Risk för mycket stora höjningar av havsytan

Det har skrivits flitigt om IPCC:s klimatrapport för 2007 i media under våren och sommaren. En av de allvarliga riskerna som rapporterats är höjningen av havsytan och enligt bland annat DN så ”beräknar IPCC att havsytan under de närmaste hundra åren kommer att stiga med mellan 18 och 59 centimeter, beroende på hur mycket koldioxid vi släpper ut.”

Det är dessvärre en felaktig tolkning av rapporten, man kan inte läsa rapportens siffror som en övre gräns, havsytan kan komma att stiga betydligt mer än så.

Alla faktorer har inte räknats med

Det som är viktigt att förstå är att IPCC, FN:s klimatpanel, anger siffran 18 till 59 centimeter givet en rad förenklingar, varav den viktigaste är att man inte tagit hänsyn till det ökade isflödet från Antarktis och Grönland som väntas uppstå i takt med att värmen ökar. IPCC säger själv i en fotnot att “vår förståelse av dessa effekter är för begränsad för att uppskatta deras sannolikhet eller för att ange en övre gräns för höjningen av havsytan.”

Detta är ett bra exempel på hur kommunikationen mellan forskare och allmänheten via media kan misslyckas. Strikt vetenskapligt sett har inte IPCC gjort något fel, man har angett ett omfång för höjningen av havsytan och talat om att man inte räknat med vissa saker. Men media måste försöka presentera nyheterna på ett begripligt sätt, och de kan inte gärna uppfinna sina egna siffror, därför får de siffror som anges duga. Konsekvensen blir att allmänheten oundvikligen kommer att tolka 59 centimeter som en övre gräns, fastän IPCC uttryckligen sagt att det inte är en övre gräns.

Smältvattnets effekter

Att smälta is är en enkel fysikalisk process som forskarna förstår mycket väl och de kilometertjocka lagren av is på Grönland och Antarktis bör ta tusentals år att smälta. Men de sista åren har man fäst allt mer uppmärksamhet på hur smältprocessen kan ändras av de stora mängder smältvatten som bildas. På somrarna bildas smältvatten på istäckena som borrar sig ner genom istäcket och försvagar det för att till slut hamna under istäcket där det fungerar som ett smörjmedel för det glaciärliknande flödet av is mot havet. Forskarna saknar i dag bra modeller för hur smältvattnet påverkar issmältningen.

Att smältvatten kan ha dramatiska konsekvenser för hur is smälter demonstrerades när Larsen B is-shelfen i Antarktis kollapsade och försvann under några dagar i februari till mars 2002. Larsen B shelfen var ett 14 000 år gammalt flytande istäcke som sträckte sig ut från Antarktis och täckte en yta lika stor som Gotland. Forskarna visste att Larsen B var hotad, men att kollapsen kunde ske på bara några dagar var helt oväntat. Orsaken var smältvattnet som hade borrat sig ner genom isen tills den var helt perforerad och snabbt kunde brytas isär.

Det är bland annat smältvattnets accelererande effekter på issmältningen som IPCC har bortsett från när de anger 18 till 59 centimeters höjning av havsytan om hundra år.

Vad är då en rimlig övre gräns?

Men ur samhällets perspektiv kan vi inte bara bortse från vissa risker, även om de är oklara. Frågan är vad som är en rimlig övre gräns för höjningen av havsytan vid fortsatt god ekonomisk tillväxt och flitig användning av fossila bränslen? Det måste vi ha ett svar på för att kunna avgöra vilka åtgärder och kostnader som är försvarbara för att bromsa klimatförändringarna.

Det visar sig att uppskattningen av den övre gränsen skiljer sig kraftigt mellan olika forskare även om den i samtliga fall är betydligt mer än 59 centimeter. Om vi börjar i den mer konservativa ändan så anser fysikern Andrew Weaver som deltog i IPCC att den övre gränsen för havsytans höjning är en meter.

Något mer vågad är Stefan Rahmstorf som i en artikel i Nature sätter den övre gränsen till 1,4 meter. Rahmstorf som också deltog i IPCC är tillsammans med ett antal andra istäckesexperter missnöjd med IPCC:s siffror som den anser bortser från vissa risker. Rahmstorf har också skrivit en bra men svårgenomtränglig artikel för Realclimate där han förklarar exakt vad som IPCC utelämnat i sina beräkningar.

Jim HansenMen det finns de som vill gå betydligt längre än så. Klimatforskaren James Hansen (bilden till vänster) anger inte ens någon övre gräns utan anser det nästan säkert att havsytan kommer att stiga minst flera meter under de nästa hundra åren om inte åtgärder vidtas. En sådan höjning vore katastrofal och skulle helt eller delvis täcka åtskilliga av de största städerna i världen med enorma kostnader och lidande som följd. Hansen kan tyckas extrem men han är en av de absolut främsta klimatforskarna och vågade redan 1988 offentligt säga att man med 99 procents säkerhet kunde se effekterna av den globala uppvärmningen, vilket nu är helt accepterat inom forskarkåren.

Som stöd för sitt påstående pekar Hansen bland annat på att det finns geologiska data för flera tillfällen när istäckena smält betydligt fortare än IPCC:s prognoser. För till exempel 14 000 år sedan, orsakade smältande istäcken att havsytan steg 20 meter på 400 år. För att hitta en geologisk period som var varmare än nu får man gå tillbaka en miljon år då det var ungefär en grad varmare än nu. Havsytan var då omkring 25 meter högre än nu. IPCC förutsäger en temperaturhöjning på minst 3 grader detta århundrade vid fortsatta utsläpp av växthusgaser.

Uppskattningarna av hur mycket havsytan i värsta fall kan komma att stiga detta århundrade varierar alltså kraftigt, från en meter till åtskilliga meter. Oavsett vilket så är det betydligt mer än de 59 centimeter som rapporterats i media. Det är också viktigt att komma i håg att havsytan kommer att stiga även efter 2100 om inte åtgärder vidtas. Skillnaden i forskarnas uppfattningar handlar främst om hastigheten i avsmältningen. Att fortsatta utsläpp av växthusgaser förr eller senare leder till åtskilliga meters höjning av havsytan är inte speciellt kontroversiellt.

Två olika synsätt

Men det går också att också skönja en konflikt mellan två olika synsätt hos forskarna. Det ena synsättet är det fysikaliska som IPCC till stor del representerar där man försöker förutsäga det framtida klimatet med sofistikerade modeller som körs i datorer för att på så sätt förutsäga vad som kommer att hända. Det ger exakta resultat under förutsättning att modellen är korrekt men om modellen baseras på felaktiga antaganden kan resultaten bli helt fel.

Det andra synsättet är det geologiska synsättet där man istället tittar på Jordens geologiska historia och baserar sina prognoser på vad som hänt under tidigare temperaturvariationer. Fördelen är att man baserar sina antagande på saker som faktiskt hänt i verkligheten och inte bara i en modell. Nackdelen är att det geologiska datat ofta är betydligt osäkrare så förutsägelserna blir mindre precisa än med de fysikaliska modellerna. Även om James Hansen är en fysiker så lägger Hansen större vikt vid det geologiska datat än vad IPCC gör och kan därför sägas representera det geologiska synsättet.

Politisk styrning

Men det kan också finnas annat än vetenskapliga meningsskiljaktigheter som bidrar till den stora spridningen i uppskattningarna. Hansen pekar på att det i USA finns ett kraftigt politiskt motstånd mot forskare som uttalar sig för öppet om farorna med klimatförändringarna. Från ett svenskt perspektiv kan detta tyckas som paranoia men en aktiv politisk styrning av forskning inom politiskt känsliga områden sker i USA en långt större utsträckning än vad som framgår i svensk media. Organisationen Union of Concerned Scientists har samlat över 10 000 underskrifter av forskare, varav 52 nobelpristagare, mot den politiska styrningen av forskningen i USA. Som chef för NASA:s klimatforskningsinstitut och en mycket diger meritlista har Hansen en position som få andra att våga tala om risker som inte redan är väletablerade och allmänt accepterade. Även forskare inom IPCC upplever att deras resultat blir politiskt styrda, vilket Klimatfakta skrivit om tidigare.

Framtiden

Det går alltså inte att säga precis hur mycket havsytan kan komma att stiga under de kommande hundra åren vid fortsatta utsläpp. Vad som är helt säkert är att IPCC:s siffra på 59 centimeter och som rapporterats i de flesta media är otillräcklig som en övre gräns. Snarare bör denna gräns sättas någonstans mellan en meter och åtskilliga meter, beroende på vilka forskare vi väljer att lita på. Med tanke på det politiska tryck som forskarna utsätts för är det inte helt lätt att avfärda Hansens alarmerande varningar som för extrema. Om vi vill vara säkra på att undvika mycket katastrofala höjningar av havsytan måste vi inom ett decennium börja med långt kraftigare nedskärningar av utsläppen än vad som nu planeras för.

Källor

19 thoughts on “Risk för mycket stora höjningar av havsytan”

  1. Det är bra att sådant här kommer fram. Hittintills har jag känt en viss trygghet i att jag bor mer än en meter över havet. Upp till tjugo meter torde ändra mitt och andras engagemang avsevärt. I varje riskanalys är det väl ok att hoppas på det bästa, men alltid nödvändigt att planera för det värsta.

  2. Katastrof? Stockholms kommun har tagit beslut att sänka en kaj med en halv eller en meter. Landhöjningen är trots allt större än den naturliga havshöjningen, som ännu inte visat tecken på att förändra sin hastighet. Förresten verkar det vara kallt i år. Blir nog en kall vinter, och enligt HadCru-temperaturdata har ännu inget år varit varmare än 1998 och en endåtgående trend finns större delen av tiden sen dess.

  3. apropå senaste 10 årens nedkylning. Hur stömmer det med klimatmodellerna?

    Det stämmer utmärkt med solcyklerna, och en eftersläpning ser vi naturligtvis fårn toppnoteringarna. Något annat var inte att vänta och senaste årens klmiat falsifierar inte (som Fröhlich/Lockwood skrev, utan att ta hänsyn till eftersläpningar) solens (även enligt Fröhlich/Lockwood) inverkan på klimatet via aktivitet, magnetism, kosmisk strålning och moln.

  4. Jag har svårt att tro att Stockholms kommun sänker en kaj som förberedelse för vad som kan inträffa de närmsta hundra åren.

  5. Om så är fallet så är det ju skönt att vi kan avskriva klimatförändringen mha lite stockholmsstadsplanerare i ryggen.

    Ang solaktiviteten och så är dessa medräknade i klimatmodellerna, men temperaturen är som du säger inte nedåtgående sedan 1998. Hur förklaras höjningen av trädgränser och nya värmekrävande arter i både högre terräng samt längre norrut.

    Landhöjningen i stockholmsområdet är inte särskilt stor, i Skåne är den numera negativ. Dock fortfarande stor i norr.

    Den kosmiska strÃ¥lning, som inte kommer frÃ¥n solen, ligger pÃ¥ ganska lÃ¥ga nivÃ¥er… ett par grader över den absoluta nollpunkten i temperaturmÃ¥tt mätt sett.

    Jag tycker det är jobbigt att stoppa huvudet i sanden eftersom man fÃ¥r sÃ¥ mycket skräp i ögonen…

  6. Yoki: Jaså? Har du svårt att tro att de ska sänka kajen en halv meter (eftersom landhöjningen varit minst 70 cm samtidigt som havshöjningen varit 20 cm. Läs DN:
    http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=529565&previousRenderType=1
    …eller trafikkontorets beslut:
    http://www.stockholmshamn.se/intranet/content.nsf/0/89DD05513F4271F1C12572A600356143/$FILE/Ombyggnad%20av%20Str%C3%B6mkajen.pdf

    Lunken: Eftersom IPCC inte tror på teorin att solen styr klimatet via kosmisk stråling och molnbildning, utan bara marginellt genom varierad strålningseffekt, så har man inte alls räknat in de jag åsyftar i modellerna.

    Förändrad trädgrän? Ja, den förändras ju efter att tempoeraturen stigit med 0,6-0,8 grader sedan den lilla istiden. Alldeles naturligt! Den förändrades även pÃ¥ sÃ¥ sätt att det växte träd och fanns skogar p Grönland under medeltiden samt för 120000 Ã¥r sedan (under förra interglaciära tiden). Varföär ska du hÃ¥lla pÃ¥ och anföra sÃ¥na förändringar som nÃ¥got att vara alarmistisk med pÃ¥ en sÃ¥n här alarmistisk blogg? För övrigt verkar det alltsÃ¥ som att det blir kallare de närmaste tre decennierna, och det är ju inte kul! Men enligt dig är väl allts som inte är temperaturhöjning bra och räddning frÃ¥n katastrof — pfst…

    Visst är temperaturtrenden nedåtgående sen 1998! Detta är Hadcru-data fär globala medeltemperaturen. Den mest tillförlitliga datan, som meteorologer brukar redovisa.
    1997 0,347
    1998 0,526
    1999 0,302
    2000 0,277
    2001 0,406
    2002 0,455
    2003 0,465
    2004 0,444
    2005 0,475
    2006 0,422
    http://www.cru.uea.ac.uk/cru/data/temperature/hadcrut3vgl.txt

    Landhöjningen i Stockholm är 4 mm per år. Alltså dubbelt så mycket som havshöjningen. Ännu ser man inte ens tecken på en tilltagande havshöjning.

    “Den kosmiska strÃ¥lning som kommer frÃ¥n solen” skriver du. Vad har den med nÃ¥got att göra överhuvudtaget? Käner du inte till de enklaste grunderna i teorin om kosmisk strÃ¥lning och molnbildning? Uppenbarligen inte. Och när jag ser att du i nästa stycke om kosmisk strÃ¥lning frÃ¥n solen skriver om den som mätt i “antal grader över den absoluta nollpunkten” sÃ¥ undrar jag hur du egentligen är funtad… Förklara gärna! 🙂

  7. Det är sÃ¥ härligt att diskutera med dig eftersom du anävnder dig av sÃ¥dan nyanserad retorik. Jag gillar hur du ifrÃ¥gasätter hur jag är funtad. Det bekräftar att jag inte ens borde bry mig om att replikera. Du ber mig alltid förklara mig och sedan kommer du med kommentarar att du slutar läsa eftersom jag kommer med alarmerande och felaktiga fakta. T ex om biologiska system… men men

    Eftersom du inte preciserade dina argument ang solen, kosmisk strålning, magnetism så antog jag att du blandar ihop dessa friskt. Att du sedan läser fel och missar negationen i mitt inlägg tänker jag endast påpeka. De bevisar ju i sig att du åtminstone inte klippte och klistrade.

    Ang trädgräns, nu har man funnit träd som legat under is och varit därunder sedan direkt efter senaste istid (då klimatet var mycket varmt), dvs träden (stubbarna) är 9000 år gamla och har inte brutits ned eftersom de legat just under is sedan dess. Dvs, från att det blev kallare igen för 9000 år sedan så har det blivit såpass varmt igen att dessa har kommit fram i fria luften. De har med andra ord inte varit framme sedan dess eftersom de bryts ned i luft inom ett par åtionden.

    Du gör misstaget att lÃ¥ta som om IPCC inte anser sig… osv. IPCC är ingen liten grupp forskare som lägger fram egna resultat utan sammanställer andras. Det är inte särskilt alarmerande att framlägga observerade fakta sÃ¥som trädgränsen snabba förflyttning (vi pratar Ã¥rtionden), rekordlite is i Arktis, snabbare avsmältning i antarktis och andra glaciärer, utan det är snarare en realitet. Det är inga modelleringar jag syftar till.

    Du brukar alltid komma med att tidserierna i undersökningarna är för korta, men du själv radar upp 10 Ã¥r… Men om du vill att jag skall tolka de resultaten sÃ¥ är ju medeltemperaturen den sista 5 Ã¥ren högre än dom första fem Ã¥ren… Fast det hade du väl redan sett!

    Ang solen fluktuationer så borde dessa ha gjort jorden kallare de senaste 20 åren än vad som varit, vilket knappast motsäger att det är ngt annat som värmer systemet. http://www.reuters.com/article/scienceNews/idUSL101501320070711

    Landhöjningen är ett lokalt fenomen beroende på fd inlandsis. Bangladesh har lite ont om liknande fenomen.

    Ang kosmisk strålning så kan du informera dig om vilken som kommer från solen och vilken som kommer annorstädes ifrån på wikipedia. Sök på cosmic radiation. De kopplingar som du anser riktiga är inte verifierade eftersom det inte är särskilt lätt att ha tidsserier på dessa, samt att molnbildningens effekt på klimatet är flerdimensionellt. Skulle de ha en effekt så betyder inte det att växthuseffekten inte har det. Ett klassist felslut annars.

    Ja… jag vet att jag skriver för döva öron, sÃ¥ jag tar och fortsätter pÃ¥ min avhandling istället…

  8. Haha, Lunken, kul att du hittade en motsatt trend än den Magnus avsåg i hans lilla dataserie:-) Trots att den var selektivt urvald med det extrema rekordåret 98 bekvämt placerad i början av serien.

  9. “Ja… jag vet att jag skriver för döva öron, sÃ¥ jag tar och fortsätter pÃ¥ min avhandling istället…”

    Okej. Istället för att fråga hur du är funntad borde jag frågat vad du menade hur nivåer på kosmisk strålning motsvarade temperaturen några grader ifrån den absoluta nollpunkten. Det förstod du säkert också, eftersom jag skrev att du skrev så. Men du får gärna förklara det.

    “Eftersom du inte preciserade dina argument ang solen, kosmisk strÃ¥lning, magnetism sÃ¥ antog jag att du blandar ihop dessa friskt.”

    Jag har läst Ã¥tskillig litteratur och rapporter och forskning i ämnet, men skrev sÃ¥ kortfattat som är lämpligt att göra i en sÃ¥n här kommentar. Menar du att du antog att jag lblandade ihop allt och att det var därför som du skrev om solens kosmiska strÃ¥lar (eller absoluta nollpunkten)? Att du hade lust att skriva en massa konstigt liksom…?

    Beträffande det övriga, t ex trädgräns, glaciärer och havshöjning. Du fortsätter ju bara med dina argument utan att bemöta mina relevanta motargument. Naturen varierar ständigt. Det var mindre glaciärer för 1000, 6000 och 120000 år sedan. Vi ser ingen onormal havshöjning. Du kan beskriva detaljer, men inget onormalt eller katastrofalt finns i det.

    Din länk om solens fluktuationer är en kommentar på den rapport som jag beskrev i kommentar #3. Den rapporten är verkligen omstridd bland forskare. Speciellt intressatn är att Lockwood 2003 skrev en rapport om att IPCC i mycket högre grad måste börja ta med solens påverkan via den kosmiska strålningen i sina modeller.
    http://adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-bib_query?bibcode=2003EAEJA….14600C&db_key=PHY
    I Lockwood/Fröhlich rapport påpekas att solens styrt klimatet genom åren, men man gör en analys som inte tar hänsyn till klimatet eller El Ninõ på ett sätt som klimatologer (vilka förstår systemens tröghet) skulle godkänna; man kör siffror rakt av vid en vändpunkt, och då får man fram ett motsatt samband. Det är inte konstigare än att det är kallare kl.12 på dagen än kl 16 på eftermiddagen.

    Var lÃ¥ter jag “som IPCC anser…”? Jag har väl inte nämnt IPCC än? Jag vet hur de sammanställer forskning i dokument. Jag vet ocksÃ¥ att forskare ganska ofta hävdar att det IPCC skriver inte är korrekt, och i de fallen är IPCC alarmistiska. Det gäller t ex orkaner, men även havsströmmar, insektsspridande sjukdomar och mycket mycket annat, där IPCC och forskarna kommit i luven pÃ¥ varandra och forskarna varje gÃ¥ng dragit det kortaste strÃ¥et och inte pÃ¥verkat nÃ¥gonting utan lämnat IPCC-samarbetet.

    Vad menar du med rekordlite is på Arktis. Här var det ju ingen is alls på Arktis:
    http://www.sciencedaily.com/releases/2007/07/070705153019.htm
    …och under medeltidsvärmen var det definitivt mindre is. Mindre än under lilla istiden — javisst!

    Att jag radar upp 10 år här är sälvklart, eftersom det var den saken jag skulle visa. Jag kan rada upp 50, 100 eller några andra antal år om du vill det!!! Men andra år tillför ju inte frågan om temperaturutvecklingen de senaste 10 åren; det som vi diskuterade.

    Ja, medeltemperaturen är högre för de sista fem åren. Det är en korrekt notis. Men om temperaturen ska stiga med 3 grader på 100 år måste den stiga med 0,3 grader per decennium och nu åtminstone börja att stiga med 0,2 grader per decennium (temperaturkänslighet bör vara större för inledande tillkott CO2). Vi får se om den gör det.

    Vet inte vad som gäller för Bangladesh, men det lär finnas öar i indiska oceanen som har kandhöjning. Annars vore det svårt att förklara oförändrade kustlinjer över sekler. Men naturligtvis är det inte landhöjning överallt, utan även motsatsen kan finnas. Att öar försvinner har hänt i historisk tid. Dock är alltså havsnivåhöjning stabil och oförändrad, d v s helt normal.

    Jag tycker den kosmiska bakgrundsstrålning med energiinnehåll på över , och som är med och bidrar till molnbildning, är det intressanta här. Då är det intressanta solens förmåga att avskärma vår planet från sådan strålning (jordens magnetfält gör det inte). Ja, jag kan ju läsa på Wikipedia, och att du skriver så tror du får dig att framstå som mer kunnig, och det är säkert en effektiv debattmetod. Men du är då rakt inte mer kunnig. På
    http://en.wikipedia.org/wiki/Cosmic_rays
    tilägnas förresten Svensmark och dennes experiment rätt stort utrymme. Strålningen som påverkar molnbildningen (och alltså inte avskärmas av jordens magnetfält är galaktisk strålning på >10GeV. Det är en mindre del av strålningen som har tydlig, och fastlagd m h a NASA, påverkan på molnbildningen.) Och Lockwood/Fröhlich rapport säger bara att det vid en vändpunkt fortsatt bli varmare några år. Därmed menar de att de bevisat att sambandet är det omvända. Bullsh-t; som att bevisa att solen under dagtid inte ger varmare dagstemperatur genom ett experiment mellan 11 på förmiddagen och 18 på kvällen.

    Förklara nu det där med strålning och absoluta nollpunkten.

    Jacob Wallström: Vilken motsatta trend menar du att Lunken hittade? Jag ser ingen. ???!

    Att jag placerade 1997 (inte 1998) överst var naturligtvis medvetet. Det var senaste decenniet jag ville visa ju.

  10. Lunken: I din kränkthets-jeremiad över min retorik (jag har faktiskt ingen speciell retorik) säger du att jag missade en negation. Det låter ju inte bra. Var missade jag den?

  11. Jacb Wallström: Du ser min fråga till dig sist i inlägg 9, va? Hade jag varit riktigt korrekt hade jag ju börjat på 1998 istället för 1997, eftersom det var mitt argument, inte sant. Jag slarvade där.

  12. Öh… oj
    Jo du har nämnt IPCC. (inlägg 6)

    Glöm min kommentar om den kosmiska bakgrundsstrålningen. Variationen i den kan ändå inte förkasta andra förklaringar eftersom det inte finns några längre tidsserier i dessa variationer. Normalt sett så så skiljer man på den kosmiska strålningen och den strålningen som solen avger, och det lät som du blandade ihop dessa. Jag kanske misstog mig.

    Ordet kränkthets-jeremiad var intressant. Har aldrig hört förut.

    Naturen varierar ständigt, men man har inga observationer på tex trädgränser att de skulle gått så snabbt som de gör idag. (vilket kan undersökas genom en mängd olika metdoer, se t ex Leif Kullmans forskning, Umeå Universitet) Speciellt inte med tanke på de faktiska avsmältningen man kan se i bl a de exempel som redan nämnts. Temperaturökningen som du hänvisar till har inte skett rakt linjärt som du verkar påstå.

    Ang din kommentar om fördröjningen i systemet så lär ingen undvika det i sina analyser eftersom det vore felaktigt. Hur stor den laggen är lär väl diskuteras, men vad jag ser så visar inte resultaten att skeptikers teser skulle på något sätt få starkare bevisning.

    Ang orkaner så visar NASA i en ny rapport att dess frekvens och intensitet lär öka med ökad temperatur, vilket är helt självklart i min mening eftersom orkaner kräver värme. Dessa modelleringar kan du läsa om på (http://thefraserdomain.typepad.com/energy/2007/09/global-warming-.html). Men jag antar att vi fortfarande pratar om huruvida uppvärmningen är antropogen eller inte, samt om den orsakas av CO2.

    FörstÃ¥r fortfarande inte vad landhöjning har med allt detta att göra. Det är ju en geologisk process som i Sverige beror pÃ¥ istiden nedtryckande effekt pÃ¥ berggrunden. I sedimentära system sker en landhöjning pga sediment som fraktas till en plats och lägger sig, i motsats till erosion. Vad det gäller öar i polynesien sÃ¥ är de uppbyggda av korallrev, dvs levande organismer, och sedan har sediment lagrats pÃ¥ dessa. Sedan har vi vulkanöar… ja, som sagt, vi fÃ¥r väl se om stadsplanerarna gjort ett lÃ¥ngsiktigt rätt beslut eftersom när det gäller städer som Shlm och t ex Karlstad (där det byggts mycket nya snajdiga hus vid vattenlinjen de senaste tre Ã¥ren), som bÃ¥da ligger strax nedanför stora sötvattenmagasin. Det relevanta variationerna i dessa flöden. Vi kommer alla ihÃ¥g översvämmningen i Värmland för nÃ¥gra Ã¥r sedan, och i klimatmodellerna frÃ¥n SMHI, som är down-scaleade frÃ¥n globala modeller för att fÃ¥ bättre lokal upplösning, sÃ¥ förväntas vattenflödena stiga under speciellt höstar. Se http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/index.php
    och variationerna i flöden verkar dessutom bli större, dvs prediktionerna mellan år lär bli klart svårare. Det gäller att dimensionera efter worst-case scenario.
    Så landhöjning eller inte är minst sagt irrelevant vid ökade antal 100-årsflöden eller varför inte 500-årsflöden. Vattnet från dessa kommer från land.

    Men låglänta länder får stora negativa effekter av en liten havsnivåhöjning. Det var inte så många eller så mycket infrastruktur som drabbades för 9000 år sedan.

    Att du radar upp tio år är väl självklart om du vill bevisa att temperaturen gått ned de senaste tio åren, vilket den inte har gjort. Men utgår man från året 98 som ngn slag nollvärde så får man väl det till det. Ang selekterade data.

    Molnbildning är intressant, men mer moln ger högre albedo, så frågan om det blir genomsnittligt varmare med mer moln, eller tvärt om, är inte helt fastlagt. Där finns mycket forskning att göra.

    Svensmark får stort utrymme eftersom han är populär att referera till bland skeptiker. Men kontentan av Wikipedias artikel är att det är klart omdiskuterat och bör inte tas som ngn vederlagd tes därde föreligger ngn konsensus.

    Fasen… T-10 dagar… nu kommer jag att gräva ned mig i avhandlingsbrottning sÃ¥ ni fÃ¥r ursäkta om jag inte replikerar under dessa dagar…

  13. Intressant tolkning av IPCC-rapporten, om man nu har den som bibel. Det måste rent logiskt betyda att höjningen av havsnivån också kan bli MINDRE än 18 cm eftersom intervallen saknar betydelse?

  14. Jan: Nej, eftersom det som IPCC utelämnat i sin uppskattning bidrar till en ökning inte en minskning.

  15. Denna artikel från DN om den mycket snabba avsmältningen av isen på Nordpolen är intressant. Det visar hur svårt forskarna har med att förutsäga hur fort istäcken smälter.

  16. Herregud, lugna er människor!
    Hittade denna sidan på grund av att jag just nu sitter och skriver ett skolprojekt om klimatet (bra sida för övrigt!) men snälla ni! Sluta tjafsa och gör något åt det här istället. Att sitta på era ändar i all evighet och argumentera minskar inga utsläpp! Tro mig! Om ni nu är så kunniga och engagerade, VISA DET DÅ FFS! Shit asså, jag är bara barnet men märker ändå att vuxna ibland är yngre innaför pannbenet än vi ungdommar!

    .. suck..

  17. Det här måste bara sägas av någon..

    Om det här var en diskussion som pågick runt ett bord, med en moderator som höll koll på att diskussionen inte urartade utan höll sig saklig och utan irrelevanta personangrepp, så skulle denna moderator nog anmärka på ett och annat i Magnus A:s högst befintliga retorik (den han påstår sig inte ha).

    Efter att ha agerat moderator under mÃ¥nga Ã¥r och i mÃ¥nga samtal mellan människor sÃ¥ känner jag igen olika sätt att föra samtal pÃ¥, och man kan pÃ¥ de allra flesta människor när de skrivit/talat tillräckligt mycket märka ett mönster och se väldigt mycket mer bakomliggande tankar och förhÃ¥llningssätt än de debatterande ofta själva inser. Man ser hur de försöker vinna överläge, och hur de försöker framhäva sig själva. De olika sätten – mönstren – som sammanlagt bildar den enskilda personens retorik, kan avslöja en ödmjuk och lyhörd människa med närvaro och kreativitet, det kan ocksÃ¥ avslöja självupptagenhet, behov av bekräftelse och andra egenskaper som gÃ¥r ut över diskussionens progress och resultat och pÃ¥verkar dessa negativt.

    Jag har egentligen massor att säga om ditt sätt att föra diskussion Magnus. Har följt den ända från början här på klimatfakta.com. Men det finns inte riktigt utrymme för den diskussionen.

    Mer än det ovan skrivna kommer jag antagligen inte att säga ang. detta – men om du bara visste hur du gör bort dig sÃ¥ skulle du nog skämmas nÃ¥got otroligt är min gissning. FÃ¥r bara hoppas att du nÃ¥gon dag fÃ¥r ett litet utifrÃ¥n-perspektiv pÃ¥ ditt sätt att föra fram dina idéer.

  18. Rebecka, vem har sagt att vi är vuxna?

    För övrigt så tror jag många här bidrar med avsevärt mer än de du ser här.

    Ta exempelvis klimatfakta som när det började var ett av ytterst fÃ¥ “organ” som över huvudtaget to upp det här med klimatförändringar. I dag ser det annorlunda ut dÃ¥ de flesta medier vaknade upp nÃ¥gon gÃ¥ng vid förra Ã¥rsskiftet och upptäckte att det faktiskt finns ett klimatproblem.

    Det andra “tjafset” är en viktig del i att sprida kunskap om klimatförändringar. Ta till exempel Magnus som bjuder pÃ¥ sig själv genom att komma med mÃ¥nga osubstantierade pÃ¥stÃ¥enden. Genom Lunkens mycket “vuxna”, engagerade och skickliga sätt att motargumentera honom fÃ¥r jag som lekman en mycket bra möjlighet att som Ã¥skÃ¥dare vid sidan om att lära mig sÃ¥dant som annars hade varit mycket svÃ¥rtillgängligt.

    Mitt engagemang emot klimateffekterna består i minskad konsumtion, inget bilägande och en hel radda med ekologiska produkter (vilka jag för en sekund inte tror att de är ekologiska).

    Att stå på barrikaderna överlåter jag gärna till dem som inte har familj och barn. Men då har jag ofta förundras hur denna yngre generation med lätthet kombinerar märkeskläder och en hög konsumtion av importerat sockervatten med åsikter om klimatförändringar. Något som jag själv ser som omöljligt.

Leave a Reply to Jan Lindström Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *