus i frågan. Jag tror JL misstar ett inom forskarvärlden normalt lågmält uttryckssätt samt naturvetenskaplig metodik för att vara något annat.
    Forskning har i allmänhet svårt att BEVISA teser, och bygger snarare på att motbevisa dessa. Det är sällan ett experiment kan visa en viss tes, men det kan ge stöd för tesen eller möjligen kullkasta den.

  14. ref 15.

    Jag har själv bakgrund i forskarvärlden även om klimatmodellering inte är min inriktning. PÃ¥ mitten av 80-talet forskade jag i aerosolmodellering. “Konsensus” är ingen drivkraft inom vetensakpen och helt irrelevant. Det räcker att en enda forskare har rätt. Hur vet man vad som är rätt? Jo, hypoteserna utmanas hela tiden. Men det är inte tillÃ¥tet inom klimathysterin. Hypotesen har flera brister och den gÃ¥r inte att verifiera pÃ¥ mÃ¥nga punkter. Jag har läst IPCC:s rapporter frÃ¥n 2001 och framÃ¥t. Men till skillnad frÃ¥n mÃ¥nga andra tyckare, har jag ocksÃ¥ läst de peer-review artiklar som inte platsade som referenser i IPCC:s “cherrypicking”. Glöm inte att det redan i IPCC:s program stÃ¥r att man sammanställer resultat frÃ¥n klimatforskningen som STÖDJER hypotesen. Det är bara parapsykologer annars som fÃ¥r hÃ¥lla pÃ¥ sÃ¥. Dessutom handlar det inte om 2500 forskare som det pÃ¥stÃ¥s utan snarare 3100. Det intressanta är dock hur mÃ¥nga som är klimatforskare. De allra flesta är rena byrÃ¥krater, sociologer, ekonomer. Antalet klimatforskare som bidrog till rapporten är mycket fÃ¥. NÃ¥gra av de s.k. “lead-authors” dvs. de som bestämmer sluttexten är helt avlönade av Greenpeace (!). Detta är inget förtal eller ens nÃ¥gon hemlighet. Kom inte och pÃ¥stÃ¥ att IPCC är neutrala eller unbiased. Det finns en politisk agenda. Titta pÃ¥ hur den senaste rapporten skrevs. Slutsatserna skrevs först. Sedan skrevs det vetenskapliga underlaget. Men ni behöver inte tro pÃ¥ mig. Kolla med IPCC själva.

    Alla AGW-troende: det borde inte vara farligt att utmana hypotesens svagheter vetenskapligt. Antingen stärkts hypotesen eller så faller den ihop. Jag tror själv på det sistnämnda. Artiklar fr.o.m 2006 och framåt pekar som sagt alltmer på att den naturliga variationen är mycket större än tidigare trott. Arktis kan förklaras inom de naturliga gränserna. Glaciärernas tillbakadragande är ett typexempel på cherrypicking. Det finns 1000-tals glaciärer men man lyfter fram de som stödjer hypotesen. Sedan slänger man in 1 eller 2 som växer för att inte framstå som helt biased. Det är nämligen så att glkaciärers tillväxt/tillbakadragande har med många fler faktorer än temperatur att göra.
    Vad gäller den globala temperaturen så har den stått stilla nu i 10 år. Vi behöver ytterligare 20 års stillastående eller nedaågående för att kunna säga att AGW-hypotesen var fel. Mycket tyder dock på det. Senaste nytt är att oceantemperaturerna uppvisar en sjunkande trend de senaste 5 åren. Ingen vet varför. Jag litar bara på data i dessa sammnhang och just nu säger de mig att man INTE kan dra några slutsatset åt något håll. Däröfr ska vi inte slänga iväg biljoner på något som kanske visar sig vara helt bortkastat och hursomhelst står vi inte inför en katastrof. Orkaner, översvämningar, torka och kyla kommer att fortsätta med eller utan vår påverkan och även om hypotesen skulle hålla skulle vi aldrig kunna veta vad för slags variationer i klimatet vi skulle undvika. Angående konsensus, se nedanstående enkät
    http://unrealclimate.blogspot.com/2008/03/koncensus.html

    Jag delar slutsatsen i enkäten om hur uppfattningarna fördelar sig:

    detta är min högst personliga uppskattning genom de kontakter jag har med denna forskarvärld: c:a 40 % tror på AGW-hypotesen, 25% tror inte alls på den, resten tror på en blandning av naturlig och AGW-påverkan. Vilken påverkan som är störst varierar från fall till fall.

    Ytterat få tror verkligen på något katastrofscenario. Klimatförändringarna har skett tidigare, lika snabbt och till ännu högre temperaturer. Vi anpassade oss (utan SUVar).

  15. ref #15 igen. titta på nedanstående referat av en peer-review artikel i Energy & Environment;

    http://www.worldclimatereport.com/index.php/2008/02/11/a-2000-year-global-temperature-record/#more-307

    Denna lÃ¥gmälda artikel slÃ¥r sönder “hockey-klubban” en gÃ¥ng för alla. Den visar den medeltida varma perioden som IPCC INTE vill erkänna. Den visar ocksÃ¥, det jag pÃ¥stod, det har varit varmare förr och utan SUV:ar. Innan man kan förklara detta sÃ¥ kommer jag inte att tro pÃ¥ AGW-hypotesen. Artikeln har förbisetts med total tystnad frÃ¥n RC (Real Climate.org) där nÃ¥gra av de tyngre alarmistforskarna huserar. Worldclimatereport (skeptisk forskarsida) har lyft fram den men konstaterar att den inte främjar AGW-buskapet alltsÃ¥ kommer man att ignorera den trots att artikelns författare oomtvistat är en mycket kompetent klimatforskare och (tyvärr för somliga) INTE köpt av Exxon eller motsv. Jag skulle kunna ge förslag pÃ¥ mÃ¥nga fler s.k. peer-review artiklar som dissikerar bevis efter bevis. Förmodligen har ingen som läser detta hört talas om det. I Sverige finns ingen debatt nämligen. Med debatt brukar man mena att alla sidor kommer till tals. Det tycks bara vara “klimatfakta” som tillÃ¥ter det och heder Ã¥t denna sida för det!

  16. Att vara skeptiker är bra. Flera i denna debatt tar klimathotet med skepsis och skriver att de är bra pÃ¥lästa och ger sken av att därmed veta bättre än andra. Själv är jag skeptisk till skeptikerna och undrar varför de har sÃ¥ svÃ¥rt att se det som idag (Aug 2008) 99% av forskarvärlden är överens om. nämligen att de antropogena utsläppen av växthusgaser hotar att driva planetens klimat över s.k. tippingpoints vilket sannolikt fÃ¥r katastrofala följder för allt liv pÃ¥ jorden. Istället sätter de tillit till forskare som t.ex. Patrick J. Michaels utan att inse det faktum att mannen fÃ¥r pengar frÃ¥n olje- och kolindustrin (http://www.sourcewatch.org/index.php?title=Patrick_J._Michaels). Kära skeptiker, hur är det med din egen källkritik egentligen Jan Lindström som hävdar att worldclimatereport inte är köpt av “exxon eller motsv”? Dessutom undrar jag över logiken i resonemanget att om den globala uppvärmnineg har naturliga orsaker sÃ¥ ska vi inte göra nÃ¥gonting. huh, hur var det nu igen? TvÃ¥ gÃ¥nger tidigare i planetens historia har naturliga orsaker varit pÃ¥ vippen att utplÃ¥na allt liv pÃ¥ planeten. Ska vi lÃ¥ta det hända en gÃ¥ng till om vi kan förhindra det – knappast, det skulle ju vara oerhört korkat eller hur…

  17. Pressar man privatpersonen för mycket sÃ¥ är det mÃ¥nga som gömmer sig bakom att “det ändÃ¥ inte är nÃ¥gon idé” och sÃ¥ fortsätter man bara leva som man alltid har gjort! Men självklart önskar man att alla kunde ta lite mer ansvar…Jag bloggar om mina tankar kring miljö pÃ¥ http://miljotank.se

  18. En uppmärksam läsare påpekade att köttkonsumtionen inte ökat med 60% sedan 1990, utan med 38%. Ett slarvigt räknefel av mig. Artikeln är rättad.

  19. Vad roligt att nÃ¥gon skriver om köttkonsumtionen istället för alla fjolliga “byt till dem här lamporna..”. Ingen verkar fatta att köttet är en av dem viktigaste delarna i kampen mot en bättre värld. Och till alla er som inte tror att växthuseffekten är verklig – vakna! Självklart kan det finnas en del av uppvärmningen som sker pÃ¥ naturlig väg, men vi människor pÃ¥skyndar den nÃ¥got enormt vilket gör att inga djur hinner anpassa sig. Processen med alla djur som dött ut och hÃ¥ller pÃ¥ att dö ut snabbas upp, till ca 1000 ggr snabbare än vad som är naturligt. Och det är inte bra!

Leave a Reply to unohansson Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *